Jag äter en medicin som jag skall äta i 2 månader och sista dagen är i morgon. Det första som hände när jag började äta medicinen var att jag ökade 3kg. Jag har stannat där, men inte gått ner dem heller. Det känns som att jag samlar vätska. Fötter och ben är svullna.

Som sagt, sista dagen är i morgon och det skall bli spännande att se vad som händer sen.

En annan fråga jag har som är medicinrelaterad, har vi kvinnor diskuterat innan och det är vad hormonspiraler ställer till med? Det tål att ta reda på.

Putt! OBS Ej sur, tycker bara frågan är intressant! Är jag ensam, eller har ni bara frågetecken att tillföra?

Jag har ingen erfarenhet av mediciner som hindrar viktnedgång. När jag har ätit anti-depp så har viktnedgången inte hindrats, som många andra upplevt.

Hoppas nån kan kommentera annat nyttigt? :)

Jag har gått stadigt upp i många år, dock fortare under perioder med deppknark, kortison respektive värkmediciner. Efter att ha studerat ämnet har jag kommit fram till nedanstående uppfattning.

Gemensamt för dessa mediciner lär vara att de påverkar tarmflorans sammansättning, banar väg för candida och andra svampar, vilka i sin tur medför eller kan medföra leaky gut syndrome, där tarmväggen blir permeabel för både partiklar av osmält föda och olika mikroorganismer som borde stanna i tarmen, eller inte borde finnas där heller.

När leaky gut väl är ett faktum sprider sig svampen till blod, organ, muskler och bindväv och växer till - man har candidaöverväxt. Svampens metaboliska produkter, så kallade mykotoxiner, förgiftar kroppen och lär till och med kunna orsaka skrumplever och ge utslag på alkomätare i extrema fall. Dessa gifter stör i sin tur alla organ, inklusive hjärna och ryggmärg. Dessutom kan svampen rent mekaniskt påverka funktionen.

Svampen lever som parasit i kroppen och behöver kolhydrater för sin överlevnad. Dessutom tar den upp många av de näringsämnen, spårämnen och mineraler som finns i födan, så att den angripna personen inte får någon nytta av dem. Man får bara kvar ett energitillskott, medan både kostutarmningen och mykotoxinerna bidrar till att blockera cellernas ämnesomsättning - ergo blir all tillförd energi kvar i kroppen. Som blir fetare och fetare och fungerar sämre och sämre.

Det tar lång tid för en korrekt tarmflora att etablera sig och konkurrera ut svampen och för tarmen att läka, sedan tar det ännu längre tid för muskler och organ att läka och för cellmetabolismen att komma igång igen. Men jag har numra gott hopp om att det ÄR möjligt, vilket är mycket mer än jag hade för ett par år sedan.

Min teori, för vad den är värd - enjoy! Jag fungerar mycket bättre på alla plan när jag är candidaavgiftad, i alla fall.

Tusen tack Grönstedt! Mycket intressant! Kanske det fordrades lite teoretisk kunskap i grunden, också… Har länge tänkt att jag skulle ta mig an den där Candidatråden. Det tar emot, den är ju inte trådsmal precis…

Tja, med din teori börjar man ju också misstänka att anledningen till att jag gick upp i vikt vid ett tidigare tillfälle - under mina fem år med ledgångsreumatism, inte berodde på inaktivitet, lika mycket som att reumamedicinen skapade candida. Helt klart är ju att mina problem med beläggningar på tungan, uppstod under denna period…

Nog kan man väl tänka sig att så gott som alla former av mediciner påverkar tarmflorans sammansättning, på ett eller annat sätt, mer eller mindre? Om du nu har rätt, tror du att det är möjligt att alla mediciner som genererar viktproblem, gör det på ungefär det beskrivna sättet?

Ja, det där var intressant, Har själv märkt av candidans framfart på senare år kom den ut ut på utsidan av mig. Har ätit andidepp piller under ca 10 år, och stadigt gått upp i vikt. slutade med den i vintras. Men klarar mig inte utan medicin. (jag har fibro) så jag har bett om en annan typ av medicinering. Jag har oxå högt Blodtryck och har medicin även för det. som oxå tydligen hindrar viktnedgång. Men den måste jag ju ha. Hoppas på att sänkningen av mitt Blodtryck håller i sig, så att jag kan på sikt sluta med min a blodtryckspiller. Jag har varit hos sköterskan på Vc, men hon sa att det kunde bero på att under sommartiden så sväller blodkärlen och blir större, och då sänks trycket.

