Efterlysning - begrepp som handlar om förändring
För några veckor sedan var det någon här på KiF som skrev om en psykologisk "effekt" eller liknande som förklarade varför människor med gott omdöme - personer som "vet att de inte vet allt" - är benägna att "gå på" mindre tvivlande och mer tvärsäkra medmänniskor. (Med förutsägbara och i allmänhet mindre lyckade konsekvenser…)
Mycket intressant fenomen och bra att ha ett namn på det, men jag minns inte alls vad begreppet/beteckningen var. Någon som vet vad jag talar om?
Intressant. Låter som nåt jag borde sagt, men kan inte komma på vad det skulle vara.. :)
Kan ge dig ett annat intressant begrepp med medans vi väntar.
Dunning Kruger-effekten.
Oj det var den du menade :)
TACK!!! ja det begreppet var det men jag kom ihåg fel om innebörden. (Det var min fortsättning på resonemanget.) Att oskolade personer kan utgå från att de har rätt eftersom de ännu inte insett fenomenets komplexitet är självklart men det riktigt intressanta är ju att mer kunniga personer går på dem.
Har en känsla att det inte enbart handlar om kunnighet och mognad (ungdomar är ju i allmänhet mer tvärsäkra än äldre personer) utan också allmän läggning.
Jag vet för egen del inte om jag är särskilt kunnig men jag har alltid (även som ung) haft svårt att avfärda tvärsäkra resonemang även om jag EGENTLIGEN borde ha kapacitet att åtminstone ifrågasätta dem. Logiken bakom är just "de måste veta vad de talar om när de är så himla säkra, eftersom jag själv aldrig skulle uttala mig så tvärsäkert om jag inte också var det".
I större skala leder förstås de här mekanismerna till massor av elände - vi överlåter beslutsfattande åt dem som har lätt att ta ställning och därför fattas beslut på otillräckligt utredda underlag precis hela tiden… Det vore kanske bättre om världen styrdes av oss tveksamma mesproppar!
Precis, man går på nitar konstigt nog, för man tror att eftersom någon är så säker så borde dom ha rätt. Så hade du ju agerat själv :)
Tyvärr är det sällan så.
En stor part av människor är oförmögna att tänka i fler steg än ett, (sjukt konstigt?!).
Samt har ett jättemotstånd till förändring och byte av åsikt, trots ny info. (rädsla för förändring?)
Jag blir mer och mer förvånad desto äldre jag blir över hur låg intelligens det faktiskt är på människor, och då menar jag en modernare syn på intelligens dvs. en bredare syn än klassisk IQ typ :)
Hmm - jag vet inte om det handlar om bristande intelligens (oavsett innebörd av det begreppet). Jag tänker också att vi nog egentligen inte är "designade" för att hantera så himla mycket information av ytterst olika karaktär varav en hel del kan påverka oss själva men bara på ett indirekt sätt, som vi faktiskt gör nuförtiden. Alla krav och all information gör att man tvingas förenkla och rationalisera och då är det till exempel effektivt att överlåta ansvar åt andra, mer "beslutskompetenta"… Att röra sig på "metanivå" och tänka i fler steg kräver lugn och ro (och träning) men vårt komplicerade samhälle förutsätter egentligen den typen av förmåga för att fungera bra. Det går inte ihop! (Jag tycker den längre texten om Drunning-Kruger-effekten beskriver det där rätt bra…)
Jag tror också att "skam" är en stor drivkraft. Vi håller emot så länge vi kan om vi målat in oss i ett hörn, just för att vi skäms för att vi tidigare var så tvärsäkra. Att inse sin inkompetens är outhärdligt. I synnerhet om man har en position i samhället. Är nog en djupt mänsklig egenskap, men man borde jobba med den medvetet (i hemmen, i skolan) så att man blir bättre på att "vela" och att våga inse att man hade fel. Beteendet är "dumt" eftersom konsekvenserna är idiotiska men vi behöver inte vara dumma som personer bara för att vi har svårt att erkänna misstag och att ändra oss…
Tack för att ni tog upp det här! Har aldrig hört "Drunning-Kruger", men och funderat mycket angående det här… Ska genast läsa mer!
#4
Nej det må vara hänt gällande intelligens och dumhet, men då är vi inne på semantik och begreppens betydelse för oss i det sammanhang vi skriver det.
Det är en helt annan diskussion. :)
Men jag gillar hur du tänker och skriver, vi är på samma spår.
Jomen det kan vara viktigt med ordval. Om man ondgör sig över "dumhet" som en personlig egenskap kan man missa att det kanske handlar om vårt sätt att ordna samhället och att vi alla är både dumma och intelligenta då och då. Om man bara ser det som personliga egenskaper (även om sådana säkert spelar roll också) så kanske riskerna för fortsatt "Dunner-Krugersk" utveckling ökar? (om man nu kan göra nåt åt denna effekt, jag vet inte.) Jag fasar fö ofta över dumhet jag också… Jo jag tror vi är inne på samma spår.
#7 Du är duktig på att förmedla dig i text! Jag håller med dig, men formulerar mig inte riktigt lika bra! Jag gillar dina tankar.
Tack! Uppenbarligen gillar jag dina också (vad kallas det när man uppskattar tankar som överensstämmer med ens egna? 😉) Det kan nog vara förledande, det med….