Magen vill inte!!
Lördag morgon, och extra tid för frukost. Jag som annars äter så snart jag stigit upp, lyssnar på magen som säger - nej jag vill inte ha nåt! Jag lyssnar och sätter mig vid datorn och läser senaste inläggen istället.
Efter ett tag vill magen ha mat, definitivt hungrig - men på vad? Inget av det jag funderar fram känns tillräckligt lockande för den kräsna inuti mig…
Omelett? - absolut inte! Äggmjölk? - inte gärna! skinka och ost? - tror inte det!
Efter mycket omsorsfullt övervägande mellan det som magen säger, att huvudet frågar efter något fett- och proteinrikt plockar jag till slut fram en äggmjölk (två gulor, ett helt ägg och smör, lite vaniljpulver och några hallon), en kopp grönt te med en skvätt mjölk, en makrillfilé, några cheddaroststavar och två bitar brie.
Jag sätter jag mig vid bordet, och känner mig som en anorektiker eller som en trilsk treåring… Petar i maten - äter små bitar extremt långsamt. Magen är inte helt glad!! Efter en stund vinner magen - jag vill inte ha mer! Ingenting är helt slut, inte ens mitt the som annars är så viktigt för mig varje morgon! Magen är visserligen inte i uppror, men visar tydligt sitt missnöje, och jag vet inte vad den vill ha… Varken fett eller proteiner verkar vara det rätta.
Men ett litet gott kex hade suttit fint!! Åh,nej - åt du inte upp det andra kan du inte få kolhydrater heller - så det så!!
Jag avslutar frukosten, plockar in resterna och hoppas att magen ska bli tydligare längre fram på dagen…
Jag vet inte vad som funkar för dig, men när jag mår så där på morgonen så måste jag äta ändå, jag tvingar mig i dom första bitarna och sen går det perfekt. Det är som att min mage måste inse att den är hungrig och inte bara sugen på kolhydrater.
Om jag itne äter när jag mår så här så mår jag illa och min kropp reagerar negativt. Alltså är det bättre för mig att tvinga i mig mat tills kroppen märker att den är hungrig.
Ett tips bara!
Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!
Inte helt ovanligt.
Jag vet inte hur hårt Du gått ut - men för de som går ut väldigt hårt och inte gör en gradvis anpassning - blir det lätt så här.
LCHF behöver inte vara en diet i vanlig mening - där någonting är "Dag 1". Man kan mycket väl successivt trappa ner kolhydrater i den takt man ökar fettet och det behöver inte fara mer fel än något annat. Alla måste hitta sin väg.
En del skär alla kolhydrater på en gång och öser på med fett och får det att fungera - men långt ifrån alla klarar det.
Numer pensionär i Nynäshamn
sista alternativet passar på mig, Margareta. Jag går in helhjärtat!
Har brutit helt och hållet med kolhydrater och öst in fett - på en gång… Efter att ha testat allt annat.
Kan inte tvinga i mig mer än jag gör - då skulle jag nog spy. Får sikta in mig på att äta ofta istället. Om jag bara blir hungrig…
Bitta - Du kanske startade för hårt? Lägg till ovangjordsgrönsaker och minska lite på fettet tills det känns bättre. Det brukar hjälpa.
Numer pensionär i Nynäshamn
Testa lite gurka när du mår på det här viset, tomater om du kan äta det, innehåller ju mest vatten. Jag blir lätt illamående av maten om den är helt utan grönsaker förutom till frukost då jag äter bacon och ägg.
Äter jag samma till frukost jämt så funkar det av nån anledning. Kan vara att baconet smakar salt och inte fett för bara ägg funkar inte…

Inte konstigt att kroppen reagerar så… det handlar ju om en omställningsprocess, och kroppen o magen vet säkert inte vad som är på gång…
Själv har jag alltid haft svårt för att äta på morgonen… så oftast äter jag något bara för att jag vet att det blir bäst så för mig, under resten av dagen. Då blir det två kokta ägg med smör, och kaffe med smör o grädde, det kan jag äta (och dricka) utan att behöva tänka så mycket på att jag äter, trots att jag inte vill… obs, smöret i kaffet är inte nödvändigt, om man inte gillar det…
Vissa mornar klarar jag inte ens äggen, då blir det bara en kopp kaffe, med lite extra smör…
Att göra en gradvis omställning kan nog vara bra, som Margareta skriver, prova dig fram… min motvilja till att äta på morgonen beror inte på omställning, den hade jag som sagt även före omställningen till LCHF…
"still lost in space and time"

Jag drog igång mkt strikt. Det funkade tre dgr, sen upptäckte jag att det räcker med ett mål med lite ovanjordgrönt för att få balans i ätningen för min del. Har också svårt att känna hunger på morgonen och provade äggmjölk. Det går, med mkt kanel o kardemumma (som jag börjar med i lite hett vatten för att dra ut smaken) men favoriten är tre kokta ägg med en rejäl smörklick som ngn tipsade om. GOTT. Och jag är mätt länge. Det är rätt för mig och jag är inne på v2. Har inte haft sug efter någonting (än) och jag gillar ju annars ALLT man inte ska äta.
Jag har alltid haft jättesvårt att äta direkt på morgonen. Min dagliga frukost numera är en kopp kaffe med vispgrädde, ofta vispad.
När jag sitter med min kaffekopp med vispgrädde kan jag känna hur lyckligt lottad jag är som hittade LCHF. Att få äta gott och må lite bättre är verkligen vardagslyx. Min första gräddklick på dagen är symbolen som innefattar just det.
Ibland står jag mig länge och ibland (oftast) är det OK att äta efter ca 2 timmar.
Lunchtid, och magen är gladare igen. Gav den faktiskt ett litet Kornmo-kex efter den avbrutna frukosten, och efter de kolhydraterna lugnade den ned sig.
Har sedan dess fått i mig lite tonfisk & ost (inkråmet från en paj) och lite kokosfett-the. Fortfarande lugnt!
Nu är frågan vad min trotsiga mage vill ha till lunch… Behöver fundera ut några förslag först, "smaka" på dem och känna efter om det är rätt… Låter väl magen få sin vilja fram helt och hållet denna helg. Bortsett från kvällen, då gubben planerat steka upp varsin entrecote till oss, och där tänker jag inte ändra hans planer! Så det så!!
Jag gillar äggmjölken bäst när jag dricker den som varm choklad.
I med 1-2 msk kakao (jag har chili i också) till 2 ägg och 2 dl vatten ungefär. Kanske lite vispad grädde på toppen om det finns (och man tål det).
Det känns inte som "mat" och jag överväger faktiskt om jag inte skulle byta ut mitt kära morgonkaffe mot varm choklad. Man skulle ju iofs kunna ha lite starkt kaffe i också, chokokaffe kanske…