OT Ensam på julafton, vad gör man då?
Har just konstaterat att jag får fira julafton på egen hand. Detta har hänt någon gång tidigare, men det är lääänge sedan nu. Är det flera med mig, och vad planerar ni att göra?
Som det känns nu så blir det nog att ligga i soffan och knapra skinka som gäller…
Vi ses här på nätet när alla tv-program eller alla radioprogram är avverkade. Ger varandra stöd på det sätt som känns allra bäst.
Kanske ringer någon redan idag och undrar vad de skall göra? Kanske man kan ses under dagen bara för en fika? Deltar i kyrkans aktiviteter om det finns någon sådan, eller i annan typ av organisation som passar en själv. Njuter av frid och fred.

Jag kommer att fira ensamjul i år och tänker se till att ha det riktigt bra. ;-)
Ska laga god LCHF-mat, tända ljus, pynta granen och sedan bara mysa. Visst, någon tår kommer jag säkert att fälle emellanåt, eftersom barnen är hos sin far den här julen och jag kommer att sakna dem mycket - men på det hela taget tänker jag passa på att njuta av lugnet och stillheten!

Det är klart att det är tråkigt att fira jul ensam, vet nog det var samma för mig som för dig bluegoose att barnen var varrannan jul hos pappan.
Men på något konstigt sätt kan jag inte tycka att dom jularna var sååå mycket sämre än när man har huset fullt av folk.
Man ställer in sig på att vara själv och unnar sig lyxen att njuta av en bra film och man får ha tvdosan alldeles själv!!
Det enda man ska ångra är sådant man inte har gjort!
Jodå, Tilda och bluegoose, det är så jag haft det tidigare… Nu är jag alltid själv och har full kontroll över TV dosan, så då blir det nog svårare att hitta nåt speciellt för julen…
Jag "firade" ofta jul "ensam" när jag var yngre. Har vad man skulle kunna kalla ytlig kontakt med mina föräldrar, och valde att jobba i kassan på barnakuten istället för att fira fejk-jul med dem.
Nu har jag ju egen familj, och dessutom en svär-familj som bor i samma stad så nu är det full rush på julen, varesig jag vill det eller inte.
Jag kan tycka att julen är ett uppstyltat elände då alla ska få lika många fina julklappar och alla ska vara lika glada och halvfulla på glögg. Men jag har ju familj och ett ansvar. Annars kanske jag också skulle fira själv, bara för fan.
ja hade ni som är ensamma bott i närheten av Säffle så hade ni fått fira jul tillsammans med mig och min man

Nä, jag tycker faktiskt att det är helt ok - dessutom är det ganska självvalt för min del, jag har släktingar i närheten som gärna vill att jag ska komma till dem, men jag vill hellre vara för mig själv.
Så även om det är en viss smärta i att inte få träffa sina barn under själva julhelgen (de är 3 och 5), så känns det skönt att veta att jag ser fram emot att få umgås med mig själv! 

Jag brukar vara ensammen hemma under julen av olika anledningar och trivs faktiskt med det. Lugnt och fridfullt…
Min värsta jul någonsin var nog första julen i Milano, ensam på ett ganska skabbigt hotellrum i början av Corso Buenos Aires. Inte ens TV:n funkade som sällskap, italiensk TV är ju inte bara usel utan dessutom dubbad. Då kändes livet rätt tröstlöst ska jag säga…

Jag firar jul med föräldrar, syster och hennes familj, men tycker att julfirandet i Sverige är alldeles för familjefixerat!!!
Man får inte ringa någon, för "det är ju jul", eller besöka nån annan, för "det är ju jul…!" Har en kompis som brukar ha julfest på kvällen, när de flesta har klarar av familjen och det tycker jag är bra. Alla har inte familj och även om man har det, kanske det inte fungerar så bra. (Jag trivs dock med min…)
Jag har firat en del ensamma jular genom åren. I början var det svårt när barnen var hos pappa och jag gärna hade velat ha en familjejul. Efterhand har jag börjat resa bort över jul och nyår. Åkte bl a en gång till New York och gick på julafton till Svenska Kyrkans julfirande där. I år ska jag med en väninna till Rom så det blir inte så ensamt. Men sänder varma tankar till er alla som har jobbigt med julen och önskar vi hade ett annat samhällsklimat där inte det här problemet fanns så ofta. Julen ska inte vara för kommersen utan för gemenskap och tillhörighet när den är som utopiskt bäst.