Mediciner har jag stor erfarenhet av.. Viktuppgång lika så. *flinar*

Första gången jag verkligen kopplade viktuppgång med medicin var när jag var i tonåren och fick p-piller första gången. Gick upp flera kg (4-5 tror jag) och mådde pyton varje morgon i ett par månader. Den effekten har jag haft varje gång jag försökt mig på hormoner. Värst var det med effekten på p-stav. 15 kg på tre månader. Efter det var hormonskadorna ett faktum med viktuppgång som följd. Hade så lite energi i kroppens olika hormonsystem att det enda som kroppen överhuvudtaget klarade av var fettinlagring.

Energibristen kommer som resultat av medicinätande i många år, eller eg inte så många.. Har provAat på cellgifter, antiinflammatoriska värktabletter, kortison, ämnesomsättningsmediciner och insulin. Ujuj.. den kompotten är inte lätt att bena ut. Vad som gör vad etc. Insulin och kortison är inte bra, det är som gjort för att gå upp i vikt. (därav viktuppgång även under camebridge)

Jag tror i mångt och mycket som Gronstedt, det har med tarmfloran att göra hur mycket man kommer att gå upp i vikt. Hur stark den är. Har man stark och stabil tarmflora kanske man klarar mer än om den är klen och lätt att slå ut. Candidan har varit ett fatktum sen innan jag fick mina första p-piller. FIck min första candida-diagnos eller som det så snällt hette "svampinfektion" i 13-14 års åldern… Den har aldrig gett med sig. Nu på LCHF är den hanterbar.

Cellgifter och antiinflammatoriska värktabletter har jag inga direkta "bevis för" hur vikten påverkas. Men det är ju starka mediciner som påverkar hela kroppen så det är klart att de har effekt. Vi vet vad som händer när man äter kortison som  i sig är ett bredspektrum, lågintensivt cellgift. Eller iaf fungerar som ett sådant. Rimligt är ju då att cellgifter av andra slag påverkar kroppen på liknande sätt, om än inte så drastiskt som kortison (som ju trots allt är en del av vår ämnesomsättning.)

Inflammationsbildande mediciner som tex antiinflammationsmed. som man äter länge bidrar till de allmänna obalanserna och på så sätt indirekt kan orsaka viktproblem.

Antidepp har jag oxå ätit, men utan direkt viktuppgång. Fick en sort som man skulle gå ner i vikt på om något hände med vikten.. Så jag stod still..

Nu vet jag inte om jag svarat på frågan.. men jag har iaf skrivit lite (eller ganska mycket) om mina erfarenheter av mediciner och vikt.

Mycket intressant. Fick börja med antidepp-medicin (Trytizol)  för tre månader sedan för behandling av kronisk huvudvärk. Har på dessa tre månader gått upp 7 kg i vikt, vilket är oerhört frustrerande när man kämpar med vikten hela tiden som det är. Min läkare har dock sagt att viktökningen kommer av ökad aptit och att jag måste vara "hård mot mig själv". Orkade inte förklara hur "hård" jag redan är mot mig själv när det gäller kosten… Jag tror inte att min viktökning kommit av ökat matintag utan av medicinen i sig. Skönt att höra att jag kanske har rätt i det.

#5: Jag vill inte säga att all medicinrelaterad viktuppgång beror på dessa samband, även hjärnans kemi och hormonerna är väldigt viktiga byggstenar, som säkert påverkas när man tillsätter kemikalier/konstgjorda hormoner.

#6: Jag har också haft diagnosen fibromyalgi och till och med haft förtidspensionen hängande över mig, men när jag tog itu med candidan på olika sätt mildrades symptomen så att jag visserligen haft ont, men ändå kunnat fungera. På sistone, med LCHF  har det blivit ännu bättre, och den här veckan har det inträffat ett mirakel: Jag har ridit krävande pass 1,5 h varje kväll och har fortfarande inte ont! Det tackar jag dels 2 veckors fakir för och dels att jag tagit 250 % av rekommenderat dagligt intag av magnesium de här dagarna.

