Vilka amerikanska studier??

Dolomitkalk är ett bra tillskott under alla omständigheter..

Själv misstänker jag främst D-vitaminbrist när man får ett svagt skelett..

Intressant fråga!

'' 1 mar, 2001.Idag är fyra femtedelar av Sveriges befolkning över 30 år alltför fysiskt inaktiva.
     Det medför ökad risk för hjärtinfarkt, slaganfall, höga blodfetter, högt Blodtryck, diabetes, benskörhet och vissa cancerformer.
     Sverige har en närmast epidemisk ökning av tillstånd som övervikt, diabetes typ två och benskörhet på grund av för lite fysisk aktivitet.
     Detta är bakgrunden till att regeringen givit Folkhälsoinstitutet i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter och organisationer leda det nationella projektet "Sätt Sverige i rörelse 2001".Folkhälsoinstitutet ser projektet som början på ett långsiktigt förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom genom ökad fysisk aktivitet.''

Epidemiskt ökande benskörhet fetma, är inte det tallriksmodellen som spökar för benskörhet också?

Lynxx. Där ser man. Inte för att jag visste, men det känns bra  för en sån som vidtecknad att få höra detta, som inte förmår äta kött längre (från landlevande djur). Är ju också i den ålder som omnämns, så det blev "träffande". Undrar hur de definierar kött, om det innefattar fisk och skaldjur också.
TACK för denna information!!

OM nu kött skulle öka kalkutsöndringen är väl det intressanta VARFÖR det händer?

Jag håller på dufvas D-vitaminbrist, och/eller kanske A-vitamin… 

Urgamla skelett från olika platser i världen har väldigt starka ben trots att de åt mycket kött.

 Ulf_S - det som är problemet e väl att kroppen skall vara basisk - kött gör kroppen sur å de måste balanseras på ngt vis. Men hur - utan att anv. kosttillskott - vet inte jag

Men eftersom hela naturen e försurad av våra utsläpp - så återstår kanske bara att kompensera för detta med hjälp av extra tillskott av olika slag. 

------------- 

 Men Urfarfar hade ju inte en försurad miljö efter vad jag kan förstå - samt betydlig bättre sammansatt näringsbalans i sin föda (vilt) - än vi. Undantaget idag e väl i så fall natur- gräsbeteskött - där djuren får käka sin naturliga föda. Fast det får vi ju inte importera säger EU (vitlök fr. Kina går dock bra).

Det som e intressant e att även de som har ett ''normalt''
kött- proteinintag ju åxå får benskörhet. Vad beror då det på i så fall¿

 Kan det helt enkelt bero på att:

 I början av 1900-talet var dagsintaget genom kosten 1.250 mg. Idag är det knappt 250 mg. Orsaken är att magnesium försvinner med raffinering av livsmedlen. Bara 25 % blir t. ex. kvar i skalat vitt ris.

http://www.kvicksilver.org/abs/magnesium.html

Inom jordbruket bör magnesiumrika gödselmedel eller dolomitkalk tillsättas främst till mineraljordar med lågt lerinnehåll dvs sand- och mojordar samt mulljordar. Vid genomgång av jordanalyser är det påfallande ofta som magnesiumtillståndet ära otillfredsställande på lätta jordar.

Detta tyder på att man glömt att ta hänsyn till magnesiumbehovet vid gödslingen. Vid varje skörd sker en bortförsel av detta viktiga mineral, som måste ersättas.

En vuxen människa innehåller 22-28 gram magnesium. Av kroppens totala Mg-innehåll återfinns 60% i skelettet, där huvuddelen finns inne i cellerna och resterande del är biologiskt tillgängligt pga att Mg är absorberad till skelettets mineraler dvs hydroxiapatitkristallernas yta.

Osteoporos
Benskörhet blir allt vanligare och svenska forskare anser att det blir nästa stora folksjukdom. I USA studerade Barnett två samhällen, i det ena var skelettfrakturer vanliga och i det andra sällan förekommande.

Analyser gjordes på den viktigaste födan - dricksvattnet. Fluor-, jod- och fosforhalterna var lika i de båda orterna. Däremot fann man skillnader i Ca- och Mg - halterna. Barnett ansåg att benskörheten berodde på för låg magnesiumfosfathalt - i ben och skelett bör den vara ca 1%.

Hypofysen reglerar K- och Ca-balansen och för att göra detta användes Mg, som har en lugnande effekt på binjurarnas hormonproduktion. Om Mg-halten är för låg, blir det större hormonproduktion och snabbare nedbrytning än uppbyggnad av skelettet.

