Haha, om man äter strikt LCHF stämmer nog hennes uttalande ganska bra.

Hon har inte gjort det enkla test man kan göra: Lägg vispad grädde i två skålar, blanda den ena med socker. Se vilken som man blir mättast av.

Det är väl nästan vetenskapligt bevisat nuförtiden att socker stimulerar aptiten? Och att om man då äter något sött så vill man ha mera mat-

#1 jo i det fallet stämmer det nästan!

Detta kommer alltså från en sköterska som dessutom arbetar med massor med unga tjejer som har ätstörningar, trevligt att det är den informationen de får.

*asg* jag läste missformad sköterska!!  Ska nog inte läsa så snabbt hädanefter…

Det är nästan i kalss med lång hårig sköterska : )

(särskrivningsproblemet)

Jag funderar kring ätstörningar (av svältsorten, fetma vet vi att det funkar på) typ anorexia och bulimi. Kan LCHF få dem att balansera tillbaka mentalt? Så som jag har sett 2 vänner bli mentalstörda av den kost de höll (en bulimiker och en anorektiker) och att den psykiska delen av sjukdomen verkar så stor, undrar jag om inte den delen kan normaliseras om man förmår personerna att inte äta kolhydrater. Om man inte känner detta enorma sug som man måste bekämpa, kanske man kan komma åt den psykiska delen med terapi lättare?

 Fnyfniken

Jag är ju en ätstörd människa av svältsort.

Jag kan förstås enbart uttala mig om mig och min störning. Jag klarade inte den allra renaste formen av LCHF, alltså där man strävar efter GI=noll. Jag vet inte om det beror på att min kropps kemi är så störd av långvarig svält eller om det handlar om mina känslomässiga problem (som orsakat svälten från start) eller en kombination. Men jag fick återinföra kolhydrater på matsedeln igen (obs inte i samma mängd och helst mera år GI-hållet).

Dels för att jag tappade all ork men även för att man behöver äta så otroligt lite vilket triggade igång mina jag-behöver-inte-äta… jag-känner-ingen-hunger… igen! Jag måste ha kontakt med min hunger och äta oftare än två ggr/dag för att inte trilla dit igen och jag är inte frisk nog känslomässigt för att klara det på ren LCHF.

När man svälter (eller underäter) och inte är sockerberoende har man inte kolhydratsug… så det är inget man botar eller blir av med när man käkar LCHF, eller rättare sagt jag blir inte det. Alla är väl olika utifrån just sin störning…

Det låter ju otroligt plausibelt, problembarn!

Jag såg en dokumentär på tv som hette "Thin" som handlade om ett behandligshem i florida för anorektiker och bullimiker. De tvingades förstås att äta, kontrollerades, fick inte äta för långsamt, etc. Men det jag slogs av utöver den fruktansvärda stämningen på anstalten var att de tvingades äta sån skräpmat! Mjölmat, pommes frites, bakelser, mjölkchoklad. De borde ju verkligen ha fått lära sig att äta kött, fisk och fett, samt långsamma kolhydrater. Inte snask!

Fnyfniken

Korseett, då är vi två, jag läste samma som du:O)