I vilken form har du tagit magnesiumet?

#10: Jag har haft dolomit länge, det lär ge rätt balans mellan kalcium och magnesium. Det hjälpte en del, men inte hela vägen, så jag köpte något som hette Super Magnesium 375. Det är tabletter med 375 mg magnesium i varje, vilket, enligt vad som står på burken, är 125 % av RDI. Det står att det är "kelaterat magnesium för bästa absorption", och så en lista över kelateringsmedel (vad nu det är). Jag har tagit dem morgon och kväll nu under ridkursen, nu tänkte jag dra ned igen och se vad som händer.

Snubben i hälsokosten sade att han brukar ta dem dagen efter träning, när han känner träningsvärken börja komma.

kortisol och kortison… det måste väl vara nästan samma sak va? Inte lustigt att man går upp i vikt när man får det då! Desstuom ger kortison högt blodsocker om man har minsta lilla tendens till diabetes, jag gick från kostbehandlad till sprutor på en par veckor bara. Läkaren sa redan innan jag fick kortisonet att jag fick räkna med en rejäl försämring av min diabetes. Med diabetesen kom då insulinet… vilket ju är  garanterat  en broms för viktnedgång. Jag gick på kortison och insulin i fem månader och gick upp närmare 10 kilo då…

Något jag har funderat på, det är mina mediciner som påverkar immunförsvaret (Azathioprin och Remicade), de sänker ju alltså mitt immunförsvar, snacka om att candidan måste ha en jättechans då!

Är det överhuvudtaget värt att prova denna kost för mig då eftersom jag äter Theralen och Sobril vid behov, Zoloft och Levaxin dagligen plus att jag har hormonspiral ????

Det finns ingen anledning att inte testa Mizzi… det är först efter några veckor på kolhydratreducerad kost du vet vilka vinster du får. Det kan vara mycket mer än du kan ana.

Mizzi, har jag lyckats gå ner 14 kilo med alla mina mediciner så …  Det tog drygt tre månader innan min kropp slappnade av, men sen dröp dom av, 14 kg sedan nyår… Kan tillägga att jag också har hormonspiral…

ok då finns det hopp trotts allt =)

Vet ni om man kan låna skaldemans böcker på biblioteket ?? eller måste man köpa dom.??

De finns på bibblan…

Nancy: kotisol är det kroppsegna och kortison är det syntetiska… men effekten ska visst vara lika..

Azatriopin och remicade, de två har jag oxå… och ja.. candidan älskar det, särskillt i kombination med kortison som höjer blodsockret och matar svampen..

Vet någon vad man skall ha för kortisolvärden?

hmm nä.. men jag vet att kroppen producerar runt 7,5 mg/dygn.. varför detta och lägre doser anses vara ofarligt om man äter utifrån.. Kroppen producerar inget om man äter utifrån, eller alt. upp till denna nivå..

Detta är enl mina läkare.. mer grund än så att stå på har jag tyvärr inte..

Tack och lov så har jag sluppit kortisonet sedan jag började med remicaden, och insulinet har jag ju självmant slutat med… har också fått sänka azathioprindosen efter viktminskning, men sedan var det ju de andra 14 pillren/dag då….  Har aldrig satt mig in i det där med candida, men min vita beläggning på tungan har i alla fall försvunnit…

Nancy: ja kortison vill man slippa.. håller på och trappar ut. 3/4 är borta redan, men sista kvarten tar lååång tid.

sen pratas det om att trappa ut azathiopinet om jag håller och inte får skov eller ont. Bara remicade… *ser drömmande ut* har oxå käkat  sådär mycket piller.. men nu är det bara

 Inte så mycket kvar nu: levaxin, blodtrycksmed, kortison (1 av 4) azathiopin och insulin hemma och sen remicade var sjunde vecka.. och värktabletter vid behov.. tokvägrar att äta varje dag, man blir tillvand och då kan man inte vara utan, sen får de sämre effekt.. =P

Jag har ju inte så mycket krångel med lederna ännu, utan mina bekymmer håller sig i tarmen. Tyvärr börjar det bli lite ledstrul, typiskt reumatiskt tror jag, för det blir bättre efter mina Remicadebehandlingar.