Enligt Gaby ger enbart Ca-tillskott vid benskörhet abnormt stora Ca-kristaller i skelettet. Om Mg-tillskott gavs, bildades normala Ca-kristaller och därmed erhölls bättre mineraltäthet och således ett starkare skelett. Extra Ca-tillskott utan Mg-tillförsel kan påskynda osteoporos!

Doloit Mineraltillskott innehållande dolomitpulver som består av
kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat i naturlig form.
1 tesked (3 g) innehåller
Kalcium 651 mg
Magnesium 395 mg

Teorin om syra/bas är väl omdiskuterad, men jag kan köpa åtminstone delar av den.

Hur som helst, tillagat kött är försurande medan rått kött är basgörande. Nu föreslår jag inte att alla ska börja gnaga på stora råa köttstycken, men det kan nog vara en väldigt bra idé att äta mer kött i form av råbiff, carpaccio, bresaola, parmaskinka och andra icke tillagade färska/torkade/syrade köttprodukter.

Stek biffen minimalt och ät den bleu, eller i varje fall blodig.

Voilà! 

Och visst håller jag med om att mineralbalanserna måste tas i beaktande, men likaså vitaminbalanserna! Hela kroppen med hormoner och olika näringsämnen samspelar trots allt.

För min del så tror jag att benskörhet generellt sett ökar av samma orsak som att fetma och diabetes2 har ökat explosionsartat sedan början av 90-talet… nämligen de fettsnåla kostråden, margarin och lightprodukter…

Kvinnor brukar ju vara de som är mest följsamma gentemot de fettsnåla kostråden, och priset de får betala är bla med benskörhet…

Självklart är ju de individuella förutsättningarna för att få benskörhet olika, jag förnekar alltså inte att det kan vara bra med kosttillskott…  

Misstänker också att den stora förskrivningen av statiner kan spela in… konspiratoriskt lagd, som jag är…

Ät mer fett. Då kan ni tillgodogöra er vitamin D. Det är den fettsnåla kosten som orsakar benskörheten. Inuiter och andra jägarfolk har väldigt stabila skelett.

/SSS

Fett e lösningen alltså? Inuiterna käkade väl mycket av sitt kött rått - (liksom alla rovdjur) - eller iaf torkat/syrat - kan det ha spelat ngn roll för hur de mådde?

Wilhjalmur Stefansson är den ledande auktoriteten i ämnet. Enligt honom så åt inuiterna det mesta kokt, eller fermenterat och kokt. Min tolkning är att man behövde värma den djupfrysta maten för att få den ätbar. Det handlade alltså inte om tillagning i vår mening.

/SSS

Fermentering e bra - även för oss:

Forskning har visat, att fermentering kan hämma förekomsten av sjukdomsalstrande bakterier, som annars exempelvis skulle kunna orsaka diarré (ett av tio barn i U-länder dör på grund av uttorkning orsakad av diarré).

 
Gifter och andra faktorer, som reducerar näringsämnena, kan också minskas, och näringsvärdet kan förbättras genom fermenteringen.

 -------

Men grava då - är det en bra metod att bevara näringen i kött - eller blir're bara alldeles för salt¿ Själv gillar jag gravlax etc.

 Surströmming ere bästa - de får verkligen snålvattnet att rinna till. Fast den känns nog alldeles för salt hädanefter. Men vad käkar man till den - nu när potatisen sitter i utvisningsbåset?

Jamenvadjagharundratöverdet! Tror att jag kommer att synda m antingen en nypära till surströmmingen *el* en njalla…skulle tro att maggen mår bäst av päran men jag *älskar* tunnbröd till den lilla sura…nåja, den dagen den sorgen!

Om man får i sig tillräckligt av Vitamin A, Vitamin D och kalcium så får man inte benskörhet. Kött är möjligen en riskfaktor om man får i sig för lite av dom tre, och samtidigt stor mängd kolhydrater (som jag antar att alla fick i den undersökningen), men annars så är det nog bara tvärtom, att det bättrar på. Som skaldeman säger så ökar fett upptaget av Vitamin D, vilket kraftigt minskar risken.

Att kött, som vi har levt på i miljontals år, skulle på något sätt vara farligt för oss tror jag inte ett dugg på. 

För mer information läs artiklarna om Vitamin A och Vitamin D på  http://www.westonaprice.org kolla under delen "ABCs of Nutrition". Finns även en massa annat interessant att läsa där.

Vad gäller din kommentar om magnesium så är det rätt etablerat att det beror på att man tappar en del vatten i början på LCHF, som drar med sig en del mineraler. Att magnesiumbehovet skulle bero på detta är altså också felaktigt. Inget tillskott är nödvändigt på LCHF efter kroppen anpassat sig, och för dom flesta inte under anpassningen heller.

