Dag 1: Fett: 133 gram (62%) Protein: 132 gram (27%) Kolhydrater: 54 gram (11%) Träning: 14 kilometer distanslöpning. Inte särskilt bra fördelning den första dagen, men en start som är god nog för mig. Sprang riktigt fort på slutet på träningspasset för att passa på att njuta av de inladdande kolhydraterna medan jag hade chansen ;). Mådde inte alls bra på kvällen, kände mig orolig och stirrig, men tog mig igenom det och somnade snabbt och sov gott hela natten.

Lite peppande för dig i sammanhanget kan det då vara att veta att socker är inflammationsdrivande och kan både orsaka och förvärra Depression, så bara genom att sluta med sockret har du goda möjligheter att bli kvitt depressionen. 🙂 Vill du stötta kroppen på den punkten så kan du ta tillskott av magnesiumcitrat (eller magnesium i någon annan bra form, dock inte -oxid) på kvällen (cirka 1000 mg) och av vitamin D3 på morgonen (cirka 2000 IE). Sedan tror jag att du blir av med depressionen på ett par veckor. 👍 Magnesium finns i choklad och är ofta en bidragande orsak till att man har chokladsug eftersom de flesta människor har brist på magnesium.

Och se till att dricka massor med vatten, gärna med färsk gurka eller citron i, båda är avgiftande och hjälper dig att driva ut slaggprodukter.

Lycka till!

Åh vad jag önskar dig lycka till!

Kan också rekommendera magnesium-tillskott. Det är en mineral som LCHF:are ofta behöver lite extra av, men den är också väldigt bra när man är deprimerad. Den har en väldigt avslappnande effekt och jag har läst om många som upplever sig ha botat sin Depression med bara magnesium. Jag tror det kan ge effekt mot sötsuget också eftersom det motverkar den där rastlösheten som i alla fall för mig hänger ihop med sötsug.

Du kan ta magnesium flera gånger om dagen i början om det fungerar för dig, annars bara till kvällen. Många blir väldigt trötta av magnesium och då passar det att ta när man ska sova.

Glöm inte bort att äta grönsaker också. Vitkål, blomkål, broccoli, paprika, spenat och avokado bland annat är rika på bra näring. 

Lycka till!

Hej! Det låter som att du har några tuffa dagar framför dig - beväpna dig med all din styrka och dina peppande omkring dig! Som tur är brukar den värsta abstinensen, den kemiska, gå över relativt fort, den känslomässiga brukar sitta i längre. För mig är det så alltså - jag menar inte att vara någon expert! För min del är känslan av förlust "att inte få något" den som är svårast att hantera. Jag är inte beroende så som du beskriver det men jag tycker att det är svårt nog ändå. Lycka till!!

Heja dig! Hade liksom #2 tänkt tipsa om att magnesiumbrist är oerhört vanligt i Sverige och kan leda till chokladbegär. Toppa gärna din nya diet med Mg-tillskott. Jag kan rekommendera "Super Magnesium" från Great Earth vitamins, finns på hälsokosten.

Bra att veta när man börjar med Mg är att det inte är farligt att råka överdosera. Det fungerar ungefär som C-vitamin med andra ord. Magen brukar reagera när man börjar med Mg-tillskott, man kan få diarré någon dag, sedan försvinner det. Börja med en tablett och se vad som händer. När magen lugnat sig igen kan du, om du vill, prova att höja till ytterligare en tablett. Blir du då ihållande lös i magen så minskar du bara till en tablett igen, men om magen återigen stabiliserar sig efter ett par dagar kan du fortsätta med två tabletter om dagen, för i så fall tillgodogör sig kroppen magnesiumet. Därefter bör du inte höja dosen något mer.

Mg har den trevliga effekten att man blir lite avslappnad i musklerna och kan bli lite skönt sömnig. Jag brukar ta min dos på kvällen tillsammans med en kopp grönt te (teaninet i grönt te är också avslappnande och hjälper Mg:et på vägen) och somnar gott varje kväll. Har sedan jag började med detta kunnat sluta med mina sömntabletter. Har också hjälpt helt och hållet mot mina äckliga myrkrypningar nattetid. Härligt!

Att hålla sig redigt mätt på ägg & bacon, kött & bea första tiden hjälper mot suget. Har lite samma problematik men om jag inte drar ner på kcal kan det gå ett bra tag emellan att suget dyker upp. Äter jag för lite kommer det som ett brev på posten.

Bra att du har stöd. Jättemycket lycka till! Det ska nog gå bra.