Jag får Remicadebehandling var 10:e vecka nu, eftersom jag mår ganska bra, men jag funderar på att höra om jag inte kan få gå tillbaka ner på 8 v och kanske få trappa ut lite mera Azathioprin i stället (kan ju kanske få må lite bättre i lederna också). Remicade är ju farligt att få, men ändå ganska snällt mot kroppen tror jag… Jag äter även Pentasa, som är nån sorts grejs som kliddar fast på tarmslemhinnan… låter ohärligt som tusan faktiskt.

Annars har jag bara blodtrycksmedicinen, omeprazol och trombyl… jo, b12 också. Har statiner på medicinlistan också, men dom vägrar jag att ta.

När man börjar rabbla upp allt så här… så ska man väl vara glad att man lever… framförallt att levern lever om man säger  Sist jag kollade mina levervärden så hade dom i alla fall blivit betydligt bättre, DET känns skönt.

Hoppas du får bli av med lite mera piller Anterrabae… framförallt att du slipper kortisonet, för det är nog den värsta medicin man kan få tror jag… Mådde sämre av dom än av sjukdomen när jag var som sämst… märkte jag när jag fick sluta med dem. Har du också fått diabetesen av kortisonet, eller är det den autoimmuna LADAn som slagit till?

Hmmm…. förlåt om jag spårade ur tåten lite här….

#23 JO det känns som medicinerna enbart skulle kunna ta död på en.. heh.. levern har hållit sig i schack hittills, iaf gällande läkarnas prover. Enl min alternativare har levern hållit stängt länge.. *ler* Nu har den startat igen.. Pga ny mat.. =D

Min diabetes är kortisonutlöst, men den är Autoimmun oxå.. Det är en ren typ 1 utan krusiduller.. Men den kom av kortisonet, när jag var 23.. Läkarna hävdar att jag skulle fått det iaf, med kortison eller utan.. men jag är inte säker.

Åter till frågeställningen då….  Jag är säker på att mediciner, i alla fall i så här stora doser, påverkar viknedgången. Kroppen är inte dum och den vet ju inte vad mediciner är, utan tolkar den säkert som gift…. Jag tror att den därför är lite mera restriktiv på att släppa av reserverna, eftersom det kan bli sämre dagar och reserver behövs om man blir sjuk eller förgiftad. Dessutom måste det ju vara så att ju större kroppshydda, desto mera gift tål man… och det vet ju säkert kroppen…

Är det inte också så att många kemiska ämnen gärna lagras i fettvävnaden, där de är "undangömda" för blodcirkulation och ämnesomsättning? Då kommer de förstås fram när man börjar tära på fläsket.

Jo, Gronstedt, det sägs att det är så. Det var en av anledningarna till att jag satte stopp för min snabba viktminskning… för att jag inte vågade låta det gå för fort, jag hade ju faktiskt förhöjda levervärden då också…. Nu är mina levervärden normala och jag ska försöka gå ner några kilo igen… hoppas att min kropp är överens med mig om det bara

En av grejerna jag lagrat massor av som kom som en bomb var koffein.. Min terapeut undrade om jag börjat dricka massa kaffe igen. Men sen visade det sig att det var vävnader som börjat släppa gifter..

Har nu tagit mig igenom den mastiga och intressanta Candidatråden. Har dock noterat att det där inte talats så mycket om candidans ev. bidragande orsak till problemen med att gå ner i vikt / hålla vikten… Nog för att allt annat som candidan orsakar, för de riktigt drabbade, är värre än en viss övervikt i sig… Nevertheless. Jag har nu tagit fasta på Grönstedts fina förklaring till hur människan även skulle kunna få viktproblem genom candidaöverväxt:

("Svampen lever som parasit i kroppen och behöver kolhydrater för sin överlevnad. Dessutom tar den upp många av de näringsämnen, spårämnen och mineraler som finns i födan, så att den angripna personen inte får någon nytta av dem. Man får bara kvar ett energitillskott, medan både kostutarmningen och mykotoxinerna bidrar till att blockera cellernas ämnesomsättning - ergo blir all tillförd energi kvar i kroppen. Som blir fetare och fetare och fungerar sämre och sämre.".)

