Jag är med! Det är starkt att börja om på ny kula, tycker jag. Och kom ihåg att du inte har något att förlora på det. Peppiga kramar till dig! :)

Kan ju börja med att avslöja att jag startade den här tråden just nu för att distrahera mig från sockermonstret som sitter på axeln och skriker mig i örat för tillfället. Det har inte fått nån eftermiddagsglass på typ en vecka och det är tydligen katastrof. Jag misstänker dock att det överdriver sannolikheten för att jag ska falla död ner av glassbrist den närmaste kvarten, och jag är beredd att utmana ödet.

stort lycka till

Du hade lika gärna kunnat beskriva mig i det du skrev!! Hi hi hi!!! ja detta sötsug alltså……Jag äter också lchf…men en dag i veckan häver jag i mig godis. Jag kan inte leva utan att få äta godis iallafall 1 dag i veckan. Men de andra dagarna är jag noggrann med lchf. Tycker du är fantastisk som börjar på nytt!! Kör så det ryker obstitant!!!!! Hitta din väg att köra ditt race : ))) du är inte ensam!!!

#4 Jag skulle aldrig klara att äta godis en gång i veckan! Jag minns så väl när jag väl var inne i LCHF och sötsuget bara försvann. Det var så lugnt och skönt när sockermonstret låg och slumrade! Sen åt jag något jag inte borde, och genast vaknade det lilla fanskapet och började skrika, och sen höll det på i ganska precis en vecka innan det somnade om. Hade jag då ätit godis varje vecka hade jag ju ständigt varit i abstinensläget! Hu…

Men, som sagt, var och en måste ju hitta sin egen väg och sin egen metod.

Ja absolut!!! Man får hitta sitt sätt att klara av sina mål🙂 sockret är en kraft som inte liknar någonting annat. Av erfarenhet vet jag det. Sockret är det svåraste jag brottats med när det kommer till att sluta missbruka något. Nu brukar jag socker istället med en dag i veckan. Förstår att du känner att det bästa är när sockermonstret sover ….låt den jäkeln gå i ide så småningom!!!! Du fixar det!!! Hör på dig att du har lite jävlaranamma i dig och det är toppen!!!!!

Sockermonster skall man hålla kort! Mota med smör! I ostrulle tar jag eller smörboll.

Starkt gjort att börja om! Du kan! Heja!

Vet hur det är! Har försökt komma på fötter sen i januari, har klarat 2 veckor nu! 😃 Stolt som fan
Ett tips som funkar när sockermonstret kommer fram i mig är att tänka "Nej, men gud vad äckligt, det vill jag inte alls ha" och gå och anamma det tills det ger med sig. Sen så brukar mitt monster komma fram när jag är uttråkad så försök att göra något när monstret tittar ut. Jag brukar ta en promenad eller göra armhävningar, ibland städar jag. Det gäller att distrahera sig själv lite 😂

Jag äter i stort sett aldrig pga ledsen eller uttråkad eller så, utan för mig är trötthet och hunger de största fällorna. Och trötthet har jag mycket av eftersom jag har en, nej flera kroniska sjukdomar.

Mitt sätt att hantera sockermonstret bygger mycket på ACT och mindfulness. Jag noterar tankarna och konstaterar att de får finnas där, samtidigt som jag inte behöver agera på dem. Jag kan ha sockerabstinens (trötthet, huvudvärk, konstig känsla ovanför gommen och bakom en punkt i pannan) och ha tanken att "jag måste äta något sött, jag står inte ut", och samtidigt fortsätta med det jag håller på med och inte gå och äta något.

I morgon har jag en utmaning framför mig då jag ska vara borta på en grej i stort sett hela dagen, och måste ha något att äta med mig. Det kommer inte att bli perfekt, men det får duga just nu.

Jag kanske ska tillägga att jag är väldigt begränsad redan före LCHF, jag har en mängd allergier (bl.a. mot de flesta grönsaker, nötter och mandlar, många frön, fisk och skaldjur etc), och dessutom en enormt stark aversion mot ost och syrade mjölkprodukter som fil, crème fraîche osv. Jag mår direkt illa av bara lukten.