Skrev ett långt inlägg, men det försvann visst =/. Nu är det dags att hämta ett barn i skolan, men jag vill verkligen tacka för alla goa kommentarer, om ni bara visste vad det värmer mitt hjärta!

#7 Önskar dig en skön kväll! You can do it! :)

Tack =)! Barnet är hämtat från skolan och lämnat hos en kompis. Passar på att sätta mig vid datorn för att beställa magnesium. När jag googlar runt får jag uppfattningen att det råder delade meningar om vilket preparat man ska använda, att det finns olika typer av magnesiumpreparat. Vad ska man tänka på? D-vitamin tar jag dagligen sedan flera år tillbaka (2500 IE), men magnesium tror jag inte att jag har provat.

Det viktigaste är att du väljer en sort som INTE innehåller magnesiumoxid, i alla fall inte huvudsakligen. Leta efter magnesiumcitrat, magnesiumlaktat eller magnesiummalat, det är alla bra former som lätt tas upp av kroppen. Magnesiumoxid tar kroppen nästan inte upp något alls av, däremot är det ett utmärkt laxeringsmedel. 😉

#9 Du ska inte ha magnesiumoxid. De flesta sorter är bra! Bra att du tar d-vitamin! :)

Dag 2: Fett: 242 gram (81%) Protein: 99 gram (15%) Kolhydrater: 27 gram (4%) Träning: 14 kilometer löpning. Löpningen var närmast outhärdlig och jag har väl aldrig sprungit så långsamt, men jag var nöjd med mig själv efteråt. Bättre fördelning vad gäller maten idag!

Hej, en annan viktig sak speciellt vid kostomläggningen är salt! En halv tesked (eller mer) 2ggr om dagen utrört i lite vatten. Hjälper mot ev huvudvärk, yrsel el illamående. Köp Seltin Mineralsalt! Lycka till :-)

Ja när man glömmer av salt ett tag så kommer kramper som ett brev på posten på nätterna för mig.

Jag har alltid varit dålig på att få i mig salt, så det försöker jag verkligen tänka på nu! Har beställd magnesiumtillskott och ekologisk kokosolja också, det borde komma i början av nästa vecka. Idag känns det tufft. Har ätit äggröra till frukost och fläskkotlett med brysselkål och bearnaisesås till lunch, gott så. Suget är förjävligt, men jag känner mig fortfarande peppad. Som tur är har jag alltid varit noga med att det ska serveras bra mat hemma, så utöver mina chokladorgier på kvällarna när sonen lagt sig så har det sällan förekommit fikabröd, godis, snacks etc. Tack vare det finns det aldrig godis, glass, kakor eller bullar hemma - inte heller ketchup, sylt, kräm, sötade mejeriprodukter - och det är en stor fördel nu när sockermonstret skriker i skallen nonstop. Har förstått att tredje och fjärde dagen oftast är riktigt jobbiga, så jag är mentalt förberedd. Ska snart ta med familjen och bowla ett par timmar. Tänker att det är bra att ha aktiviteter inplanerade för att inte ägna allt för mycket energi åt att tänka på mat.

Vad duktig du är! Heja dig!

Tack =)!

Dag 3: Fett 193 gram (78%) Protein: 97 gram (17.5%) Kolhydrater: 25 gram (4.5%) Träning: 10 kilometer löpning. Har nog aldrig sprungit ett värre pass än dagens, milen kändes som fyra. Men det var genomförbart och jag gjorde lite yogaövningar när jag kom hem, kände mig stel som en pinne. Tuff dag (och kvällen lär bli ännu tuffare), men vi hade riktigt kul på bowlingen och i morgon ska vi spela tennis. Åttaåringen ville hellre till Leklandet, men att sitta mitt i det öronbedövande infernot av högljudda barnröster när man har ont i huvudet och chokladabstinens känns inte lockande ;).

Annars är väl den allmänna meningen att det INTE höjer blodsockret. Tror inte smörsyra har så stor insulinogen effekt.😉

Du är superduktig! Hang in there, kroppen har snart ställt om sig och då kommer du må sååå mycket bättre! Hej, heja!

Ignorera vad jag skrev ovan. jag var i fel tråd - igen. 😡

Kämpa på! Efter tre dagar är man så gott som "avgiftad" å då sitter allt i huvudet (vilket kan vara nog så jobbigt)

Ja det är snarare det sociala som blir jobbigt i längden, det fysiska går över fort. Att folk slutar innan dom ens kommit förbi det fysiska är faktiskt synd och sorgligt. Akrasia.

