
Äta mer eller äta mindre?
Tänkte på det jag tyckt mig uppsnappa under mina försök till inlärning/läsning (ex i diskussionsforum) om LCHF i relation till viktminskning.
- Du håller dig mätt, då äter du mindre, därför går du ned i vikt.
- Om du äter för lite går du inte ned i vikt.
Tycker det låter som varandras motsatser.
Blir förvirrad och undrar hur det förhåller det sig?
Många tror att man äter mindre kalorier på denna kost än på den kost man åt tidigare, vilket kanske är sant för många MEN jag tror inte man behöver äta mindre än man gjorde innan för att gå ner i vikt, det handlar om VAD vi äter mer. Tror jag.
Äter man för lite mat överlag så ställer kroppen in sig på svält.
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!

Ja ok, och beträffande VAD man äter så är det väl så att fett bränner bort fett? Tycker mig ha uppfattat det så.
Lagom med fett i kosten "bränner" bort fettet. Om man äter för mycket använder kroppen matfettet istället för kroppsfettet och inget händer…
Kanske det är olika för vem man är?
Jag är kort och satt i min kroppsbyggnad och tyckte mig märka förra svängen att jag inte kan äta obegränsade mängder för då stannade viktminskningen av helt.
Tror jag hamnade på runt 1800-200 kcal/dag när vikten rörde sig neråt så svältkost var det ju inte direkt.
Har för mej att Maria Tauson varit inne på det också att för vissa (speciellt korta personer?) så måste en viss medvetenhet om mängden mat finnas också.

Aha #3. Det hade jag inte riktigt fattat. Fast det låter logiskt när du säger det. Trodde på något vis att man skulle brassa på med riktigt mycket fett. Det är lite så jag uppfattat det med lchf. Så kroppen använder inte kroppsfettet om det blir för mycket utifrånfett - låter logiskt.

Tack cat_allis #4 för det du berättade. Intressant att höra om kroppsbyggnad i förhållande till detta. Själv är jag nog inte åt det korta, satta hållet. Byggt på mig 10-15 kg övervikt under ett antal år, men varit en "smal en" förr i tiden och medellång (166).
Problemet och fördelen med LCHF är att allt är individuellt, vilket inte är så konstigt då alla är olika. Men det gör det att nåt som funkar för en kanske inte alls funkar för en annan. Vissa kan äta hur mycket som helst och ändå gå ner i vikt och må bra, andra måste hålla koll på kalorierna (vad än Skaldeman säjer). Men som med allt annat får man testa sig fram (ytterligare ett LCHF-mantra)…
KOm ihåg att ord som "mycket" och "lagom" är väldigt individuella, dels vad vi menar i mängd och dels vad som passar ens kropp.
Man måste prova sig fram.
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Jag äter inte varken mer eller mindre tror jag.. Bara annorlunda. Sen hur det påverkar kaloriintaget har jag inte en susning om. Har aldrig räknat kalorier och tänker inte börja heller! :-) Däremot äter jag ju bättre mat… (hoppas jag)
#9 Så länge du mår bra och får de resultat du vill ha behöver du inte räkna heller.
Jag har ätit så här 2,5 år och fortfarande så kan jag vara lite osäker vad som är lagom för mig när det gäller fettet. Grädden får jag skippa oftast, lite i matlagningen men inget i kaffet. Smör går bra i lagom ? mängd.
Kolhydraterna håller jag lågt, det går bra med kolhydrater från gröna blad och broccoli tex.
Ost får jag vara lite försiktig med. Jag håller på och experimenterar för att hitta det rätta.