#12 Till gravlax används inte bara salt, utan socker också. Till en del salt har man en till två delar socker. Även rimmad lax använder man socker till, om än i mindre mängd.

#12 o #15

Det behövs inte alls några mängder socker till gravning

Det är lobbyisterna i sockerindustrin som framgångsrikt fått de flesta recept att se ut på det sättet 

Funkar helt utan men då blir firren lite hård.

För bra koncistens krävs bara lite lite grann..

Alternativt kan man lägga några skivor frukt över laxen under processen istället vilket också ger samma resultat..

#16 Där ser man. Har väl blivit "hjärntvättad" av min kockutbildning och mina år som kock/kallskänka. Det blev inbankat i skallen, andelen salt/socker till gravad och rimmad lax.

Jag har kollat i MyPlan

Om jag äter 300 g ägg, 60 g mandel (i Nancys bröd)  400 g kött, 5 g basilika och 10 g kakao får jag i mig mer än väl vad jag behöver av magnesium. Och jag äter nog mer än så.

Att ta endast Mg funkar väl mer som en test - man märker ju snabbt om det har ngn effekt för å veta om det är där orsaken ligger.

Alla vitaminer & mineraler samspelar ju med varandra & skall finnas i rätt proportioner - annars bli're fel. Därför e ju en bra kost det bästa sättet att få i sig detta.

Tyvärr e vår miljö för förorenad, förgiftad, sur & utarmad för att djur & växter skall kunna ta upp detta i den omfattning som behövs för att fylla våra behov.
Dagens miljöstressade växter bildar inte ens hälften så mycket vitaminer som förut. De tar numera upp
mer tungmetaller - i stället för selen - som numera e bundet till de tungmetaller som finns i marken & som frigjorts p.g.a. försurningen.

Fråga matdjursuppfödare varför de ger kosttillskott till djuren. Fråga veterinären som har mycket längre utbilding i detta än vad läkare har.

För mig personligen ere kosttillskott som gäller för att få optimalt med vitaminer, mineraler & matsmältningsenzym.

Dessa hjälpenzymer finns ju till en del redan i maten och startar sitt arbete redan i munnen/övre delen av magsäcken - för att sedan inaktiveras av magsyran.

När maten kommer ut i tarmens basiska miljö aktiveras de igen. Tyvärr gäller det rå mat eftersom enzymerna inte tål över 50º speciellt lång stund. Det i sin tur innebär att kroppen måste tillverka enzymer - vilket tar energi.

Får inte kroppen tillräckligt med energi (bantning, svält, sjukdom, medicin etc.) så prioriterar den bort den energikrävande tillverkningen av dessa enzymer. Vi får sämre förmåga att smälta maten med åldern. Kvicksilver fr. amalgamet binder till svavel som sitter vid enzymers aktiva yta - kvicksilverjonen tar bort det det mineral som enzymet behöver för att bli aktivt.

Tillagad mat ökar dessutom antalet vita blodkroppar.
Förmodligen reagerar kroppen på denna - på enzymbrist - ofullständigt smälta mat som tas upp av tarmen & kommer in i blodomloppet som kroppsfientliga & mobiliserar immunförsvaret.

Raffinerad, grillad & konserverad mat ökade antalet vita blodkroppar ännu mer än lagad mat.

Skräpmat ska vi bara inte tala om i detta sammanhang. Med tanke på vad jag - till min stora sorg - ser ungdomarna handlar & stoppar i sig varje dag så blir deras liv en hälsokatastrof redan vid mycket unga år. Dem själva till varnagel - läkemedelindustrin m.fl. kortsiktigt till glädje. Vitaminer & mineraler kan man inte ta patent på - så de e ointressanta för dessa.

Tarmen e vårt största immunförsvarssytem (det mesta skräpet kommer ju in den vägen). Tar den dåligt smälta maten upp mycket av försvarets resurser - makrofagerna som innehåller starka ezymer som fullgör nedbrytningen av den halvsmälta maten (de flesta soldaterna finns ju vid fronten) så blir andra delar lidande - med risk för att andra antagonister får mer spelrum att skada vår kropp - där våra andra ''flanker'' i försvaret e underbemannade.

Emzymfattig kost belastar matsmälningsapparaten. Bukspottkörteln i synnerhet - som i sin tur leder till uttröttning/förstoring & allt sämre funktion som följd. Ännu en ond cirkel.

Så mycket rå/obehandlad mat som möjligt e därför att föredra framför upphettad. Hur nu det ska bli möjligt?

Socker, tillsatser etc. e rena giftet för allt levande (förutom jäst då - som gillar socker).