Idag känns det faktiskt mycket bättre än igår morse! Åt en rejäl frukost med ägg, majonnäs och te med grädde. Idag ska jag inte springa, så mina tunga ben får vila lite. Nåväl, vi ska snart iväg och spela tennis, men det blir på låg nivå eftersom vi ska ha med oss två barn. Det är så härligt med all pepp jag fått i tråden, det gör mig än mer bestämd över att jag ska klara det här!

Dag 4: Fett: 170 gram (76%) Protein: 88 gram (17%) Kolhydrater: 36 gram (7%) Motion: En timmes tennis, lågintensivt. Ett par timmar promenad, lite bocciaspel ;). Eftermiddagen har varit otroligt jobbig. Inte för att jag längtar efter choklad främst, utan för att jag har väldigt ont i huvudet och känner mig nedstämd, orolig och irriterad. Men maken bistår mig med uppmuntrande kommentarer, kramar och små presenter mest hela tiden, så jag känner mig stark nog att ta nya tag i morgon.

Har du provat en halv tesked Seltin i ett glas vatten för huvudet? Inte provat själv men hört att det kan funka. Du håller dig ju sysselsatt iaf. Låter som om dig motivation är maxad också. Heja på.

Ja det är ett bra tips av #26. Det är också bra att dricka lite mer än vanligt under den första veckan. Skickar en kram till dig! Du är så duktig!

Vatten vatten vatten! jag hade också hemsk huvudvärk under min "avgiftning" (och får det ibland fortfarande) och det jag kommit fram till är just att jag är väldigt uttorkad då. Vatten och salt är jättebra tips.

Hejja hejja! (jag blir till och med peppad av att läsa all peppning som alla ger dig!)

Underbara ni som hjälper mig på vägen! För bara några veckor sedan trodde jag aldrig att jag skulle klara av en enda dag utan choklad och idag är jag inne på min femte dag och mår riktigt fint. Försöker tänka på såväl salt som vatten och speciellt vattnet är svårt, för jag har inga fungerande törstkänslor. Jag kan springa två mil och sen glömma bort att dricka efteråt.

Vad underbart att du klarar dag efter dag! Inte dåligt jobbat alls! :)

Dag 5: Fett: 175 gram (77%) Protein: 92 gram (18%) Kolhydrater: 28 gram (5%) Träning: 10 km löpning. Betydligt lättare att springa idag, även om det gick markant långsammare än vanligt. Första kilometerna kändes det som om jag hade blyvikter kring benen, men sista kilometern var relativt snabb. Sov ovanligt gott i natt och har haft en helt okej dag. Nu är ju kvällen ung än, men jag har inte planerat att äta mer och det här är såhär långt den bästa dagen hittills. Jag är en sån där typ som vantrivits i min kropp halva livet och hatat den oavsett hur stor den varit (trots att jag aldrig varit överviktig) och tidigare har jag haft såväl anorexi som bulimi och därför är något av det bästa med att ha tagit beslutet att börja med LCHF att jag tog det för att jag vill bli av med mitt grava sockermissbrukande, inte för att bli pinnsmal. Vågen tänker jag inte ställa mig på mer än kanske en gång i månaden och om jag inte går ner ett gram så får det vara så. Jag är så less på att hata min kropp, som är en riktigt hygglig en, trots att jag utsatt den för svältdieter och frivilliga uppkastningar. Den är relativt stark, snabb och tålig. Jag borde ju uppskatta den, inte klanka ner på den, varken inför mig själv eller andra. Den har burit och fött fram ett barn, sprungit många mil och varit väldigt lite skadad och sjuk. Det är på tiden att den får lite uppskattning!

Vad skönt att läsa dina uppskattande ord om din kropp. Och att det går bra för dig :-)

