Jag har exakt samma erfarenheter som Du har då det gäller mjölksyra/cykling. Strikt LCHF ger ingen mjölksyra och jag kan hålla på att trampa tills fan löser av mig, vilket han inte behövt göra ännu.

Trevlig cykelsommar önskar jag Dig!

Det är så klart jordgubbarna, och nu kommer körsbären också. Jag får antagligen tåla lite mjölksyra under den här perioden. Men det lättade betydligt när jag bara tog pannbiff med bea till frukost.

Men jag har väldigt svårt att hålla mig när det gäller jordgubbar och smultron eller körsbären där uppe i trädet. Lite skit får man väl ta…

Generellt så verkar det vara så att, i princip oavsett vilken sport/ motionsform man utövar, så tappar man lite av sitt max, men vinner i syratålighet/ uthållighet, när man äter strikt Lchf.

Hej Inkanyezi, Jag hör också till dem som fått bättre uthållighet i distansen med lchf. Men för mej är det löpning som gäller. Lite nyfiken, varför har du fler mitokondrier nu?

#4 Slarvigt uttryckt av mig. Jag vet ju inte om de är fler eller färre, men det har ofta nämnts att man skulle få "fler" när man bränner fett. Kanske, kanske inte. Det är väl omställningen det handlar om. Det tar en stund att ställa om mellan anaerob förbränning av socker till att gå över till fett, som kräver syre, och mjölksyran måste tas om hand under tiden.

Så bortse gärna från det där med fler och se det som en lapsus. Jag uppfattar det som att det finns fler tillgängliga för att förbränna fett. Men när man har fyllda glykogenlager och dessutom har käkat kolhydrater så att blodsockret stiger, då är de inte lediga till den uppgiften, eftersom sockret fort som rackarn måste bort ur blodet, och då är musklerna en bra väg att ta bort det farliga sockret. Det har ett pris, men alternativet är väl värre.

När jag började med att ta bort kolhydrater ur kosten hade jag en liknande erfarenhet, men då tog det mycket längre tid innan jag kände den där lättnaden som jag upplever när det börjar finnas praktiskt taget obegränsat med energi att ta ut. Den brukade komma efter ungefär en mil, och då gick jag inte ut lika hårt från början som jag har gjort de senaste dagarna, så jag kände aldrig av någon mjölksyra. Den rann så att säga undan medan jag trampade på i måttligt tempo.

När jag sedan ökade fettet och minskade kolhydraterna mer, blev starten direkt att "gå på fett", med nära nog obegränsad energi. Jag tog aldrig ut den där topprestationen som man faktiskt verkar få på socker, utan jag ökade successivt tempot till vad jag var bekväm med. På vägen till mitt jobb, lite drygt två mil, gav det stadigt en tid på omkring femtio minuter. Upp till tio minuter mer om jag tog det mycket lugnt eller hade hinder på vägen, men aldrig egentligen snabbare. Men jag startade i god tid och ville inte komma svettig till jobbet. Jag brukade starta en timme eller lite mer hemifrån och hade oftast mellan tio minuter och en kvart tillgodo när jag kom fram.

Nu när jag har blivit uppmärksam på mjölksyran och minskat kolhydraterna och ökat fettet, har jag inte något problem med mjölksyra om jag går ut lika lugnt som när jag började cykla till jobbet. Det var väl helt enkelt ovana vid att inte kunna gå ut för fullt som gjorde att jag trampade på lite för hårt och fick mjölksyra. Kör man lugnt så tar det lite längre tid att få ner glykogenet och komma till att bränna fett, men mjölksyran hinner tas om hand.

Och om man verkligen får fler mitokondrier får någon annan svara på. Jag har sett uppgifter om att man skulle få fler som kan ta hand om fett, men det kanske är ett slarvigt sätt att uttrycka att det är fler av de befintliga som kan ta på sig den uppgiften.

Så vitt jag förstår så har ni helt rätt, så jag lägger mig inte i detta. 😃

Bidrar istället med Jonas Bergqvist, som är på samma linje, och som kanske kan bidra med ännu mer kunskap i ämnet:
www.jonasbergqvist.se

Ang. ökning av mitokondrier så finns det en råttstudie här som visar på ökat antal mitokondrier samt insulinresistens vid 20E% protein, 50E% fett och 30E% kolhydrater.

"In contrast, we found that feeding rats high-fat diets that cause muscle insulin resistance results in a concomitant gradual increase in muscle mitochondria."

Här finns en humanstudie där någon ökning i mitokondrieantal inte skedde på en kost som bestod av 40,6E% fett. 

"While some 20 % of the mitochondria are located in a subsarcolemmal location, only 10 % of the lipid stores are associated with these mitochondria. Less than 2 % of the mitochondrial outer surface are in contact with lipid droplets whereas 25 - 35 % of the lipid surface is in contact with mitochondria. None of these variables is significantly altered after a high-fat diet. It is concluded that the change in endurance capacity of the subjects cannot be explained based on the structural changes observed in skeletal muscle tissue."

Så långt kan man alltså anta att det handlar om en extrapolering av råttförsök, som om de vore giltiga också för människor. Det behövs väl fler studier innan man kan dra några säkrare slutsatser, men det spelar väl egentligen inte så stor roll.

Det handlar ändå om en skillnad i upplevelse vid ansträngning när man äter mest av sin energi i form av fett och när man äter mycket av den som kolhydrat. Jag tycker mig märka en ganska tydlig effekt, genom att jag under en period av omkring sex år inte har känt av mjölksyra, men så kommer den med jordgubbarna, och det går att få bort den med pannbiff och bea till frukost.

Jordgubbar är ändå väldigt gott, så jag tar nog lite mjölksyra om det blir så.

Ok, hänger med i resonemanget, tror jag. Om man upplever cellernas energifabriker som starkare och om orsaken är att de blivit fler eller bättre, det är ju lite svårt att veta.

Intressant vad man kan lära sej av kroppen när man äter på ett stabilt sätt "ständigt" och bara ändrar en faktor och plötsligt händer något.

Ja grejen är väl egentligen att glukos kan förbrännas under syreunderskott, men ger då upphov till mjölksyra, som i sin tur skall förbrännas främst i lungorna.. så för att få mjölksyretålighet så får man träna på det och se till att de ensymer som behövs uppregleras.

Men det är ett pris man får betala på LCHF!

Att mitocondrierna blir fler handlar mer om att man tränar.. man har alldrig fler än vad man behöver.

Vid övergång till LCHF, missar man den anaeroba förbränningen och fortsätter man att röra på sig/träna i samma omfattning lär man få fler mitocondrier hur som helst.. såvida man inte redan var vältränad med hög fettoxidationsförmåga.

Tack Zepp. Syresättningen av musklerna blir alltså mer avgörande. Å andra sidan, så länge man håller sej på sin kapacitet map syretillförsel och bränsle tillverkning i levern så får man en suverän uthållighet.

Jo jessirene, och det där med mjölksyran är ju när man går ut för hårt. Syret räcker inte, och musklerna tar till anaerob förbränning. Man märker det inte med en gång utan trampar glatt vidare med underskott av syre och kanske tror att man har fått upp ett fint tempo, oj vad jag är bra idag, och så kommer reaktionen, smärtan i musklerna som jobbar, för att mjölksyran inte kom bort tillräckligt fort. Efter en stund har det hela stabiliserats, men det sänker tempot rätt ordentligt, särskilt när smärtan sätter in.

Men pedagogiskt är det. Man lär sig att inte ta i för hårt, då det straffar sig.