Tack alla snälla
för svaren!
Det verkar som mycket slår individuellt, samtidigt som det finns gemensamma nämnare. Jag tror inte jag gått ner i vikt på den här lchf-månaden. Vågen visar något drygt kg ner i alla fall, vilket väl inte betyder något, men det är ju bra att det inte är åt det andra hållet. Vet att man borde mäta magen istället (inte gjort).
Det där med grädde nämns ofta på forumet som en bov. Inte tyckt om att läsa det. Trodde först att det var lite fritt fram för grädde och gillade den tanken lite. Men tydligen är det något i grädde, som kan bråka vid viktminskning. Smör har jag inte sett skulle vara någon större bromsare direkt. Kanske istället en förbrännare?
Hm, fast för mycket smör/fett ska visst heller inte vara bra. Vad nu ordet mycket kan betyda? Ser i Gi-noll boken att i sådana fall stannar viktminskningen av pga att kroppen använder sig av det fett man äter istället för det som sitter i bilringarna (mina egna ord där). Ja, det var ju det Wildrat skrev om här ovan också. Frågan är vad begreppen "mycket fett och lagom fett" betyder mer konkret? Det som Jennix ivar inne på också. Hm, knepigt att förstå ibland.
Även om allt är individuellt så borde det väl finnas någon gemensam oftast-lagom-mängd att rätta sig efter ändå kan man tänka. Nää, för trött nu, villar bort mig i tankarna…. som just nu far runt… ät tills du blir mätt…. ät inte för mycket…..
Hej Birma.
Vad jag tror dom flesta menar är att mängden mat blir mindre för att dom ska bli mätta. Det beror på att fett är mycket energitätare än annan mat, så det behövs inte lika stor mängd för att få i sig samma mängd energi.
Sedan är det rätt många som går/gått ner i vikt här, och när man väger mindre så minskar energibehovet, och då upplever dom så klart att dom behöver mindre mat.
Däremot så kan man behöva äta lite mer i precis i början när kroppen håller på med reparationsarbeten osv. och behöver energi till det, äter man så mycket kroppen vill ha då så kan man uppleva att den vill ha lite mindre efter ett par veckor (månader?) när dom reparationsarbeten är klara, och uppleva att kroppen då vill ha mindre.
Jag tror att dom tre är dom största bidragarnade fakorerna när personer här säger att dom inte äter lika mycket. Dom går altså inte ner i vikt för att dom minskade mängden energi.
Mängden mat i sig påverkar inte vikten särskilt mycket, utan man ska äta den mängden som får en att bli mätt. Sedan hur mycket det är anpassar kroppen efter din nuvarande situation.
För lite är däremot farligare än för mycket, för äter man för lite så går kroppen ner på sparlåga, och man känner sig allmänt hänging, alternativt fryser mycket eller något liknande. Dessutom kan kroppen ta till stresshormoner för att höja enerignivåerna.
Äter man för mycket så är resultatet att kroppen ökar förbränningen. Möjligtvis kan viktnedgång gå något långsammare om man äter för mycket (fortsätter att äta när man är mätt) eftersom den inte behöver använda kroppsfettet lika mycket då, men man går inte upp i vikt av det i alla fall om man inte äter en massa kolhydrater samtidigt.
Av dom två alternativen så är ju för mycket att föredra mot för lite, något långsammare viktminskning vs. att gå hungrig, bli stressad, eventuellt frysa eller liknande, och dessutom gå upp vikten igen när man börjar äta sig mätt igen (så kallad jojo-bantning). Valet är ju rätt självklart.
Men som sagt kroppen vet precis hur mycket man behöver, äter man när man är hungrig och slutar äta när man är mätt så får man optimal mängd mat för just sig själv, det är hur lätt som helst att följa.
Hoppas detta klarar upp din fråga.
#12, "boven" i grädde är mjölksockret, som altså är kolhydrater. Många klarar av det ändå och kan äta stora mängder grädde, men ett par stycken är så känsliga att dom kolhydraterna stoppar viktminskning. Smör är mycket mer koncentrerat, och har därför väldigt mycket mindre mängd mjölksocker (i stort sett 0). Det kan man ta utan problem. Men testa grädde först om du tycker det är gott, dom flesta klarar ändå det, och om du gör det så är det ju onödigt att avstå.
Vad gäller mängden fett, äter du dig mätt och har max 80% av energiintaget fett så äter du inte för mycket fett. Större fettandel än så är nog inte att rekommendera, för man behöver ju protein också. 75 Energi% brukar rekommenderas som det optimala för viktminskning. Tänk på att energiprocent inte är lika med procent av vikten, utan kräver en formel för att omvandla.
En bit fläskkotlett t.ex. har ca 75% av sitt energiinnehåll från fett så där räcker det med lite grönsaker till, medans en bit nötkött har kanske 30-40%, och i det senare fallet får man ju ha någon fet sås eller något liknande till. Ägg har ca 60% av energin från fett, så dom passar ju bra att t.ex. mosa i smör eller steka tillsammans med bacon för att komma upp mot 75.
Du kan kolla upp mer livsmedel på fineli.fi, den grafen med procentsatser som visas högst upp till höger på varje sida med livsmedel är energiprocent. Man lär sig ganska snabbt vad olika typer av mat innehåller, och då behöver man inte hålla på att kolla upp sen, utan kan uppskatta rätt bra när man står och lagar maten.