Sjätte dagen och helt klart det värsta hittills. Morgonen var det inget fel på, med undantag för att jag vaknade aningen sent och fick kasta i mig min ägg med majonnäs eftersom sonen skulle tidigare än vanligt till skolan. Tog sedan en långpromenad och gick till biblioteket för att lämna tillbaka böcker och vädret var härligt och jag kände mig pigg fysiskt - men inte mentalt. Depressionen som jag levt med i halva mitt liv var överjävlig och sockersuget började smyga sig på. "Jag mår faktiskt dåligt, jag har mått dåligt så länge och det är så synd om mig. Jag förtjänar faktiskt choklad!", följt av "Jag är så äcklig och dum som inte bara kan sluta vara sockerfixerad och deprimerad. Jag borde rycka upp mig. Som straff borde jag faktiskt äta choklad, för att befästa hur dum jag verkligen är!" Har precis ätit en tidig lunch (lax med broccoli och pepparsås) och det krävdes all viljestyrka jag kunde plocka fram för att jag inte skulle avsluta den måltiden med en skål fil och müsli. Usch, vad det känns tungt och vad det kan svänga från en dag till en annan! Det är jag förvisso van vid eftersom jag lidit av mental ohälsa sedan jag var 12, men det blir extra tufft när man inte "kan" stoppa en chokladkaka i munnen och uppleva en kort stunds lindring. Det dyker upp så mycket sorg och förtvivlan ur gömmorna och i stället för att bara sörja sockret passar jag på att sörja mitt miserabla liv med snart tio års sjukskrivning. Men jag ska klara det här och så är det bara. Jag tänker inte äta varken müsli eller choklad idag och om jag orkar så ska jag ta en långsam löprunda i skogen senare, det brukar alltid pigga upp. Snart har jag klarat en vecka, den första milstolpen och det ska jag inte låta sockersug eller depressiva tankar sätta stopp för!

Det kommer säkert kännas lite lättare imorgon igen! Man är lite svag sådär efter en uppåt-dag då man känt sig glad och stark. Då har man liksom inte beredskap för allt jobbigt, så det är lätt att dippa. Men du är SÅ duktig som gör det du ska göra och låter tankarna bara vara tankar. 

Kram!

En av de saker som större mängd kolisar/choklad gör för dig är att boostar din dopaminproduktion. Detta vet jag efter jag ersatte nikotin med kakor, mat och godis och gick upp 12 kg på 4 mån… Kroppen ska börja producera dopamin själmant men det kan ta ett tag. Ska själv utredas av en specialist om några månader för att se om jag lider av dopaminbrist eftersom jag aldrig varit på topp sedan jag slutade röka och moffa. I bästa fall finns en dopaminhöjande medicin som kan hjälpa trots att jag vägrar ta medicner som kan medföra en viktökning. Har du frågat din läkare om dopamin? Om du får redea på något matnyttigt är jag intresserad av att få veta.

Jag är full av beundran över din styrka att låta bli sockret! 🤐

#34: Tack ❤️. Ja, det är ju en längre bit att falla när man varit uppåt en dag!

#35: Trots 10 år som psykiatripatient och nästan lika lång tid med terapi så träffar jag i princip bara läkare när det är dags att förnya sjukskrivningen (vilket görs med ett års mellanrum) och då hinns det inte med annat än ren "formalia" för att fylla i blanketterna. Det har aldrig tagits några prover på ex. dopamin eller serotonin, psykiatrin här är rätt bedrövlig i mångt och mycket =/.

#36: Vad snällt sagt ❤️. Det underlättar verkligen med alla stöttande ord, speciellt en sådan här vedervärdig dag.

Nu ska jag dra på mig träningskläderna och sticka ut och springa. Risken att jag blir omsprungen av en snigel känns överhängande, men det är en risk jag får ta!

Har lite diskret följt din tråd. Imponeras framförallt av din hårda träning och att du står emot sockret. Sätt inte för höga krav och mål bara. Brukar säga att socker är den vanligaste drogen i Sverige. Lycka till :)

#37 Har du provat att ringa och säga att du behöver en tid? Insisterar man går det nog. Du förtjänar med specialisthjälp än papperexercis. Vet dock inte om de rent faktiskt tar prover så en telefontid kanske skulle kunna räcka?

Vill jag ens veta vilket landsting/region du tillhör? Jag bor i östergötlandsregionen och har inte varit megaimpad men visst har engagemanget varit större än så. Dessutom borde det vara i deras intresse att man mår bra och inte behöver vara sjukskriven….

#38: Tack! Löpningen har varit min livlina i några år nu, så jag är van vid att springa för att få upp humöret. Springer dock utan klocka för att slippa ta reda på hur långsamt det går en dag som denna, när benen känns som bly ;). #39: Att få en tid om året är en utmaning nog, det är inte ovanligt att jag får ringa och påminna om att min sjukskrivning snart går ut och att jag faktiskt måste ha en läkartid innan dess. Under de perioder jag haft mediciner har jag med lite tur fått två tider om året. Jag tillhör Västergötland och en av anledningar till att jag inte direkt är högprioriterad är förmodligen för att jag varit sjukskriven så länge och rent statistiskt har en minimal chans att komma ut i arbetslivet. Betraktad som kroniker och inte ens 28 fyllda, det känns sådär. Psykolog får jag träffa varje vecka åtminstone, men det har inte gjort varken från eller till egentligen. (Nu låter jag lite bitter på psykiatrin här och det är jag nog också, hehe).