När jag åt LCHF hade jag en lista på ungefär 15 saker som var vad jag kunde äta. Jag tror det var en bidragande orsak till att jag föll av vagnen. Jag hör ibland folk säga att de blir trötta på LCHF, känner sig begränsade och längtar efter något annat, och jag förstod det inte alls de första åren. Det finns ju massor av goda saker man kan äta! T.o.m. jag kunde ju kombinera bra saker av de där 15! Men jo, 3½ år med olika kombinationer av 15 ingredienser, det blir till slut en aning enformigt.

Utöver det var det det praktiska och sociala som gjorde det jobbigt. Det var bökigt när jag var på resande fot, jag kände mig besvärlig när jag blev bortbjuden och värden blev helt perplex av den där korta listan.

Alla de sakerna är sånt jag kommer att bli tvungen att tackla. Därav terapeuthjälpen…

Jag ska också börja nu efter ett återfall i december när jag skulle göra julgodis i marsipan. 

Jag har också samma besvär som dig, mår tjyvtjockt, är tjyvtjock, har värk som aldrig förr (morbus dercum) och trött. 

Tänker börja på måndag och köpa hem nytt skaffei och kyl under helgen.

Jag väger 96 kg och vill ta bort 25 av dessa

Heja Ladymoon! Det är inte värt att må så här…

Jag väger någonstans strax under 115 kilo tror jag, har inte kollat på länge. Och jag har ingen målvikt, sånt intresserar mig inte så mycket. Den vikt BMI tycker jag ska ha har jag testat, jag såg sjuk ut då, så dit vill jag inte. Men åtminstone övre bildäcket skulle jag vilja få bort.

Hej Obstitant. Jag blir så nyfiken på vilka 15 ingredienser du fick hålla dig till och "trolla" med : ))

Få se… Jag orkar inte göra en fullständig lista nu, men typ:

Kött (alla slag), ägg, smör, grädde, gröna blad som sallad och spenat, lök, svamp, gröna bönor (men inga andra baljväxter, go figure), blomkål (men vansinnigt allergisk mot broccoli), kokos, blåbär.

Det går ju att göra en hel del med de sakerna, men de går inte att variera i all oändlighet. Tål lyckligtvis alla kryddor, så det gör ju att det går att variera lite mer iofs.

Wow!!!! : ) ja jag kan också känna att nää…vad ska jag äta nu då? Man tröttnar på sin egen fantasi till slut. Lyxproblem ja men så är det : ) jag äter vegetarisk lchf men lite räkor ibland.

Mitt socker monster väcktes i påsk. Ufs….trodde inte det fanns mer…men. sedan då inte smakt på lösgidis…lakritser och fudge. Det går inte. Har hatt en ostfri period grundet lsktos…candida och maginfektion. Sötsug blev nötsug i stället…på helger isär. Summen av mina laster. ..hmm. tja. Förstår detta är inte lätt…lycka till. Du är viljestark

Blir lite fundersam på att du tycker att det blir enahanda med de 15 ingredienser du räknar upp, vad åt du då tidigare som du fick större variation utav.

Har du provat vitkålsspagetti, rotselleri som du skär till likt pomfritt och steker i smör med kryddor, eller varför inte blomkålsmos, vitkålsmos till kött och fiskrätter. Går ju att variera i oändlighet.

#16 Varken vitkål eller rotselleri står på listan. De går säkert att variera jättemycket, men jag svullnar alltså igen i halsen om jag äter dem.

Jag vill följa dig i tråden!

För mig är det också trötthet och hunger som är de största fällorna. Och stress. Mitt mantra just nu är "jag gör annorlunda!". Det skriver jag högst upp på min planeringslista varje arbetsdag och det viskar jag tyst för mig själv när mina monster-mönster vill veva igång. Det är inte idiotsäkert på minsta vis, men väldigt ofta hjälper de där små orden mig att upptäcka att jag är på väg in i min standardlösning (som ju hittills inte gett särskilt lysande resultat) och jag får den där lilla bråkdelen av en sekund som behövs för att jag ska ha chansen att gör ett annat val.

