Ja, visst kan man äta LCHF ändå. Det gör jag, i perioder.

Enda sättet att bli av med sötsug är att sluta. Rakt av. De kommer vara jobbigt i någon vecka, sedan kommer sötsuget vara som bortblåst. Just socker är ju så oerhört beroendeframkallande, så att försöka trappa ner eller bara äta mörk choklad/dricka lightläsk/äta frukt gör det bara till en utdragen kamp. När du är sötsugen, ät något som gör dig mätt istället. För en del kan det hjälpa att ha annan plockig mat att ersätta med, oliver t.ex., men för min del fungerar det bättre att äta någonting som dämpar hela hungermekanismen.

Men.. för den del, t.ex mig så hjälper det att ersätta sockret med LCHF-vänliga sötsaker. Såsom sockerfria bakverk gjorda på stevia/sukrin och kokos/mandel/nötmjöl osv. Det är väl inget att eftersträva i första hand men det kan hjälpa en del som absolut vill ha något sött och gott och dessutom mättande!

Men som ovanstående talare säger så kan det hjälpa att äta sig mätt på riktig mat för att dämpa sockersuget. Glöm inte att fett dämpar sug så snåla inte på det!

Det går bra att köra lchf även om du inte har övervikt. 

Jag började med lchf för drygt sex veckor sedan för att komma till rätta med magproblem. Jag behöver inte heller gå ner i vikt. För min del så var det totalstopp på kolhydrater till en början. Förutom de som finns i ovanjordsgrönsaker och vissa mejeriprodukter. Trodde att det skulle vara jobbigare än det var att inte få äta glass, fika och godis. Men det har gått bra. Nu äter jag hallon och grädde, nötter och tryffel gjord på mörk choklad/grädde/smör när jag vill unna mig det goda eller är sugen. Blir nöjd på det lilla söta väldigt fort, så det blir automatiskt inga mängder. Kör lchf med mycket grönsaker, kan inte med att bara äta bacon/brie mm. Har kollat min dagliga mat i matdagboken och det brukar bli 70%fett, 20% protein och 10% kolhydrater på ett ungefär, så det är väl en liberal lchf.

Jag kan säga att efter de första veckornas alla övergångsproblem (illamående, huvudvärk, diarré, värk, minskad ork osv) så mår jag nu mycket bättre. Mitt magont är borta, jag har blivit lite piggare och känner att den här kosten är helt rätt. Till en början gick jag ner 1- 2 kg vilket jag gissar var vätska, sedan gick  jag upp 1/2-1 kg, så jag har nog min "rätta" vikt. Det jag nästan tycker är det bästa med lchf (förutom att magproblemen är borta) är att jag håller mig mätt mellan måltiderna. Behöver inte få blodsockerfall och panikhunger, vilket hände tidigare. Var alltid tvungen att äta frukt som mellanmål då. Nu kan jag fara ut och springa på min frukost (4%fil+nötmüsli+ibland 1 st ägg) och ändå hålla mig utan stor hunger tills det är dax för lunch.

Lycka till med lchf:andet!

#2 Det hade jag aldrig klarat. För min del var det jätteviktigt att bli av med sötsuget helt och hade jag då ätit massor av sötsaker, artificiellt sötade eller ej, så hade det tagit mycket längre tid och jag hade troligen ätit väldigt mycket LCHF-sötsaker istället för att äta riktig mat och vänja mig vid att det är så man gör.

Efter någon månad är sockerdemonen borta och då kan jag äta den där mörka chokladen, det där LCHF-bakverket eller vad det nu är utan problem. Men innan jag stävjat demonen triggades mitt sötsug betydligt mer av steviasötade grejer än av t.ex. lite ströbröd i köttbullarna.