Kul att ha dig här!! Ordet sajt fungerar väl alldeles utmärkt att använda? :-) Den här sajten hjälpte mig oerhört mycket när jag var nybörjare på LCHF.

Välkommen hit Georgina!

Välkommen. Finns det någonstans man ska smöra så måste det väl vara här…?

Måste instämma med Georgina. Jag firar 1 år med denna kost idag. Hur det har gått kan ni läsa i min dagbok. Men det jag vill säga är att utan denna sajt hade jag aldrig fortsatt utan gett upp för länge sedan. Så fort det har känts motigt har jag alltid gått in en sväng på denna sidan och efter ett par minuter har jag fått ny motivation. Det är allt från recept till "goa" skratt som har gett mig styrka att fortsätta. Ett stort tack och snälla, försvinn aldrig!

Svenska språkgurus (nej jag pratar inte om mig) har sagt att det heter sajt på svenska så det går absolut bra. :)

Välkommen hit. Hoppas att du hittar allt du behöver här.

Hejsan, hejsan! Varmt välkommen!

Välkommen till gänget!

Välkommen Georgina!

Sajt är en försvenskning av det engelska ordet site. Site översätts ungefär som plats, ställe. Jag (och många andra "datornördar") gillar däremot inte ordet, det har blivit populärt mest för att datortidingar som riktar sig till nybörjare började använda det för dom tyckte det lät som ett tufft ord.

Jag använder ordet sida, alternativt webbsida.

Välkommen till sidan Georgina!

Sajt - webbsida är ganska generella uttryck för internetsidor. 

Den här varianten kallar jag Forum - dvs en websida där man kan komma till tals.

En "Blogg" är en sida där någon skriver åsikter (dagbok tex) och blir kommenterad. Ex Kostdoktorn.se och dr Annikas blogg.

Hej och välkommen

#9 Tror inte att det är datortidningarna som är så mycket skyldig till försvenskning av datorord. Vi har organisationer som faktiskt sysslar med det. Typ
Site = sajt
Mail = majl (inte så vanlig tror jag dock)
live = lajv (innom rollspel)
stalker = stalkare

Tycker inte att det ser så snyggt ut men det har sina fördelar. Eftersom svenskar ofta uttalar allting så som det är skrivet så gör det att om man använder de försvenskade versionerna så kommer man att uttala det rätt också

Kan rekommendera http://www.nada.kth.se/dataterm/

Bra sida med vettiga rekommendationer!

Välkommen från mig med.

#12, Det tror jag däremot, det var dom som började med det före alla andra, långt innan dom där organisatioerna bestämde sig för att godkänna dom. Jag har läst alla nummer från 1994 till ca 2000 av flera kända datortidningar (via biblioteket), och har där kunnat följa utvecklingen rätt tydligt.

Jag tycker man ska använda dom riktiga svenska orden. Post istället för mejl, sida istället för site,  osv. Tycker det bara är löjligt att försvenska dom engelska orden, när vi redan har helt utmärkta ord.

Välkommen, önskar jag med.

# 13. Offtopic-varning utfärdad:

Du hann först! Tänkte just länka till Datatermgruppen. Där står det även om Datatermgruppens arbete. Det är varken enbart datatidningarna eller databranschen som står för terminologin som gruppen rekommenderar, utan folk från dessa bägge läger, men även från flera andra håll. Gruppen diskuterar svenska termer, och det helst innan någon engelsk term hunnit etablera sig i svenska språket. Om termerna redan fått spridning är det ofta för sent att komma med en rekommendation om något annat, då talar man för döva öron och får problem med svenska böjningsformer att dras med för all framtid. Vi kan vara glada att vi sluppit "browserna" och liknande. Men jag har fått en känsla av att Datatermgruppens arbete har gått lite i stå på senare år. På 90-talet var det emellertid en väldigt aktiv grupp.