Säg att det är just så här som candidan fungerar vad gäller vår viktreglering. Utifrån detta antagande, ställer jag följande frågor:

1. Kan det rent av vara så att candidaöverväxt är en nästan lika stor faktor till fetma här i västvärlden, som stor insulinutsöndring!? (Ja, att våra gener vad gäller fettinlagring, inte alls är så stor, som skillnaderna i kroppshyddorna kan få oss att tro?)

2. Kan det vara candidan som för personer som trots en inte allt för förändrad sammansättning på energitillförseln genom åren, gör att dessa ändå går upp i vikt när de blir äldre (och inte att det beror på att cellerna blir sämre på att stå emot en kanske redan från början för stor andel kolhydrater)!?

3. Kan det vara candidan som gör att man efter en tids LCHF, blir än känsligare för kolhydrater, än tidigare?

4. Kan det vara frånvaron av candidaöverväxt, som gör att "de smala brödätarna" håller sin vikt, och att förklaringen till att dessa inte lagrar fett mer än de gör, inte kan finnas hos dem själva, utan hos tungviktarna!? (Utan candidaöverväxt, så kanske även de flesta tungviktare, hade stannat vid lättvikt, trots "brödätande"!?)

5. Kan det vara candidan som är anledningen till att vi västerlänningar (med tillgång till- och konsumtion av så mycket antibiotika och andra bakteriefloraförstörande mediciner gud vet hur mycket konstgjorda ämnen vår mat innehåller, och hur för lite mjölksyrade födoämnen vi äter), har betydligt större problem med vikten, än folk boende i "utvecklingsländer"!? (Det sägs ju på sina håll att typen av kolhydrater inte har någon som helst betydelse för den totala mängden insulinproduktion. Stämmer också det, borde väl folket i Indier och Kina m.m. ha betydligt större problem med vikten än de har!?)

Bengt-Olov: Jag har tänkt tanken själv eftersom jag är strikt LCHF-kost utan att rasa i vikt och därtill har haft ganska stora candida-problem tidigare i mitt liv.

Jag har ätit kost inriktad på candida i 5-6 år tror jag och har inte symptomen på samma sätt längre, men jag undrar om man någonsin blir fri?

Molkosan är mitt tips i alla fall. Det smakar, enligt mig, väldigt illa, men som medicin går det bra.

#29: Huga, inte är jag någon expert! Här är i alla fall mina svar, men de är ju bra "mina".

1: Detta vet jag inget om. Mycotoxinerna påverkar förmodligen hormonsystemet.

2: Detta vet jag inte heller. Mykotoxiner är ju ett gift för kroppen, kanske bidrar de till cellernas försämrade kapacitet?

3: När man sätter candidan på svältstat blir den oerhört aggressiv och man får en initialförsämring. Ett par dagar på fakir kan ge lika mycket sår och värk som ett par dagar på pizza. För mig är det så att svampen ligger på lur och när jag gör avsteg bryter den ut värre ju hårdare jag har svält den.

4: Detta tror jag kan vara om inte hela så i alla fall en del av förklaringen. En stark och naturlig tarmflora har inga problem med att hålla candidan i schack. Det vore intressant att veta hur många överviktiga som har en historia av till exemepl antibiotikabehandlingar i barndomen, eller som har växt upp under extremt rena förhållanden, där de inte utsatts för olika bakterier.

5: Det finns de som hävdar att candida är grundorsaken till de flesta "välfärdssjukdomar" och dessutom till bland annat fibromyalgi. Riktigt så långt vill inte jag gå, men efter att ha läst allt jag kommit över i ämnet tror jag att det är en bridragande orsak i väldigt många fall. En del av "candidaförespråkarna" anser att det finns ett antal andra parasiter som också gynnas av bristfällig tarmflora, men detta vet jag intee mycket om.

Vilka bra frågeställningar och svar. Jag tror att Candidan är orsak till mycket elände. Jag har säkert haft/eller kanske har denna eländiga "svamp" i min kropp  och jag märker att jag plötsligt inte tål kolisarna lika bra som förr. Jag måste äta nästan helt strikt för att må bra. Och vikten går lätt uppåt efter den minsta avvikelse.

Jag har inte läst så mycket om detta men när jag läste ovanstående så trillade det ner en polett här.