Jag tycker också det är dags att avdramatisera att man är ensam på helger. En gång sade jag till min dotter: Iår tänker jag skita i alla traditioner och sitta helt solo och äta italiensk mat på julafton Då sa hon: Snälla mamma får jag komma.
Hon var såååå slut på alla slitningar med varannat år hit och varannat dit. Nu lever jag i tvåsamhet igen, men skulle jag bli ensam en helg är jag helt trygg med det. Det är inget skamligt. Och inte farligt heller.
jag har inte firat jul sedan 1985
Fick just veta igår att pappa skall resa till Skåne och fira jul och nyår med sin syster. Annars har vi alltid haft lunch ihop och mamma levde förra julen också. Dottern brukar jag i bästa fall äta middag med men den kvällen slutar när barnen skall nattas. Så jag tänkte att kanske det finns någon mer i Stockholm som vill hänga på och vi kan träffas någonstans?
Ulf_S, bor inte du i Stockholm?
Har precis gett Mannen lov att lämna mig ensam i jul, han vill så gärna se sitt barnbarn när tomten kommer.
Vi kunde åkt båda två men jag har en tik som ska valpa på nyårsafton så henne kan man inte stoppa in i bilen och åka sjuttio mil med.
Bättre att han åker över jul så han finns hemma i nyår ifall något skulle inträffa.
Att sitta själv bekymrar mig inte dessutom behöver jag inte duka upp mer på julbordet än det jag äter själv. Nu kommer det bli lätt att avstå ris á la malta eftersom jag inte kommer göra någon.
Precis så tänker jag med. Det gäller att se det positiva i det som gäller, och undvika att gräva ner sig i självömkan, vilket är väldigt lätt vid stora högtider när man skall ha så himla roligt.
Jag får äntligen fira en julafton alldeles för mig själv! Jag ska njuta framför TV:n, gå i mysdress hela dagen och äta bara sånt jag vill äta. Inga måsten, inga gäster, inga resor, ingen stress.
För första gången på ungefär 20 år får jag se Kalle Anka på julafton istället för att stå i köket! Härligt!


Oj
Hamnade lite fel här ovanför….. Har inte lärt mig hur det funkar riktigt. Sorry
Vet en jul när jag hade en rejäl förkylning och alltså "slapp" hänga med resten av familjen på släktjul. Det var jätteskönt…! Och i år blir jag tvungen att lämna mina älskade hundar ensamma hemma och åka till min lillebrors hus, och hans sambos släkt tillhör inte mina favoriter. Hade helst velat "göra som vanligt", tillbringa julen med mina bröder (med familj) och föräldrar. Brukar dessutom kunna ha med mig hundarna till min äldre bror (han som tagit över släktgården), men eftersom flera av svägerskans släktingar är hysteriskt hundrädda får mina älsklingar inte ens komma in i huset. Dessutom har svägerskans syster skaffat sig ett gäng "bonusbarn" som hon låter topprida sig och alla andra i omgivningen. Skulle tro att hon mutar dem med socker alla dygnets vakna timmar, eftersom de ständigt klättrar på väggarna och aldrig kan lyssna på två stavelser i rad från någon.
Det här kanske låter överspänt och fånigt, men mina hundar är otroligt sociala och vill helst ligga under matbordet vid mina fötter. Att veta att de är ensamma hemma tar verkligen ner min upplevelse av julaftonen.
Jag får istället rikta in min energi på nästa jul - då kommer vi (ta i trä) ha vårt kök ombyggt och större: då kan JAG bjuda in mina båda bröder med familjer att fira julafton! På så sätt slipper jag min yngre svägerskas släkt (om än inte henne själv)…! Ha!
(Visionen om en sån julafton kan verkligen hägra som inspiration till att få köket färdigt i god tid i höst!)
Usch vad negativ jag låter, märker jag. Gnällkäring. Så otrevlig som jag är borde jag verkligen tillbringa julafton i fred, istället för att plåga min omgivning med min närvaro… ;-)

#13: Ja, på söder.