Engelska ord och svensk stavning har vi väl haft före datorerna; tejp är det exempel jag kommer på just nu.

# 17. Bra exempel! Och på artonhundratalet införde vi svensk stavning av en massa franska ord: fåtölj, garderob, chaufför, sås, löjtnant… Det finns hur många exempel som helst. Det ser väl jättefånigt ut, eller hur? (obs ironi) Allt är nog mest en fråga om vana, tror jag.

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=180 

Det är ju skillnad, för dom orden hade vi ju inga svenska ord innan.

Men varför säga mejl när vi redan har post?

Tack för alla hälsningar.

Vrålhäftigt att man bara ställer en fråga rakt ut i "cyberspacet" och får massor av svar. (Hur fick man reda på något innan datorn fanns?)

Jag ska ta och läsa på om dataterminologin. Tack för sid-hänvisningarna.

Fast jag önskar nog att vi hade gjort en egen översättning, en del av de moderna försvenskningarna av engelska ord tycker jag förstör vårt språk, visserligen är ett språk i ständig förvandling, men ibland tar det priset.

Själv har jag haft väldigt god hjälp av den här saiten. Jag hade inte orkat med. om jag inte haft det här stödet. jag skulle fortfarande vara godisråtta och använt mängder av socker.

Välkommen hit! Jag tror säkert du kommer ta dig fram bra här oavsett vad du väljer att använda för uttryck.

#19: Jodå, vi hade svenska ord för många av de franska låneorden. Däribland garderob… har du hört ordet "klädskåp" någon gång?

Människor gillar att bli exaktare på ord som används och inexaktare på ord som inte används. Dvs får du både post och post varje dag gillar människor att kunna särskilja vilken sorts post det handlar om. Och är du totalt ointresserad av odling duger det utmärkt med ordet "jord" för att beskriva allt man odlar i. Är man däremot intreserad av odling behöver man många ord. Det är en förenkling på båda håll.

Jag har försökt avhålla mig att gå ännu djupare offtopic, men kan inte låta bli att svara. Det blir ännu en språkvetenskaplig miniutredning. Förlåt, Georgina.

# 19. Andreas0, Jag håller inte med dig om att post och mejl är helt synonyma begrepp. Ordet "post" leder tankarna till den gamla tekniken med pappersbrev och distributionen av sådana brev. Dessutom kan man se ordet post som ett överordnat begrepp till bland annat papperspost, flaskpost, rörpost, brevduvor, elektronisk post och säkert flera andra slags postsystem som har använts historiskt. "Post" funkar alltså inte utan problem för mer än ett begrepp i taget på den mer specifika nivån. Vi behövde i mitten av nittiotalet ett nytt ord som enbart handlade om e-post, så att det i varje situation stod klart vilken typ av brev och post det handlade om, om det var pappers eller elektroniskt. I den språkvetenskapliga världen rör det sig alltså om ett helt nytt ord ("e-post" med varianter) som började användas i mitten av nittiotalet.

Parallellen med de franska orden som jag var inne på ovan handlade om att vi först stavade dem på franskt sätt (1700-talet gissar jag) under ganska lång tid, men senare (1800-talet) klarade att gå över till en försvenskad stavning. Att det funkade då måste väl bero på att det inte fanns något mediasamhälle att tala om, jämfört med idag. Idag styr vanligt folk betydligt mer över språket, vilket förstås är jättekul och kreativt men samtidigt kräver det blixtsnabb uppstyrning från språkvården om man vill försöka ha ett ord med i laget och upplysa om att det kan komma att bli problem med hur olika personer kommer att välja att böja t.ex. browser eller router i plural bestämd form. Det kanske inte icke språkvetare tänker på när de routrar på. Vi diskuterade ju engelsk kontra svensk stavning av engelska lånord i svenskan ovan, och jag försökte ge lite perspektiv på att det inte är något unikt 90-tals- eller 00-talsfenomen.