Annons:
Etikettallt-om-lågkolhydratkost
Läst 8281 ggr
Trule
2014-06-04 03:50

Rara ärtor och ny forskning

Det var någon som frågade här för några dagar sedan om det är ok att äta ärtsoppa, trots att ärtor innehåller stärkelse.

Lägger upp denna länk från Dagens eko igår, där de pratar om att nya forskningsresultat visar att ett ökat intag av baljväxter motverkar övervikt och diabetes.

Studien visar att baljväxter också är bra för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar.

Ärtsoppa verkar alltså vare en god idé. Och bruna bönor allra bäst!🙂

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5879799

Annons:
Inkanyezi
2014-06-04 04:48
#1

Det är lite kvällstidningsstuk över rapporten, med extrapolering av förväntade långsiktiga effekter av små tillsatser i maten. Om vi undviker snuva, kanske vi slipper bli feta (och få diabetes och hjärtinfarkt)?

Det handlar alltså inte om några kliniska prov där man har konstaterat verkan mot en eller annan åkomma eller dödlighet, utan det rör sig om analyser som visar på att vissa variabler som tolkas som riskfaktorer kan förändras när man intar vissa livsmedel.

Mycket skrik och lite ull…

SpurtAnne
2014-06-04 06:48
#2

Ja, det enda jag tänkte var, men VARFÖR säger de inte i så fall att flera tusen svenskar blivit HELT friska från sin Diabetes 2 genom att dra ner på kolhydrater???

Ät bruna bönor så blir du liiite bättre?

Jag blir bara irriterad på såna där "studier"/"nyheter".

Trule
2014-06-04 06:59
#3

#1 och #2: Forskningsresultatet handlar om hur man motverkar att drabbas - inte att baljväxterna botar redan drabbade. 

Vilket jag tycker är intressant nog. 

#2: Hmmm… är detta verkligen ett oomstritt faktum, att man blir HELT frisk från diabetes om man drar ner på kolhydraterna?

asahars
2014-06-04 07:05
#4

En portion hemkokt ärtsoppa med fläsk innehåller cirka 15 gram ganska långsamma kolhydrater. En portion kokta korngryn ungefär detsamma. Det kan man jämföra med att en portion kokt vitt ris innehåller dubbelt så mycket snabba kolhydrater. Beroende på hur strikt man är så kan man äta både ärtsoppa och korngryn - om man hoppar över pannkakorna och sylten efter ärtsoppan.

hemul
2014-06-04 07:18
#5

Man kan t.o.m. äta pannkakorna och sylten. Om man hoppar över mjölet och sockret.😃

Som jag skrev i den andra tråden har jag mätt vid något tillfälle att ½ dl torkade ärtor = ~18 g kh. Det räcker till en liten portion ärtsoppa eller en normal t.ö.m. om man nöjer sig med den tunnare sorten.

Trule, lowcarb botar väl diabetes på ungefär samma sätt som att vistas i ett mörkt rum botar ljuskänlighet. Men det är skönt att slippa symptomen och följderna av dem.

asahars
2014-06-04 10:26
#6

Jag kollade en GI-tabell. Kikärtor, kidneybönor och korngryn har lågt GI. De innehåller också gott om lösliga fibrer som ger lång mättnadskänsla.

Annons:
Inkanyezi
2014-06-04 11:25
#7

#3

  • "Forskningsresultatet handlar om hur man motverkar att drabbas - inte att baljväxterna botar redan drabbade."

Jo, och just det var ju precis vad jag kommenterade.
Det har man INTE undersökt.

  • "Hmmm… är detta verkligen ett oomstritt faktum, att man blir HELT frisk från diabetes om man drar ner på kolhydraterna?"

Nej, alldeles självklart är det inte något oomstritt faktum att man skulle bli frisk från diabetes genom att inte käka kolhydrater, precis lika lite som man kan hävda att ärter och bönor hjälper mot kärlsjukdomar. Lunds Universitet, Sveriges Radio och Dagens Nyheter m.fl. hävdar att bruna bönor minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar med ett visst procenttal, men det är något som undersökningen INTE gällde. En annan kvällstidningsrubrik för ett par dagar sedan var att man blir fet av snuva, och att det är ett virus som orsakar fetman.

Kommentaren i #2 är, som jag kan se det helt relevant. Om man har samma krav på relevans, kan man lika gärna säga att LCHF minskar risken för diabetes eller till och med botar den. Men till skillnad från rapporten från Lund, bemöts vi ständigt med att det inte finns några långtidsstudier. Folk som har skaffat sig akademiska meriter häver alltså ur sig precis samma övertro som vem som helst som tror på en idé, och det är just det som är "kvällstidningsstuket".

Rapporten visar alltså på pseudovariabler, som med välvillig tolkning visar på att det skulle kunna finnas en viss minskning av risken att drabbas av kärlsjukdomar. Detta extrapoleras i propagandan för Antidiabetic Food Centre vid universitetet i Lund, till att det också skulle minska risken för diabetes.

Så frågan som med lätt ironi formuleras i #2 kan tolkas som att man kanske borde göra en undersökning på hur föda med större andel fett och mindre kolhydrater, där fettet med fördel kan vara naturligt mättat och enkelomättat, kan påverka samma riskfaktorer. Skulle vi inte vid välvilligt tolkade resultat från en sådan studie kunna visa att "risken" för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes minskar med ett visst angivet procenttal? Hur stort skulle det vara? Femtio procent? Hundra?