Det skulle vara skönt att få vara ensam på julen och ta det lugnt. Min dotter skulle nog bli måttligt imponerad dock.
För ett år sen fick jag vara själv på nyår, oj vad skönt! En dag är bara en dag för mig, avskyr all hysteri.
De flesta i min familj är inte speciellt mycket för att fira jul ihop. Dock verkar alla inbilla sig att alla andra är väldigt sociala och blir stötta om man inte umgås. Så alla ringer till mig (som bor ensam med särbo och inte bryr mig om helger) och talar om hur jobbigt det är att man måste åka till/bjuda in/ordna något för alla de andra. Tänk om de kunde tala med varandra? Det är alldeles för stort drama kring det hela!
Nu när särbon håller sig till LCHF på prov tänkte vi hålla vintersolståndsfirande här hos mig (dvs. att vi drar igång traditionellt julfirande med kött, fett, levande ljus och alkohol 06.08 på morgonen den 22 december och sedan inte gör ett nyttigt handtag (inklusive att laga mat) förrän skåpen är urätna. Jag har länge velat fira vintersolstånd i stället för jul, men inte torts av sociala skäl
. Men med tilltagande ålder och ondska, så …
.

Ska fira jul ihop med min dotter, mor och far efter att min särbo slog upp vårat förhållande i somras. Han hatade verkligen jul men hade så mycket måsten så det blev ruskigt mycket julfirande ändå. Och tre barn ihop så hölls jag verkligen igång.
Vet egentligen inte alls vad jag tycker om jul i år. Eftersom man får så mycket tid när man plötsligt är ensam så är det redan julfint hemma och det behövs bara en runda med dammtrasan. DET har aldrig hänt i min vuxna historia så känslan är bara märklig.
Men det blir säkert bra. Min dotter ska vara här hela julen så det blir nog fiiiint ändå….men annorlunda.
Hoppas min häst mår bra så vi kan köra släde om det är snö!!!
I Fredrik Lindströms program Världens modernaste land så tog ett program upp det faktum att julen numera är kommersens högtid. Jesus har liksom försvunnit ut. Så man borde vägra att ställa upp och fira för köpmännens skull. Speciellt när dom säljer kolhydratstinn mat.

Grönstedt, det låter som ett höjdarfirande, med vintersolståndet. Jag har oxå tänkt i dom banorna ett antal gånger.
Julafton firar jag med föräldrar, bror och son. Det blir ganska tillbakalutat.
Nyårsafton, i år som alla år då jag haft hund sitter jag hemma. Rullar ned persiennerna, kollar på en hög med hyrfilm och mumsar på nåt smaskigt. I år ska jag laga till en anka och göra lite Chokladmousse på den mörkaste chokladen jag kan hitta.
Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...
Brynhilde, hur gör du med ankan? Och var får du tag i en anka? Jag har ätit "hemgjord" anka och myskanka några gånger, köttet var ganska mörkt, har jag för mig, och blev rätt torrt.
Angående julklappar har systern och jag lagt ned det sedan flera år, i år har jag även lyckats övertala föräldrarna att avstå (fast jag fruktar att de i alla fall kommer stickande med något). Särbon och jag brukar utbyta något litet, och systersönerna får något, annars har jag brutit med julklappsstressen, tack och lov.
Orsaken till att jag vill fira vintersolstånd i stället är att jag tycker det känns falskt att högtidlighålla en guddom jag inte bekänner mig till.
Jag hoppas verkligen att mitt ex bjuder in till midvinterblot i år igen. Knytkalas, en massa folk (hur alla får plats har jag aldrig förstått), några fioler, och lite textläsning med reflexion, eller någon "rit". Glömmer aldrig när han slaktade en gris (av marsipan!). Skulle nog hellre avstå från julafton, om det inte vore för barnen.
Visst går det. Om inte annat, så går det galet

