Ja det kan ju blir en fälla för alla som utesluter mejerier (har inte hört att pastörisering skulle förstöra kalken tidigare) men det finns många bra källor, som grönkål som varit aktuellt här alldeles nyligen!

http://lagamjolkfritt.blogspot.se/2011/08/aven-om-du-utesluter-mjolkprodukter-sa.html

Intressant är ju även att många av oss som äter D-vitamin som tillskott även verkar uppleva att man har mindre problem med solsveda när solen väl tittar fram på sommaren

Processen mellan d-vitamin och hud verkar alltså kunna gå åt båda hållen

Kanske är det så att bra nivåer av d-vitamin gör så att kroppen använder kalcium bättre och då även som ett bättre solskydd

#1:

har inte hört att pastörisering skulle förstöra kalken tidigare

Det är något som Fredrik Colting skriver i sin bok Mjölkrevolutionen. Måste inte vara sant i och för sig. Men sanningen är i alla fall att trots att vi svenskar är ett av de mest mjölkdrickande folken i världen så drabbas vi också i mycket hög grad av benskörhet. Visst kan det ju bero på d-vitaminbrist att vi inte kan tillgodogöra oss kalken men vem vet? Pastöriserad mjölk är nog inte riktigt samma som rå mjölk på mikronivå.

Men jag ska inte säga för mycket. För jag gissar bara. :)

#2:

Så skulle det kunna vara. Det är väldigt intressant det här med kalcium och d-vitamin. 

Användande av kemiska solskydd eller att fly från solen för att inte bli skadade känns rätt onaturligt. Vi är ju inga mullvadar.

Flera faktorer spelar in. 

Fett måste ätas för att d-vit ska kunna tas upp. D-vit är viktigt för 'solskydd'. När det gäller hudcancer sägs det ju vara en ond cirkel.. Först kom fettskräcken, sen kom ökad hudcancer.. (eller?) sen kom rädslan för cancer som gör att vi använder solskyddscremer (som inte är helt oskadliga) som gör att vi inte tillverkar d-vitamin som vi behöver.. och därför riskerar cancer.

Ja, en process som går åt båda hållen, åt fel håll ifall en viktig länk i kedjan är kejk.

Kalk..

Om man har brist på d-vitamin i kroppen, så tas kalk inte upp ur blodet. På såvis kan förhöjda kalkvärden i blodet vara ett tecken på d-vitaminbrist. Och i längden bl a innebära stor hälsorisk, benskörhet mm. 

Saker hänger ihop. 

Lite utanför trådämnet, men.. Jag har varit sjuk i många år, med många skumma symtom varav en hel del neurologiska konstigheter. Har också haft ordentligt förhöjt kalkvärde i blodprov under många år - parallellt - men ingen läkare har reagerat alls. Upptäckte det själv när jag läste mina lab-listor och började kolla upp saker. "Höga kalkvärden kan vara tecken på d-vit brist" - ahaaa..

Har tillfört rejält med d-vitamin sedan december och efter ca en månad började jag märka stora skillnader i vissa sjukdomssymtom; bättre känsel (om än kvarstående problem), mindre 'nervvärk', mindre kognitionsproblem, mindre trött, mycket mindre motorik-/koordinationsstörningar, m m - sånt jag burit på i evigheter. Och något som tycks ha samband - men förstås inte går att 'bevisa' men som hänt samtidigt, efter insättning av d-vit: jag behöver inte längre tillföra skk-hormoner i samma utsträckning som förut. Plösligt tålde jag inte Lio (som varit avgörande för mitt mående innan) - fick 'över'symtom nåt infernaliskt - och har fått sänka dosen Levaxin rejält av samma skäl.

Jag tycker det hela är fascinerande. Lite scary.. ett ensamt projekt. Drömmer om stöd från läkarhåll.. men det kan man ju.. drömma om.. 🙂

Men åter till trådämnet. Kalk är en viktig faktor som andra - nån sorts balans.. eller iaf tillgång till ämnen, måste finnas i kroppen.

Jag tror att den största orsaken till ökande hudcancer är solskyddsmedlen. Dels ger det ett falskt skydd. De skyddar mot de strålar som bränner och gör oss röda. Men det finns andra solstrålar som också är skadliga som de inte skyddar mot. Dels innehåller de också en mängd kemikalier som knappast är hälsosamma att få inbrända i huden.

Tanken har även slagit mig att fettskräcken har gjort att vi fått ökad brist på D-vitamin de senaste decennierna.

Personligen har jag under flera decennier haft problem med soleksem och ett stort fult brunfärgat område som jag (i oförstånd) brände när jag var ung. Det skyddades alltid förr med tjocka lager solskyddskräm, men brände mig ändå där. För några år sedan slutade jag med alla solskyddskrämer, började sola där mer försiktigt, täckte över ibland istället. Nu har jag nästan aldrig problem med det - det missfärgade bruna är borta och det skall mycket till innan det bränner till där. Jag blir bara vanligt solbrun.

Så ja - jag tror en sund kost ger en sund kropp som tål naturen mycket bättre. (Undan tag de förbenade fästingarna!!!)