- Tack AndreasO
för dina svar och mycket bra förklaringar kring mina frågor! Till exempel det om mängderna i volym, jämfört med energitätheten hos en matvara. Bra information kring det du berättar om reparationsstadiet och allt annat bra du skrivit. Kanonbra sida du tipsade om - fineli.fi - har varit inne och tittat på den och även sparat undan den.
- Ja, grädde är en god och trevlig ingrediens i lchf-kosten. Den har varit lite av förbjuden i allt hälsoinriktat man hört om annars, så man har ju knappt vågat ha grädde hemma. Men NU har jag det! I kaffet är det en höjdare, men till mycket annat också. Ok, så då är det mjölksockret som är boven. Hoppas den boven inte får klorna i mig.
- Inte tänkt så mycket på (fast något ändå) vad en köttbit innehåller i fettmängd när man lägger den stekpannan. Inte i relation till hur mycket övrigt fett man ev ska tillsätta eller steka i. Trott/tänkt att man ska brassa på med smör vid stekningen och se till och få med detta också när man äter. Nu har jag för personlig del varit inne i en lång period, och är fortfarande kvar i den, att jag inte förmår äta kött från djur (landlevande). Men jag äter en massa annat animalisk (fisk, ägg, ost, grädde, smör, skaldjur) så det blir ju detsamma. Lax, strömming och makrill är ju feta i sig, och skulle då inte behöva serveras tillsammans med extra fett alltså?
Nej man måste inte ha extra fett till fet mat men jag tycker det är gott med lite fet sås till.
#15, till dom tre behöver man inte något extra fett, nej. Men vanligt smält smör som sås till stekt makrill är det godaste som finns
.

#16 Aha, jo men där fick jag tänka om lite ändå.
Fast som du säger Wildrat - det är gott med lite fet sås till.
Så jag fortsätter på den inslagna vägen, men med den skillnaden att jag nu blev medveten om skillnaden.
- Onödigt men gott!
Sidospår fundering: Hm, märkligt det här med antikolhydratgrejen. Har länge vetat att kolhydrater är ohälsosamt för de andra familjemedlemmerna som bor här, katterna, och det pågår ju massor av diskussioner om den saken på nätets alla kattpratarforum. Men inte har jag haft en aning om att detsamma gäller för oss människor. Så oerhört dumt, att man inte kände till detta tidigare. Nåja, nu får vi äta "samma" mat katterna och jag…

#17 Jaa! Det är just smörstekt makrill (från djupfrysta fileer) som stått på bordet här nyligen. Och så lite nysmält smör på det. Så gott, så gott…

#18: Det där med att djur ska äta sin naturliga föda vet väl de flesta och håller med om, men det är så d-u-m-t att det inte skulle gälla oss människor också. Så ologiskt.
Men visst, folk är fullständigt hjärntvättade. Jag har själv varit det, så jag påstår inte att jag såg så mycket klarare än alla andra. Men nu gör jag det…


Ja #20 det är så d-u-m-t!
Men här har också vindrutetorkarna börjar dra igång sitt arbete, för lite bättre klarsikt. Visst är det en bit till värsta övertygelsen, men det kommer nog.

Alla äter "mindre" på LCHF/GI-Noll! Mindre portioner, alltså. Kalorier och matvolym är inte samma sak, inte kalorier och mättnad heller. Under årens lopp har jag fått kaloriuppgifter från tusentals människor. En del som går ner strålande får i sig massor med kalorier, en del som står stilla i vikt äter väldigt få. Det finns inga raka rör mellan kaloriintag och hur kroppen hanterar sina fettreserver.
/SSS