Dag 6: Fett: 189 gram (77,5%) Protein: 99 gram (18%) Kolhydrater: 24 gram (4,5%) Motion: 10 km löpning. Tung dag, all over. Tunga ben, tunga tankar, men jag är glad att jag stod emot alla impulser (cirka 300 stycken) att äta godis eller åtminstone havregryn. Dessutom kan jag med viss häpnad och glädje konstatera att min hy i ansiktet ser bättre ut än på många år (lider av acne sedan tidiga tonåren). En extra bonus! Om en vecka funderar jag på att dra upp kolhydratsintaget något för att få mer ork till löpningen, den drar ju ändå en hel del energi.

#40 Om du är lite bitter så har jag full förståelse. Du kan ju alltid be psykologen att fixa tiden, helst hos specialistpsykriatriker, du kan ju säga att du inte orkar tramsa med dem. Ställer inte han/hon upp så ska jag gladeligen boka tid för dig. ;)

Härligt med ansiktet! Jag blev av med min akne med LCHF-kosten. Så värt! Hoppas du får sova gott och får känna lite ny energi imorgon!

Sjunde dagen nu då… Väldigt tufft idag med, men det beror på stor del på att jag har varit på ett flera timmar långt sjukhusbesök som sög musten ur mig. Blä. Har iaf fått hem mitt paket med magnesiumtabletter och kokosfett. I morgon när jag vaknar så har jag klarat en hel vecka med LCHF och det var mer än vad jag trodde om mig själv när jag började, hade mer eller mindre räknat med att jag skulle ha "råkat" äta choklad eller müsli inom fyra, fem dagar ;).

Fantastiskt! :) Så glad för din skull!

Ta magnesium till kvällen och börja försiktigt med kokosfettet. Det kan vara bra att börja med en halv tesked och sen öka på efter hur det känns. Vissa kan reagera lite kraftigt på det innan man vant sig.

Tack Theresia! Bra tips, jag tror jag ska prova en halv tesked i en kopp te i kväll.

En liten varning här: en del kan bli illamående av att äta kokosfett på kvällen, jag blev det och det gick inte över. Prova att ta det på morgonen eller på dagen för säkerhets skull. Men det kan ju hända att du inte hör till oss som mår illa så testa för all del!

Dag 7: Fett: 122 gram (70%) Protein: 83 gram (21,5%) Kolhydrater: 35 gram (8,5%) Motion: Ett par timmars promenad. Jobbig dag, som sagt, men det har inte bara med maten att göra. Hoppas på en lugn torsdag, har ingenting inplanerat och ska vila så mycket som möjligt efter dagens strapatser.

#48 Satsa på en dag imorgon då du får ta hand om dig själv. Gör något mysigt! :)

Det ska jag absolut göra =)! Har laddat upp med ny ljudbok och en korsordstidning, lite extra guldkant på vardagen för min del.

Åttonde dagen och det har varit riktigt, riktigt tufft idag. Tankarna snurrar runt i skallen non stop. "Jag klarar inte det här, jag måste ha choklad för att stå ut med livet. Jag är faktiskt deprimerad, jag måste få ta min medicin, chokladen är min räddning, jag mår SÅ dåligt utan den. Vad är det för mening med att sluta äta choklad när jag bara mår sämre?" Läser igenom Bittens "Sockerbomben" och känner igen mig i många "utsättningssymptom". Huvudvärk, ledvärk, muskelvärk, orkeslöshet, koncentrationssvårigheter, irritation. Att vara deprimerad sedan många år medför sina extra utmaningar. För även om min mage mår bättre, min hy ser bättre ut än på länge och det fysiska sockersuget är ganska tystlåtet så är det en jävla orkan inombords. Jag har brukat och missbrukat socker i mer än halva mitt liv, lika lång tid som jag varit psykiskt sjuk och att bryta med sockret innebär också att bryta med en av mina mycket få (om än illa) fungerande copingstrategier. Jag har varit sockermissbrukande anorektiker, sockermissbrukande bulimiker, sockermissbrukande självdestruktiv och nu de senaste åren har jag först och främst "hanterat" min Depression med hjälp och stjälp av socker. Choklad och müsli har följt mig genom femton år av sjukdom och jag måste erkänna att jag känner mig närmast… övergiven utan socker. Det är som om jag inte vet vad jag ska navigera efter längre. Så idag känner jag mig ledsen och hjälplös. Det är som om den strålande solen som skiner in genom den öppna balkongdörren bara jävlas med mig. Ett skyfall hade passat min sinnesstämning bättre. Men jag får ta en dag i taget, för att inte säga en timme i taget. Vill så gärna ge det här en chans, på riktigt. Inte banta, inte tänka kalorier och kilon utan hälsa. Ett tjugo minuters yogapass gjorde åtminstone gott för min stela kropp och nu ska jag ägna mig åt mina två helt nyinköpta böcker av Sofie Hexeberg. Nog gnällt för idag. Nya tag i morgon!