Vet sen tidigare att du är en klok människa, så det ska bli väldigt roligt och spännande att följa med på din resa. Jag kommer garanterat att lära mig massor. 😇

Hoppas du har en riktigt skön söndag, med ett sockermonster som håller sig på mattan.

Jag är också väldigt sockerberoende. Något som har hjälpt mig är kunskap i hjärnans kemi. Sockerbomben i hjärnan med Britten Jonasson har hjälpt mig att förstå mig själv och min beroende problematik, som är långt ifrån enkel.

Ja, det är en gåta varför vi trillar dit gång på gång. När allt går bra och vi mår bra och allt är lugnt.

Hos mig ser jag det som ett missbruk, att jag är periodare, men jag tycker jag borde kunna känna igen detta nu efter alla dessa år, komma ihåg hur trist det blir när jag äter fel länge och inte låta vad-det-nu-är starta en överätarperiod.

Efter en överätarperiod går det hur bra som helst, jag är lugn äter jättebra och sneglar inte ens åt det onyttiga. Men efter en längre eller kortare tid verkar det som om kroppen bara behöver en liten motgång eller inte ens det, en motgångstanke bara räcker så är man där igen. Fast det är väl inte kroppen förstås, det är knoppen. Såå lätt att gå till skafferiet och slita ut allt med vetemjöl och socker.

Jag har haft en bra period ett tag nu och har faktiskt ett par gånger haft hjälp av dit mantra bluegoose; "jag gör annorlunda". Jag vill ju tro att jag ska kunna ändra detta automatiska beteende att styra in på överätning, som ett  hjälplöst offer. Det känns lite härligt, som att jag plötsligt kan bestämma något annat. Tack för det, bluegoose!

Så, Obstitant, jag hejar på dig och om jag kunde skulle jag distrahera ditt sockermonster en stund, locka det till mig en liten vecka så du kunde ställa dig upp. Det är lättare att vända ryggen till något när man står upp.

Jag har ju nästan lagt ner KIF helt. Och plötsligt ser jag den här tråden!

Självklart är jag med!! Heja obstitant!!!

Det där med acceptans. Jag har inte koll på teorier om hur vi funkar psykologiskt, så jag amatör-gör saker i huvet, som funkar för mig. Eller inte funkar, för jag har koncentrations-fokuseringsproblem (Va, eh.. hade jag bestämt mig för nåt!?!) men känner att det hjälper mig när jag tillämpar.

Jag tänker inte acceptans, men tror det jag tänker är något liknande: Ungefär såhär när det gäller mat:

Bara för att det finns att köpa eller ligger framför mig och luktar gott (vet att det smakar gott) så betyder det inte att jag måste äta det. Upptrappat: Även om ANDRA utan tvekan äter det som luktar/smakar så gott - och suckar njutningsfullt - så måste inte JAG göra det.

Alltså.. innebär ju att acceptera förekomsten av både lust att, och det som är rena fakta, men se till att inte förvirra ihop det med 'göra'. För 'göra' är ju vad som händer sen. Göra är inte fakta förrän man gör och det är mellan fakta och göra som stoppskylten ska vara nerbankad.

Msslyckas ibland, men jag har det lätt jmf med dig, då mitt sockermonster är klantigare än ditt. Inte lika bakslugt, en mesigare och rätt korkad typ helt enkelt.

PEPP!!! Bra att du tar hjälp och bra att du skriver här!!

Det går rätt bra det här! Häromdagen var jag frustrerad och tyckte att jag inte gjorde några framsteg och att jag fortfarande åt en massa skit. Terapeuten bad mig ta fram ett exempel på när jag gett efter för suget senaste veckan, så att vi kunde analysera händelseförloppet. Men jag kunde inte komma på nåt exempel. Jag hade ätit mindre lyckade saker pga dålig planering en eller två gånger, men inte pga sug.