Dags att starta en "Candida i fokus"-sajt också, kanske!? (Näro! Detta hör ju ihop med allt annat vad gäller kosten. Nu får vi inte skapa ännu mera splittring… Fast visst anar man att det kan vara så att candidan verkligen har klart större betydelse än vad de flesta av oss t.o.m. på detta "medvetna" forum tänker sig…) Ja, och dags för Grönstedt att skriva "Ät dig ner i vikt - genom att undvika överväxt av candida"!?

Som vanligt ska man väl alltid vara kritisk och inte dra för stora växlar på nya teorier man snubblar över. Fast skulle Grönstedts förklaring i det stora hela visa sig riktig (vilket väl låångt ifrån är omöjligt), så rätar detta onekligen ut många frågetecken som inte ens "vanligt kolhydratmedvetande" gett svar på, utan på många sätt t.o.m. bara skapat ytterligare frågetecken. (Man kan ju i alla fall avvakta lite med sin kritiskhet, och okritiskt försöka tänka vissa tankar som man inte tänkt förut, och som man annars kanske heller inte skulle komma att tänka ö.h.t…)

Jag är själv egentligen inte så fokuserad på det här med vikt (även om jag är drabbad av "syndromet" ändå genom mina ledångsreumatism-tendenser) - säkert bara för att jag inte haft så stora problem med just detta… Vikten är ju bara en del av hur många aspekter kring hälsan som helst. Fast uppenbarligen skapar ju candidan väl så stora andra hälsoproblem, som insulinet gör. Det här med vikten - som ofta är betydligt lättare att avläsa förändringar kring, än andra hälsoindikatorer - kan ju även vara till stor hjälp för att skapa vidare förståelse för hur kroppen fungerar (eller inte) i ett större perspektiv. För många andra är ju vikten också i sig verkligen ett stort hälsoproblem. Å har Grönstedt rätt i hur candidaöverväxten slår, så - vad talar för att denna verkligen inte t.o.m. har större betydelse för viktproblemen för många, än vad kolhydraternas insulinutsöndring har!?

För mig framstår det hur som helst helt orimligt att jag sedan några månader tillbaka plötsligt ska börja gå upp i vikt igen (enligt skärpet, och inte bara enligt vågen). Började gå upp i vikt igen ungefär från det att jag faktiskt började trappa upp min LCHF-kost. Ja, så ologiskt det bara kan bli… Dessförinnan hade jag nog under ett halvår med en halvdan LCHF, gått ner närmare 15 kg i fett. Viktökningen har helt och hållet sammanfallit med det att jag började äta epilepsimedicin. Är t.v. helt klart beredd att köpa förklaringen till att den största orsaken till den oväntade viktuppgången här nu, står att finna i just candidan. Jodå, jag får fina trådar i mitt "morronglas med vatten" också, och har ju ett annars rätt omotiverat sår mellan ett par tår etc… Förklaringen till att jag under mina fem år med riktig ledgångsreumatism (åren närmast min LCHF-nedgång på 15 kg) gick upp i vikt, kan nog inte osannolikt också förklaras av medicinätande - mot min reuma…  Ja, det var ju redan då, precis i den svängen, jag också började få problem med beläggningar på tungan… Jaja, nu ger jag faen i EP-medicinen, och satsar på nyttjande av alla knep man blev tipsad om mot candidan, i candida-tråden. Så lär man väl inom ett par-tre månader redan se varthän det s.a.s. lutar… Vågar i alla fall satsa en 10:a på att både viktökningen vänder, och de förnyade reumaproblemen avtar… Då får vi se vad Grönstedts teorier - och min egen nyvunna känsla, är värd. Är då inte rädd att avstå min EP-medicin, då jag ju förstås går på ketogenkost…

Bengt-Olov: Kan det inte vara så komplext att alltihopa spelar roll och att vi genom att lära oss av varandra och andra att vi som enskild individ kan ha drabbats mer eller mindre av de olika varianterna.

Det finns ju inte två som levt sina liv lika och då finns det ju säkert inte ett svar som passar alla. Jag blev helt klart "friskare" för många år sedan på många sätt när jag började jaga candidan (tog bort socker och jäst) och la till homepatmediciner i form av enzymer, men bästa resultatet och snabbaste var när alla kolhydrater försvann.

Från och med idag skall bjuda mig själv på en Molkosankur och se om det kan bidra lite till.

Jag har ju övervikten kvar och än har jag inte hittat en pålitlig "nyckel" för att få bort den.