Det blir bättre!

Socker är inte din vän, utan ovän. Stäng dörren!

Jag känner precis igen din sorg efter 'bästa vännen och trösten' från när jag slutade röka. Kram. Det går över.

Intressant läsning!

http://nollprocentsocker.se/2014/03/

Tack för pepp allihop, det behövs så väl! Och tack för länken maria6, den ska jag spara bland mina favoritlänkar. Samlar på mig så mycket texter som möjligt från människor som blivit fria från långvarigt sockermissbruk.

Dag 8: Fett: 195 gram (74,5%) Protein: 109 gram (18,5%) Kolhydrater: 45 gram (7%) Motion: 14 km löpning, en kortare promenad, lite yoga. Tungt, tungt, tungt. Men en lustig upptäckt har jag gjort och det är att jag tycker att en matsked kokosfett på kvällskvisten smakar alldeles utmärkt. När jag tidigare läst om folk som äter kokosfett som det är har jag tänkt att de är galna, men det är ju riktigt behagligt! Mjukt, lent och "snällt" på tungan. Känns som om det är snällt mot hjärnan också. I normala fall springer jag ett långpass i veckan och idag hade jag sprungit 22 km om jag hade orkat, men jag kände redan efter tre kilometer att det skulle vara för tufft. Det fick bli ett vanligt distanspass i stället och jag får strunta i att springa så många lopp i sommar. Nöja mig med Göteborgsvarvet som jag är anmäld till sedan länge, Vårruset som jag bokat in med en kompis och Tjejmilen som jag ska springa med min kära mor. Kanske äter lite ris och potatis dagarna innan lopp, har jag tänkt mig, för annars blir det nog väl segt i spåret.

Jag smällde i mig en hel Marabou 200 g kaka som lunch varje dag i högstadiet.. Lustigt idag då jag inte rört marabou (åtminstonde inte den ljusa chokladen sedan jag gick ut högstadiet 2006) Det går att släppa sockerberoendet kan jag lova och man mår så mycket bättre efteråt :) Jag personligen försöker sluta snusa men finner det svårt när man har så mycket att göra och oroar sig att bli arbetslös. 

Lycka till :) !

#56 Du är så duktig! 

Vad bra att det funkar så fint med kokosfettet. Det gör dig gott! Det är nog en hel del skit i din tarmflora efter allt socker du ätit och kokosfettet dödar de dåliga bakterierna och ger näring åt de snälla, plus att det ger näring åt din hjärna.

Äter du bra med grönsaker på dagarna? Tror du behöver mycket näring och mineraler från grönsaker. 

Äppelcidervinäger har många bra egenskaper och effekter på kroppen. Den är utrensande och jag tror du behöver all form av stöd till kroppen. Det är nog en hel del skräp som behöver komma ut. Man tar den bäst en stund före maten, typ 1 msk i ett glas vatten, kanske två gånger om dagen. På mitt Ica Maxi finns en stor plastflaska från Kung Markatta som har väldigt mycket bättre pris än glasflaskorna. Jag tycker att jag mår mycket bra av att dricka detta så skickar tipset vidare till dig.

Åh vad jag hoppas att det ska få bli lite lättare för dig snart. Hoppas du orkar kämpa vidare! Jätteimpad över dig!! Sov gott!

Tack för uppmuntran och tips Theresia =)! Jag äter rejält med grönsaker, framför allt broccoli, brysselkål och blomkål.

Nionde dagen och jag har sån fruktansvärd huvudvärk! Har intagit extra salt och vatten, magnesium och en Ipren, men ingenting hjälper. Bara att härda ut. Sov dåligt i natt och är sur som en citron, men jag har inte för avsikt att ge upp efter så här kort tid. En riktigt härlig långpromenad har jag iaf fått till och dessutom är maken ledig idag, så jag fick det bästa sällskap man kan tänka sig. Nu ska jag sätta mig på balkongen med en deckare och försöka koncentra mig nog för att få grepp om handlingen =/.