Och när jag tänkte ett varv till insåg jag att de mindre bra saker jag ätit inte ens hörde till mina nuvarande fronter. Jag har faktiskt inte sagt att jag ska äta LCHF nu. Jag har sagt att jag ska förbereda övergången (så att jag inte typ dör av omställningsbesvär och abstinens) genom att ta bort kakor, glass, pasta och allt bröd utom mitt hembakade tills det är slut. Och så som jag åt i början av året är det en enorm skillnad! Jag började ju t.o.m. med att bestämma att jag bara fick äta en glass om dan… ja, ni fattar. 

Så jag har uppnått steg 1 - ta bort de värsta excesserna. Nu har jag börjat registrera så smått för att se var jag ligger, och även utan värstingarna blir det nästan 200g kh. Lite att jobba med där! 🤔

Men en bra grej är att när jag såg vad den där morgonmackan slutade jag i rena förskräckelsen utan att ens ha bestämt mig för det. Jag har haft lite svårt att komma på bra frukostmat eftersom mina frukostar tidigare på LCHF var helt äggbaserade och efter att ha testat positivt för äggallergi (även om jag inte har känt av det) vill jag ta det lite lugnt med äggätandet. Men jag kom på av en slump att överbliven kokospannkakssmet går extra bra att steka till frukost (när den fått stå och svälla över natten), så nu har jag ätit kokospannkaka till frukost två dagar i rad. Det är ägg i, men inte bara, och det blir väl tillagat vilket jag tror spelar roll. Mina äggmjölksdagar är nog över tyvärr. 😭

Här vill jag också vara med! Pepp Pepp och hej till Kaisa också! ❤️

Så hårdkokte ägg och löskokte ägg går inte alls? Hur med grekisk yoghurt. .rysk yoghurt. Tåler du mjölkprodukter? Till frukost: en rest av kvällsmaten? Eller vänta till lunch?. Bara lite tankar. .fettkaffe på enbart smör?

Positiv rapport från dig obstitant. Gäller utvärdera rättvist och relevant - och då ser vi att du är på banan.

Synd på äggmjölken.. men du hittar ersättningar. Och tipsar om kokospannkakor.. Råkar ha rätt grejor hemma. 

KarinJ - HEEEJ!! Jag har tänkt på dig och saknat dig! 🙂

Hej igen! Och extra hej KarinJ!

Kom lite ur kurs efter förra inlägget, kan man säga. Jag råkade ut för ett läskigt blodtrycksfall som slutade med att en viss kär vän på besök 😎fick ringa ambulans eftersom det aldrig gick över utan det bara fortsatte svartna för ögonen medan kallsvetten forsade. Vet inte om det har samband med åtstramningen av kolhydraterna, men jag backade lite för säkerhets skull. Och sen kan jag ev. ha fortsatt backa lite till när jag ändå höll på…

Jag mår ganska risigt generellt numera. En anledning är att jag drastiskt sänkte Levaxinet + tog bort Lio i vintras, på felaktiga grunder visade det sig. Jag blev snabbt så trögtänkt att jag inte fattade varför jag var så fruktansvärt matt och slut, samtidigt som jag tappade galna mängder hår (lyckligtvis har jag mycket att ta av, men de som känner mig ser skillnaden), hade kalla händer och fötter och var frusen nästan jämt, fick snustorr hud vad jag än gjorde och stora sprickor i fötterna…

Jobbar på att få rätsida på det men pga att jag höjde dosen på eget bevåg måste jag vänta flera veckor innan jag får ta prover så jag är lagom frustrerad just nu!

I förrgår lyckades jag faktiskt genomföra en utekväll utan att ambulansen kom, däremot åt jag både det ena och det tredje och dessutom bakispasta igår (jag drack ju hela två glas vin!), men nu är det omstart på omstarten.

Jag är bara så himla, himla trött!

Å, en till som åkt ur spår. 

Jag tog det också tydligt, när jag ändå var i diket..

Nu får shit sluta happen och du börja må bättre. BRA att du klarade nästa utekväll utan blåljus.