Vitaminer & mineraler
Skrivit: 2004-04-23 11:31
Långt innan jag ens visste att LCHF-kost fanns…
----------------------
Ända sen min första Viktväktartid har jag hört argumenten att vi inte behöver extra kosttillskott om vi äter frukt, grönsaker och balanserad kost. Lever en gång i veckan för att få järn, fisk 5 gånger i veckan för att få de goda fetterna, var programmet upplagt då för att tillgodose detta..
Vem äter lever en gång i veckan och fisk 5 ggr kan man fråga, när det inte är obligatoriskt.
Jag har dock lyssnat åt andra håll också, vetgirig som vanligt, och även hört motsatsen, dvs att de urlakade jordbruk vi har idag ger inte spannmål, grönsaker och köttproduktion lika näringsrikt som det var förr.
När jag var yngre hade jag ständigt återkommande öroninflammationer. Läkarna var förundrade när jag kom till akuten med brusten trumhinna som 30-åring. Det är småbarn som har sånt. Alla läkarelever fick därför studera mina öron, eftersom jag var en stillasittande, ej skrikande patient. Hade jag inte öroninflammation, så var det bronkit. Så ofta att det var mer normalt än ovanligt. Trötthet, irriterade slemhinnor, torr hårbotten… det finns hur många diffusa symtom som helst, som jag led av dessutom.
Någonstans i livet (35-årsåldern) läste jag om och började intressera mig för kosttillskott. Jag började tillföra något, mådde bra avdet, kom på något mer och blev ännu bättre och så har det fortsatt. Idag har jag en "kur" som jag äter periodvis.
Ingenting jag gör är präktigt och bestående även om ambitionsnivån är hög. Jag använder en stor dosett för att komma ihåg och ändå ligger det piller kvar när veckan är slut. Jag slarvar med att fylla när den är slut (använder den för två veckor i taget), jag slarvar med att köpa när burkar tar slut och jag gör medvetna uppehåll under sommaren.
Summa summarum:
Även om det är en knackig tillförsel, så märker jag så väl när jag gör för långa uppehåll.
Jag har inte varit sjukskriven för öron eller bronkit sen 1991, jag har inte varit förkyld sen julen 1999 med ett undantag.
Jag är numer en sån där otäck person där inget biter, oavsett vad som florerar runt omkring.
Undantaget kom den här våren. Jag har även läst motinformation angående vitaminer & mineraler, Du blir hungrig av B-vitminer osv. När jag började rensa i min kost efter sånt som kunde vara orsak till mina tarmbesvär, så tog jag medvetet bort alla piller.
Det var efter läkarbesöket i januari. I slutet av februari fick jag den värsta och mest ihållande förkylning (influensa?) jag haft på alla dessa år. Jag är inte van att vara sjuk längre och kände mig oerhört ynklig och förstod inte hur folk står ut som är så ofta. Förkylningen höll i sig i flera veckor, jag trodde aldrig jag skulle bli bra.
Gissa om jag fyllde min dosett igen. Har just avslutat fyra veckor efter den pärsen. Det är inte första gången detta händer så det är ingen tillfällighet. Det hände flera gånger under tiden jag provade mig fram (innan 1999) att jag missade någon sort eller glömde bort alltför långa perioder. Förkylningarna kom som ett brev på posten. Till slut var jag övertygad och sen dess har jag alltså inte varit fökyld, förrän nu. Jag var ganska kaxig den här gången också och trodde inte jag skulle drabbas, eftersom jag ätit så mycket innan, men tji fick jag, det behövs ständig påfyllnad.
--------------------------
2½ år senare…
Jag fortsätter äta mina piller lika oregelbundet som då. Alla mina hud- och tarmproblem och andra besvär är ett minne blott och det har jag definitivt kosten att tacka för.
Numer pensionär i Nynäshamn
Jag tar mina vitaminer dagligen, men kan missa någon dag när det blir något avbrott i rutinerna. Minnet är inte vad det borde vara. Kanske dags för Q10??
Jag tar fiskolja i flytande form, kalium, magnesium och funderar att börja med någon multivitamin-tablett nu till vintern.
jag tar mina varje dag med men . Mitt minne sviker mig med ibland… *S*
Margareta
Hur ser det ut med kosttillskotten för din del idag - efter ett par år?