Har huvudvärken släppt något nu? Kram!! Hoppas du överlever helgen! :)

Jajamen, men nu har jag en nerv i kläm vid skulderbladet, alltid är det något ;). Det gick däremot riktigt bra att springa i dag, så humöret har tagit hissen några våningar upp!

Dag 9: Fett: 210 gram (81%) Protein: 70 gram (12%) Kolhydrater: 40 gram (7%) Motion: Löpning 11 km, ett par timmars promenad. Mycket bättre löpning idag, fick rejäl fart i benen och körde långa intervaller. Skönt! Mått rätt risigt överlag, men det känns aning bättre idag än igår åtminstone. Blev kanske för lite protein idag då jag åt mycket nötter, men jag får ta igen det i morgon.

En intressant reflektion såhär på tionde dagen är att det fysiska suget efter kolhydratsrika produkter är som bortblåst. Mentalt känner jag en saknad efter min choklad och den rutin och det lugn som den dagliga dosen stod för, men jag får inte något egentligt sug efter varken choklad eller müsli. Maken åt choklad igår (efter att ha frågat mig om det var okej) och det fungerade utan problem. Jag kan föreställa mig smaken av choklad i munnen och tänka att jag inte är sugen. Fascinerande… Det är på många sätt skönt att mitt missbruk varit så inriktat på en enda sorts choklad (och müsli, jag har kunnat äta rent bisarra mängder på en dag). Jag har aldrig varit mycket för bakelser, glass eller mackor i vuxen ålder. Ikväll ska vi på fest och det är ingenting som oroar mig det minsta eftersom jag varken har problem att säga nej tack när jag blir bjuden (vare sig det gäller alkohol eller efterrätt) eller känner någon längtan efter socker. Den här resan kommer med största sannolikhet att bli väldigt tuff ändå eftersom jag har haft ett mångårigt och närmast tvångmässigt förhållande till mjölkchoklad. Jag har alltså ätit minst 200 gram nästan varje dag i flera år, på samma tidpunkt varje kväll. Jag har längtat efter denna "kvällsritual" hela dagen, det har varit mitt fokus och min räddningsplanka en dålig dag (jag har många dåliga dagar). Min medicin, min livlina, min tredje största kärlek (efter man och barn). Mitt humör har varit som en bergodalbana under de här "abstinenta" dagarna och jag kastas mellan tankar på att det här ju går riktigt bra och att jag kommer att klara av att leva ett sockerfritt liv, till att det inte är värt det, att jag faktiskt inte vill leva utan choklad utan hellre missbrukar livet ut än behöver omprogrammera min stackars utmattade och hårt ansatta hjärna utan någon försäkran om att det faktiskt kommer att bli bättre. Men en dag i taget, det är vad som gället. Idag väljer jag bort socker och det är ju ändå bara en ynka dag vi pratar om, en dag klarar jag alltid.

Roligt att läsa om dina tankar! Att förändra sitt sätt att äta kan verkligen vara en genomgripande livsförändring. Och visst är det skönt när man känner att suget verkligen försvinner. När man kämpar med näbbar och klor mot abstinensen så har man disciplinen på topp hela tiden. Men när abstinensen lägger sig så kan man också slappna av i disciplinen. Då är det lätt hänt att man faller dit helt plötsligt i ett stundens infall. Och man tänker att man lätt kommer komma tillbaka på banan igen eftersom man övervunnit abstinensen. Men sen är man inte beredd på vilken uppförsbacke det blir att inte fortsätta med det där goda. Vill man inte ha uppförsbackar ska man inte göra avsteg helt enkelt, hur avgiftad man än känner sig där i stunden. :) Vad roligt att du fick känna energi i träningen också!

Dag 10: Fett: 138 gram (63%) Protein: 140 gram (28%) Kolhydrater: 46 gram (9%) Motion: Ett par timmars promenad. Helt slut! Varit på fest hela kvällen och det var perfekt mat - grillad kyckling med bearnaise och potatis och jag tog förstås varken potatis eller efterrätt. Nu ska jag sova, förhoppningsvis länge.

Idag, den elfte dagen, får jag bekänna mitt första avsteg. Vaknade på uselt humör efter på tok för dålig sömn och åt havregryn och mjölk till frukost. Kände mig så nedstämd och stressad att det enda jag ville var att få det där tillfälliga lugnet i kroppen. Har inga planer på att frossa i kolhydrater resten av dagen dock och någon choklad ska jag definitivt inte inta till kvällen, men visst känner jag mig besviken på mig själv. Fast vad fasiken, jag kunde lika gärna ha "passat" på att vräka i mig chokladbollar, lösviktsgodis och bullar och det gjorde jag inte. I stället har jag planerat för en stadig lunch med mycket fett och protein. Jag kastar inte in handduken!

