Etiketthälsa
Läst 12140 ggr
Margareta
2007-08-01, 13:30

Lurade - igen

Artikel i Aftonbladet den 30 juli 2007 hävdar med emfas: Lurade-igen! Man blir inte fet av socker. Björn Hammarskjöld, leg läkare och fil lic i biokemi svarar Karin Ahlborg och vi får på köpet en föreläsning i hur det fungerar. Tack Björn för att Kolhydrater iFokus får ta del av Din text.

Jag blir litet besviken på den här artikeln. Rubriken är fel, vi BLIR feta av att äta socker. Socker i form av sackaros (strösocker) är bara EN form av socker.  

Socker eller kolhydrater (samlingsnamnet på vad allt som består av socker) består av enkla sockerarter som glukos, fruktos, galaktos med flera. Dessa enkla sockerarter kan sättas ihop till sammansatta kolhydrater eller sammansatta sockerarter som disackarider (består av två enkla sockerarter) som sackaros (glukos och fruktos), mjölksocker (laktos) som består av glukos och galaktos, laktulos (avföringsmedel) består av fruktos och galaktos, stärkelse som i potatis består av grenade polyglukosmolekyler, majsstärkelse består av polyglukos och -fruktos, cellulosa som består av långa raka polyglukosmolekyler (blir bra fibrer).  

Det växter är utomordentligt duktiga på är att göra glukos med hjälp av klorofyll, koldioxid och vatten. Fotosyntes kallas det, görs av alla gröna växter. Men protein och fett är växter dåliga på att göra. Betesdjur är duktiga på att omvandla kolhydrater till protein och fett som vi som jägare sedan 10 000 generationer behöver äta. Kolhydrater är inte livsnödvändigt för oss människor, inte ens Livsmedelsverket hävdar det trots att de rekommenderar 60 E % kolhydrater. Vi kan göra alla sockermolekyler vi behöver från protein och fett. Men vi kan inte göra 8 av de 20 aminosyrorna som finns i protein, vi kan inte göra de långkedjiga fleromättade fettsyrorna vi behöver, därför är protein och fett essentiella näringsämnen.  

I saliven har vi tre enzymer som knäcker de långa, grenade stärkelsemolekylerna till glukos och, om de finns, de andra enkla sockerarterna. Lägg ett nypoppat popcorn på en salivblöt tunga och se vad som händer med stärkelsen i popcornet. Det bara försvinner, det nästan fräser om det. Enzymerna är jätteduktiga på att knäcka disackarider och stärkelse.  

Ytterligare tre enzymer att knäcka sammansatta sockerarter som sackaros och stärkelse finns i bukspottkörtelsaften. Men vi har inga enzymer som kan spjälka cellulosa, till skillnad från gräsätarna.  

Att vi äter mindre sackaros har marginell betydelse eftersom vi bara äter mer kolhydrater helt i linje med vad Livsmedelsverket predikar. Fetmaepidemin började i slutet på 80-talet, då SLV kom med sina kostråd. Mängden kolhydrater i maten bara ökar mer och mer och bensinförbrukningen har inte ökat, gym växer upp som svampar ur jorden.Vi rör oss inte mindre än förr, tvärtom.  

Aftonbladet skriver också "Samtidigt sprids föreställningen om att socker - till skillnad från andra kolhydrater - omvandlas till fett i kroppen. Ju mer socker vi äter desto fetare blir vi. Inte på grund av kaloriintaget utan på grund av att det just handlar om socker."
 

Se på en Sumobrottare eller en björn på hösten, de äter Nyckelhålsmärkt mat för att gå upp i vikt. och de lyckas alldeles förträffligt.  

Detta beror på att då vi äter kolhydrater bryts de ned till enkla sockerarter, främst glukos, som höjer blodsockret. För att vi inte skall dö i akut blodsockerförgiftning (väger du 70 kg har du lika många gram glukos i blodet som sockervärdet i mM anger, normalt mellan 3-6). Äter du 100 g kolhydrater skulle blodsockret höjas med 100 mM. Men det gör det inte eftersom vi har insulin, som frisätts då glukoshalten ökar i blodet. Insulin tvingar glukosen in i cellerna så glukosen kommer undan från blodet.  