gronstedt. Bättre sent än aldrig… Lyckades missa din fråga. Anka får jag tag på i vanlig matvarubutik. Den jag har i frysen köpte jag i en liten Vivo-butik. Har sett såna på Maxi och Domus.
Anka - torr??? Du måste ätit den kremerade sorten. Anka är en fet fågel. Jag gör som med gås - saltar och pepprar inuti och stoppar i sviskon och matäpplen (som slängs sen). Gnider den utvändigt med salt, vitpeppar och citron. Jag brukar binda upp den så inte vingar och ben spretar. Lägger den + ev. inkråm på galler i en trång ugnsform i nedre delen av ugnen. Öser den då och då med skyn som blir. 175 grader i kanske 1-1½ tim. Får inte stå inne för länge, den tappar i smak då.
Nu till nyår ska jag äta ankan som den är utan tillbehör. Frasigt gott skinn blir det. Det som blir över gör jag ragu på tillsammans med den sparade skyn + grädde + lök + svamp.
Julen var väl ändå hednisk innan kristendomen roffade åt sej den. Jag firar inte jul pga Jesus. För mej är den en trevlig och avslappnande sammankomst familj och vänner emellan för att liva upp vintermörkret. Kristendom är inte en religion för mej.
Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...

Midwinterbloat… 
Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...
Tack, Brynhilde, jag ska se om någon butik nära mig har anka. De ankor jag ätit förut har varit myskanka och vanlig svensk anka. Myskankan var en ung fullvuxen och det hade mörkt och saftigt kött, men vanliga var ett ungdjur (för många hanar i flocken) som inte hade ett gram fett och inte mycket kött heller. Jag har märkt det med höns också, att de som levat på gräs och grodor hemma i trädgården är inte alls så saftiga (eller snarare lösa i hullet) som de "fabriksuppfödda" man köper. De gör sig bättre i grytor än som grillade.
Annars får det bli min vanliga kalkon på enrisbädd till nyår. En rejäl kalkon kan man gnaga på till trettohelgen.
Julen är ett kommersiellt jippo, som skapar mycket elände i många familjer. De som gynnas är köpmännen och det bidrar inte jag till.
Jag sitter ensam (med hundarna) hemma på julafton och äter räkor och dricker vitt vin, härligt.

De ankor jag ätit har varit feta, både mysk- och vanliga. Men en hel del av fettet smälter och rinner av vid tillagning, därför ska man va försiktig med att inte ha den inne för länge. När jag var liten hade mina föräldrar gäss i villaträdgården. De blev utfodrade med gräs i mängder (och slanggurka) under vår och sommar. Jag förmodar att dom fick spannmål också ett tag innan slakt. Stora, feta och fina blev dom iallafall.
Kalkon på enrisbädd lät intressant. Hur gör du den?
Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...

#12: Sen du började föda upp råttor alltså? 
#32: * Krossa enbär och lägg i en skål, skiva en citron inte alltför tunt och lägg skivorna på enbären. Slå över olja och lite vinäger, tillsätt svartpeppar. Låt stå en timme eller två.
* Lägg enris i en långpanna. Tag en kalkon (död, plockad och urtagen), lägg inkromet i långpannan. Om du tänker använda inkråmet, så se till att det inte ligger i enriset, för då blir det sticksigt att äta.
* Lägg kalkonen på ett galler ovanpå långpannan, gnid den med citronskivorna och häll oljeblandningen över. Lägg några citronskivor på kalkonens "högsta punkter" och stoppa resten inuti. Bind upp, om så önskas.
* Stek i ugn med temperatur och tid enligt anvisningar på påsen eller kokboken. När kalkonen är klar tar du ut den och ställer den på ände, så att all saft kommer ut tillsammans med citronen. Lägg kalkonen att svalna lite.
* Sila av skyn som samlats i långpannan och gör en sås av det, eventuellt med extra olja i (så får du mer fett utan att behöva riskera att oljan tar skada av värmen). Ta tillvara det av inkromet du vill använda. Levern kan till exempel mixas in i såsen eller serveras med stekt svamp bredvid.
* Tranchera, servera och njut!
För er som är ensamma och kanske vill göra en god gärning, så finns det många ställen i Sverige som firar jul för hemlösa: Dessa ställen behöver hjälp med matlagning och att fixa en bra stämning! 
Kanske vore något om man inte vill sitta framför TVn en hel dag och vara lessen?
jag ska "fira" jul ensam. jobbar julafton så det är rätt fort överstökat. har inte uppskattat julen sen jag var 13 år i vilket fall som helst.

#34 Kalkonreceptet låter hur gott som helst. Det ska provas vid tillfälle. Tack så mycket.
Ser du att jag tappat nåt kilo... låt det ligga...