Trötthet, irriterade slemhinnor, torr hårbotten…kunde ha varit mina egna ord Margareta! Lägg till eksem (kommer när jag är stressad, har jag märkt), hormonfinnar, ständig rethosta (dammallergin/husdjur?) o ständigt svullna slemhinnor i bihålorna, snorar till m jämna mellanrum o har minst 1 rejäl förkylning/år, ibland 2.
Vad stoppar du i dig för ngt? Det finns ju en uppsjö m alternativ, det ena dyrare än det andra…
![[Karro]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
men MaMaMade du har kvar allt detta även fast du har gått över till LCHF?
Har ju bara hållit på i 2 mån. Kanske jag hör till dem som har ett "segare" motstånd mot koständringen? Nu kör jag ju inte strikt heller, orkar inte m det då det är full rulle här hemma. Fattar inte hur DaMum o alla andra som har så mkt mer i bagaget orkar med! Heders åt dem!
Just nu har jag stoppat i mig en Längtans-limpa, den första sedan jag började. Inte för att jag inte kunde stå emot utan för att det var det enda som fanns hemma att äta. Bredde iaf tjock m Bregott på, dubbla skinkskivor o massor av ost på o in i ugnen. Till det ngn dl turkisk yoghurt m vanilj…jag avskyr fil o yoghurt men maggen protesterade imorse så jag tänkte att det var bäst att stoppa i sig lite sådant…*uäck*!
Det svåraste är frukost o lunch, vill inte ge töserna bacon varje morgon. Nej, middagsrester går till antingen en till middag el så är de slut! Det är jättejobbigt att hitta på ngt när ungarna kinkar m maten!
Sömnproblemen kan ju också bero på nacke/axlar o ungar som drömmer o vaknar o har sig. Blir nog bättre på ett par år till. Får ökad slembildning i halsen när jag äter, särskilt fet mat. Däremellan är jag jättetorr, helskumt! Hormonfinnarna har börjat ge m sig iom ingången till klimakteriet men just nu har jag ngn slags utrensning för jag får plitor lite här o där, på fler ställen än vad jag brukar ha.
Mina eksem blommar också, är jättetorr på händer o armar. Smörjer m mitt *dyyyra* cocosfett varje kväll, känns lite bättre. Bihålorna har faktiskt kommit o gått efter jul, har jag märkt, så det håller kanske på att räta till sig. Förut var jag mer jämnsvullen hela tiden.
Oj, långt…*igen*! Nåja, ids man inte läsa så är det bara att sluta! 
MaMaMade… jag känner mig förkyld, täppt i näsan, får "förkylningsvärk" i axlarna och nacken, huvudvärk, astma, och finnar och utslag, och blir trött, när jag gör avsteg, och äter pasta t ex.
Jag höll mig helt till LCHF-kost de tre första månaderna, och hann märka rejäla förbättringar på alla dessa områden. Efter 3 månader tyckte jag att jag kunde unna mig lite pasta, och allt detta kom tillbaka, och det tog åtminstone 2 veckor innan det hade gått över igen.
Nu, efter 21 månader, tål jag avstegen bättre, om jag inte gör det för ofta, jag försöker låta det gå 6-8 veckor innan jag "unnar" mig en portion av min älskade pasta igen… varför jag inte låter bli helt är en annan historia
Kanske kan det vara så, att du inte är helt strikt, som du själv skriver, är det som gör att vissa förbättringar uteblir…?
Missförstå mig nu inte, jag moraliserar absolut inte över att man inte är helt strikt… det är jag ju inte själv, och jag förstår att det inte är så lätt alla gånger, när man ska få ihop vardagen.
Men kanske kan det vara bra att försöka vara det under de första månaderna, då om inte annat så blir det kanske lättare att reda ut vad det är man får "obehagen" av… För mig är det definitivt sädprodukter, jag reagerar t o m på en skiva finn crisp, trots att det är ett berg av smör och ost på den. En frukt, eller t o m lite socker, tål jag bättre…
"still lost in space and time"
Starta ny diskussion