Saknar mellanmålet! (och andra tankar)
Ja, det är ju alltså inte så att jag saknar mellanmålet rent fysiskt, är fortfarande mätt efter lunchen. Men rent psykiskt så tyckte jag om att äta mellanmål när jag kom hem från jobbet.. det var.. mysigt. ett par skivor formfranska med marmelad och ost. (inte mycket nyttigt där inte. ;)) Nu sitter jag här med en kopp te och är visserligen mycket nöjd med det, men ändå.. Fast det är väl bara att vänja sig och inse att vissa saker ändå är bättre som minnen.. 
Och nu när jag ändå har skaffat en egen tråd att kludda i, så vill jag passa på att gnälla lite över min "svärmor" (hon får kallas så, inte för att jag är gift, men för att det är lättare än "min sambos mamma") ..
Hon var här igår och fikade lite och jag hade gjort iordning en sån där god chokladtårta (receptet finns här i forumet) och givetvis kom vi in på ämnet kost. Min pappa (som också äter LCHF) var också här, så vi förklarade lite och tyckte att det var bra.. Svärmor är en ganska.. hmm.. bastant tant, och skulle definitivt behöva tappa några kilo. Men det enda hon har att säga om saken när vi berättat för henne är: "Ja, när man har blivit frälst på något så är det ju bara det som är jättebra.. "
*SUCK* Visserligen har sambons syster gått ner rätt rejält på viktväktarna, men jag bara väntar på den dagen hon återgår till normal kost och återfår sina kilon. Då ska jag vara där med Skaldeman, Dahlqvist och Litsfeldt; "Här, läs de här! prova det här!" hihi.. Nä, jag hoppas väl förstås att hon lyckas hålla kilona nere.
Men blir bara så irriterad när folk tror att LCHF bara är nåt man fått för sig ska vara bra, att det är en diet bland alla andra. Men jag orkar inte ens försöka få dem att förstå att det är en livsstil. (Åtminstone inte när de inte vill lyssna.. ) Jag saknar inte potatisen, pastan, riset eller brödet alls. (förutom nu då.. till mellanmålet.. ;)
Kanske du kan prova något "psykologiskt" mellanmål? Som en liten skiva brie? Några fint rullade skivor salami och gurka? Eller ostskivor rullade runt smör/bregott?
Bara för att ha något till fikat, alltså?
De där tröttsamma människorna är det nog bäst att vänta ut. Fast det kan bli dyrt när man biter ihop tänderna för att inte säga något dumt, och man råkar spräcka en tand. Kanske bättre att nicka, le och få rätt i slutändan.
Fabricati diem, pvnc!
ja, får väl göra det om jag blir sugen.. men är ju oftast inte ens sugen.. :)
Är ju nästan så man vant sig vid att hålla med när folk säger att kroppen måste ha kolhydrater. Man försöker förklara varför kroppen inte behöver dem, men det går liksom inte in hos folk. som du säger: nicka och le, bara.. =)
okej, har några funderingar..
1. Måste kroppen vara i ketos för att använda fett som bränsle, eller finns det nåt typ "mellanläge"?
Jag tycker inte att jag äter så pass mycket kolhydrater att min kropp borde kunna använda det som bränsle, men upplever inet heller den smak av metall i käften som verkar vara obligatoriskt vid övergången till ketos.
2. Måste man fakira för att hamna i ketos, eller kan man göra det även om man äter grönsaker?
Har för mej att det var nåt mer också, men det har jag glömt bort. återkommer isf.
2. Äter du tillräckligt lite kolhydrater (ca 20g/dag om jag minns rätt) kommer du i ketos, oavsett om du får utslag på en teststicka eller smakar plåbalja i munnen. Det som man märker är om kroppen tillverkar lite fler ketonkroppar än den förbrukar, det är det som "läcker." I ditt fall - antingen har din kropp inte gått över till fettförbränning än ELLER du äter mer än ca 20g netookolhydrater ELLER du är i ketos men använder upp alla ketonkroppar du tillverkar.
1. Nja, se ovan. Om du äter mycket begränsat med kolhydrater har kroppen inget alternativ, annat än att bränna fett. När man väl ställt in kroppen på fettförbränning upplever vissa att de kan äta mer kolhydrater och ändå behålla viktnedgången alt stå stilla (om det är vad som önskas)
Fabricati diem, pvnc!
Starta ny diskussion