I cellerna kan vi lagra glukos som glykogen, grenade polyglukosmolekyler liknande stärkelse. Men vi kan bara lagra max ½ kg glukos i lever och muskelceller. Fortsätter jag att äta kolhydrater så packas glukosen in i cellerna men där omvandlas glukosen omedelbart till fett (egentligen görs acetylcoenzym A, förkortat AcCoA) som sedan kopplas ihop till allt längre kedjor av nyttigt, mättat fett. Acetyl (= Ättika) innehåller 2 kolatomer, fettsyrorna förlängs hela tiden med 2 kolatomer till 4, 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 kolatomer. 4 kolatomer kallas acetoacetat eller ketonkroppar, är också ett utmärkt bränsle för våra celler.
Och fett kan vi lagra flera hundra kilo om vi behöver. Så med andra ord, ju mer kolhydrater du äter desto fetare blir du, precis som sumobrottare och björnar.
Insulin blockerar också fettnedbrytningen så vi kan inte minska våra fettlager förrän vi har gjort slut på våra glykogendepåer (½ kg) och glukosförråd (några gram).  

Energiförsörjningen i cellerna sker i första hand med glukos som bryts ned till ättiksyra (AcCoA), som går in i våra energifabriker, mitokondrierna, bryts ned till koldioxid, vatten och energi. Glukosen tar slut snabbt och vi bryter då ned glykogen till glukos som bryts ned till ättiksyra (AcCoA), som går in i våra energifabriker, mitokondrierna, bryts ned till koldioxid, vatten och energi. När glykogenet är slut  finns inget insulin kvar och nu plockar cellen fram enzymer som kan räkna, lipaser. Dessa lipaser går till närmaste fettsyra, räknar 1, 2 kolatomer och klipper av. Då får vi en oxiderad tvåkolsförening, som kallas ättiksyra (AcCoA)), som går in i våra energifabriker, mitokondrierna, bryts ned till koldioxid, vatten och energi.

Vi har alltså en enda molekyl som är den gemensamma slutmolekylen vad vi än bryter ned, protein (som bryts ned till) kolhydrater samt fett, allt blir till AcCoA. Och så kan vi bygga fett och glukos vid överskott på AcCoA, försörja kroppen energimässigt med både glukos och ketonkroppar.
Som du ser så är det kolhydraterna (= socker) som är boven i fetmaepidemin. Det gäller bara att ha lite kunskap i biokemi och hormonlära för att förstå.  

Sedan får vi inte glömma den gamla kunskapen från förra seklet att fett mättar länge och bra, jag behöver inte småäta. Kolhydrater mättar kort tid, sedan sjunker blodsockret och jag blir snart hungrig igen. Jag kommer att överäta på grund av det kraftigt växlande blodsockret och jag går upp i vikt som sumobrottare och björnar på hösten.  

Björn Hammarskjöld Leg läkare Barndoktor Fil lic i biokemi

Relaterade länkar

Av: Margareta

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('Margareta'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('Margareta', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-08-01

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-08-01, 13:42
#1

Inlägget är borttaget

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-08-01, 13:43
#2

Inlägget är borttaget

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-08-01, 13:46
#3

Inlägget är borttaget

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-08-01, 13:56
#4

Inlägget är borttaget

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-08-01, 14:16
#5

Inlägget är borttaget

Margareta
2007-08-01, 15:11
#6

Mitt förslag:

Vi kommenterar i ursprungstråden.

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-08-02, 11:51
#7

Inlägget är borttaget

[Borttaget]
[Borttaget] 
2007-10-12, 15:18
#8

Inlägget är borttaget

Inlägget är låst för nya kommentarer
Upp till toppen