#4:

Nu gav du lite perspektiv på saker och ting. Det du skriver är intressant och jag förstår att det inte alls är så enkelt som att bara tillföra kalcium. D-vitamin och fett hör förstås ihop. Och den onda cirkeln med cancer, fettbrist och d-vitaminbrist säger en hel del.

Jag har ju läst lite då och då om din sjukdomsresa och jag kan bara föreställa mig hur jobbigt det måste vara. Inte bara med dåligt-måendet utan det där att vara ensam och utan läkares medverkan eller förstånd. När ska de lära sig lite mer? När ska de bli så där intresserade att de själva lägger ihop olika ledtrådar? Det kanske man inte blir förrän man själv är sjuk?

Väldigt spännande och hoppfullt i alla fall, det du kommit fram till när det gäller din sjukdom och d-vitamin. Och kalk. Och hormonerna. Hoppas det så småningom leder till att du kommer att bli frisk. Eller åtminstone må acceptabelt. 

Vitamin K2 är ju på tapeten förresten, när det gäller att få kalket på rätt plats i kroppen. Så den inte hamnar i blodkärlen. Men allt hör ihop och vi människor har nog en tendens att fastna i enskilda ämnen och glömma resten.

#5:

Håller helt med dig. Jag har också slutat med solskyddsmedel. Tar det hellre lugnt i början av säsongen, sen brukar jag tåla solen bra. Och vad är det för fel på kläder som solskydd förresten?

Läs mer om malignt melanom och solskyddsmedel

http://kostkunskap.blogg.se/2013/may/malignt-melanom.html 

Det är intressant att patienter med malignt melanom har ökat med omkring 40 fler nyupptäckta fall per år från 556 åt 1970 till 1925 fall år 2003. Hade ökningen fortsatt med samma hastighet så borde det varit 2 216 fall år 2011. Men det var enligt Socialstyrelsens statistik 3 323 fall av malignt melanom.

Det är en helt linjär ökning mellan 2004 och 2011 på 189 extra nya fall per år i stället för 40.

Vi är för lydiga i Sverige. Vi gör precis det som farbror Staten och dess myriad av myndigheter bestämmer för att vi ska begå kollektivt självmord. 

Se på Livsmedelsverket som rekommenderar mig att äta en tjugofaldigt dödlig dos av glukos per dag, Strålsäkerhetsmyndigheten som rekommenderar mig att på alla sätt, inklusive smeta in mig med cancerframkallande medel, för att jag ska slippa få tillräckligt med vitamin D3 och slippa få synligt och osynligt ljus på huden för att jag ska få mer energi. Allt för att få förmånen att dö i förtid. Allt för att jag ska dra in till min pension men inte få möjlighet att få ut någon pension.

Ut i solen med dig! Slit av kläderna som på 60-talet! Strunta i att smörja in dig med cancerframkallande medel! Hoppa över så mycket kolhydrater som möjligt!

Det finns inga vegetarianer som uppnått 100 års ålder.

#4 Tillägger för säkerhets skull. Det jag skrev var inte menat som ngn tillrättavisning av dig. Förstår att du också har perspektivet, men ville komplettera. 

Jo, jag tjatar härochdär om min sjukdomsbild. Och har tänkt på att ni nog blir leds på mig.. 😞Men.. det är för att dels så kommer det ju till nya medlemmar här som inte känner till mig och dels så mår många ungefär som jag, även de utan att få förklaringar eller hjälp.. Så jag 'delar' för vad det nu är värt. 

Kedjereaktioner. Brist på ett ämne i kroppen ger obalanser och brister på annat. Eller överskott. Som i sin tur ger nya reaktioner, e t c.. Man kan bli ordentligt sjuk. Men det är ju så himla abstrakt och krångligt.. Vad är hönan och vad är ägget? Vad är ursprungsproblemet och vad är följdproblemet? I mitt fall.. verkar som om jag lyckats bryta en ond cirkel - men mer vet jag ju egetnlgien inte. Sånthär är tydligen för 'tråkigt' för läkarna. De vill nog alla jobba på Cityakuten eller Grey's, där det är drama och det SYNS vad de gör. Och bara behöver jobba 1 h per vecka inkl reklampauser.. (oj, elaka jag 😈)

#8:

Tillägger för säkerhets skull. Det jag skrev var inte menat som ngn tillrättavisning av dig.

Nej, jag tog det som en komplettering. :)

Jag tycker inte du är tjatig. Dels för att du skriver på ett så underhållande och "otjatigt" vis och dels för att i alla fall jag (och många andra med mig) är intresserad av problemlösning och att få lära sig mer. Plus att det faktiskt kan bli till hjälp för andra.

Varför ska verkligheten vara så krånglig? Jag gillar enkla och tydliga problem och lösningar. Snabb feedback. En sanning och inte flera delsanningar som sen visar sig vara fel i alla fall. Suck.

Jag skulle kanske också hellre ha velat leva i en TV-serie. På riktigt. (Gärna Lilla huset på prärien eller Macahan…)