Det finns som sagt värre saker att fuska med. :-) På't igen! :)

Hur går det med magnesiumet? Jag sover väldigt gott då jag tar det på kvällen.

Jag är helt chockad över att du kan springa en mil om dagen?? Jag kan typ gå knappt en timme sen är jag helt Slut och har skit ont i benen. Men du kanske är rejält tränad redan? Jag kan springa en liten bit sen är det bara hem och sova typ. Hur kan ni springa långt??? (Jag är ung och väger 57 kg så inget berg här med dålig kondition)

Hehe, jag är en ganska van löpare och jag springer inte så rysligt fort. Sprang för övrigt 23 km idag och när man väl vant benen vid längre distanser är det inga större bekymmer. Jag väger nästan 10 kg mer än vad du gör, men jag är normalviktig och inte så fasligt gammal heller (27).

#68: Jag tar två magnesium tabletter om dagen, men har inte märkt någon effekt på sömnen än tyvärr. Men jag har haft sömnproblem i många år, så jag förväntar mig inte mirakel på en gång =).

#71 Okej. Hur mycket magnesium, och tar du båda tabletterna på kvällen? Tar du några andra mediciner förresten?

#72: Jag tar en på morgonen och en på kvällen, 135 mg/tablett tror jag det är! Nej, inga andra mediciner, det enda jag tar i övrigt är D-vitamin. I genomsnitt tar jag ångestlindrande eller sömntabletter fyra, fem gånger om året.

#73 Jag tar bara magnesium på kvällen. Blir alldeles för trött under dagen om jag tar det på morgonen. Jag tar 450 mg på kvällen men man kan ta betydligt mer också. Tycker du ska ta tre tabletter på kvällen och ingen på morgonen. Pröva dig fram lite. 135 mg på kvällen är väldigt lite och lär inte kunna förbättra sömnen så mycket.

Tack så väldigt mycket för alla tips Theresia, jag är helt lost vad gäller dagsbehov av mineraler och vitaminer, så jag följer oftast bara anvisningarna på förpackningen rakt av. Ska absolut prova att ta en större dos på kvällen i stället!

70# du är bara två år äldre än mig:), inte ens när jag var som mest tränad och hade en sjuk kondition kunde jag springa.. är nog inte byggd för det kanske?

#76: Jag har fått min 55-åriga, lätt överviktiga mamma att börja springa och hon springer numera pass på över 15 km, men till en början orkade hon bara springa två minuter i taget. Med envishet och ett bra träningsprogram tror jag att de flesta friska människor (med hela knän och höfter) utan stor övervikt kan springa, men visst har vi alla olika förutsättningar! Sen tycker ju en hel del människor att det är så tråkigt att de inte vill och det kan jag förstå, men numera går det mer eller mindre på rutin för min del, löpning är helt klart min favoritträningsform!

Dag 11:

Fett: 210 gram (70,5%)

Protein: 111 gram (16,5%)

Kolhydrater: 89 gram (13%)

Motion: 23 km löpning.

Havregrynen drog ju upp kolhydratsprocenten en del, men med tanke på att jag sprang så pass långt idag så känns det inte som någon större fara. Nya tag i morgon!

Har du gått ner i vikt eller står du still? Men det kanske inte var ditt mål med detta? Jag behöver också bli av med mitt sötsug

Jag har faktiskt ingen aning, eftersom jag har varit svårt sjuk i anorexi och bulimi som yngre så väger jag mig inte alls nu. Tänker väga mig om några veckor, för att checka av läget, men det är sockermissbrukandet jag vill få bukt med. Sen skulle jag gärna gå ner till min egen normalvikt på 59 kg för att springa snabbare, men det är sekundärt!

Hur går det för dig nu?

Jag undrar också. Om man ramlar av banan är det bara att kliva på igen, det har vi alla gjort. På'n igen!

Jag har aldrig förstått det här med choklad! Det ska vara så nyttigt med mörk choklad! Tycker inte det är gott.  Mjökchoklad smakar ju bra..hm. Vilken ingrediens är "nyttig"?? Jag kan röra ut ett par msk kakao med ½ dl grädde, nöjd med det. Försökt söta med Sukrin, men gillar inte smaken. Vore choklad så himla bra, så skulle säkert fabrikanterna haka på med kakaopiller…?