Och nej, jag skojar inte. Det är faktiskt inte möjligt att med vetenskaplig stringens ange en siffra på det sätt som man har gjort här. Man anger elva procents minskning av risken för hjärt- och kärlsjukdom, och det är inte vetenskap, utan propaganda för att förbättra villkoren för att få nya anslag.

Sindri
2014-06-04 12:09
#8

#7 av Inkanyezi

Ja, precis, var min första tanke också  - i studien jämförde man med dem som åt enligt tallriksmodellen, och lade man då till dessa bönor, ärter, korngryn mm så skulle risken minska med 11%.

Men alla vi som inte äter LCHF är ju övertygade om (?) att tallriksmodellen gör oss sjukare.
Om man istället jämförde tallriksmodellen med LCHF så kanske man skulle få ett mycket högre procenttal av minskade risker, så undersökningen säger ju INGET om att en som äter LCHF skulle behöva lägga till dessa livsmedel för att få bättre hälsa.

Trule
2014-06-04 12:53
#9

#7. Du kan självklart ha rätt i allt du skriver. Jag kastade ut länken eftersom jag tyckte den verkade intressant och kunde locka till begrundande och reflektioner.

#8. Eftersom den större delen av befolkningen inte äter lchf och att Livsmedelsverkets tallriksmodell är allmänt rådande som riktlinje, hur galet man än tycker det är,  så är det kanske inte underligt att forskningsteamet utgick från den och inte lchf-kost.

Inkanyezi
2014-06-04 13:44
#10

Jo, studien presenteras på precis samma sätt som kvällstidningarnas löpsedlar slår upp än den ena, än den andra undermetoden, som gröna kaffebönor, grönt te, viktklubb, x:y-metoden och så vidare. Och så går man ut med en siffra på elva procent, som ju ser trovärdig ut när den kommer från en institution med anor i medeltiden.

Men hela grejen är ju snömos! Man har hittat förändringar i pseudovariabler, och extrapolerar vilt därifrån. Dagens nyheter slår upp med fet rubrik: Ät mer bönor – lev längre

Och i stort sett inget av detta finns det täckning för.

Men alldeles självklart är det intressant. Visst har det ofta poängterats att man bör välja sina kolhydratkällor för minsta skada eller största nytta, och här kommer en studie, som i någon mån stöder att vissa baljväxter i bästa fall skulle kunna befordra hälsa. Det är ett uppslag att jobba vidare på, och man kanske kan göra åtminstone en metaanalys baserad på befolkningar som har regelbundet intag av de här livsmedlen, för att se om det finns skäl att anta att de skulle kunna förlänga livet eller minska risken för kärlsjukdomar.

Vår kropp är ju utrustad för att hantera kolhydrater, och det finns starka misstankar om att glykemiskt index är en nyckelfaktor för hur kolhydraterna tas upp av vår organism och påverkar vår hälsa. Vi vet också att en del baljväxter innehåller antinutrienter som inte lätt kan brytas ner, så man kan misstänka att alla baljväxter inte är lika i det här avseendet. Det kan också finnas dosrelaterade implikationer; kanske det är bäst med ett regelbundet intag av måttlig mängd för optimal önskad verkan, och det kan också tänkas att en för stor dos är kontraproduktiv, att bönorna helt enkelt är giftiga om vi äter dem i för stor mängd under lång tid.

Det är inte heller överraskande om exempelvis bruna bönor har bättre effekt än andra bönor, eftersom vi redan tidigare känner till att de är ganska lättsmälta och de också är lätta att laga till. Motsatt mot detta är kanske sojabönor inte lika önskvärda i vårt matsmältningssystem.

Om den huvudsakliga effekten av ett sådant tillskott i kosten beror på fibrerna, kan det ju också tänkas att det finns andra produkter med mer fördelaktig och mindre ofördelaktig verkan, som exempelvis psylliumfrö och liknande. Man kanske till och med skulle kunna sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomer med hela tolv procent om man tar lite psylliumfrö varje dag i stället för bruna bönor? Psylliumfrö är ju dokumenterat skitbra att ta ett par skedar av varje dag. Kanske de kan ge jämnare blodsockerkurva än baljväxterna?

Så studien ger oss fler frågor än svar, och siffrorna som presenteras är inte seriösa.

SpurtAnne
2014-06-05 09:58
#11

#3 av Trule "#2: Hmmm… är detta verkligen ett oomstritt faktum, att man blir HELT frisk från diabetes om man drar ner på kolhydraterna?" Hmmm, är det verkligen ett oomstritt faktum det som påstås om bönor?

Trule
2014-06-05 17:00
#12

#11; Nej, det är det förstås inte. Varken det första eller andra, d.v.s. inte heller det andra - att man blir HELT FRISK från diabetes om man drar ner på kolhydraterna. 

Gäller detta enligt dig  ALLA livsmedel med kolhydrater? Det finns ju skillnad på kolhydrater och kolhydrater.

Jag lade ut länken därför att jag fann den intressant. Inte därför att jag skulle stånga mig blodig för att försvara den…

Herregud, jag har inte ens läst forskningsstudien, hur den är gjord eller så. Och det har troligtvis inte du eller någon annan heller.

Men jag tänkte att den kunde skapa intresse eftersom jag tycker olika forskningar beträffande mat och hälsa är intressant.

Det är därför jag är här. Och därför jag lägger ut länkar som denna.

Inkanyezi
2014-06-05 19:00
#13

#12 Nej, det är nog ingen av oss som har tillgång till den där studien.

Jag försökte hitta den via vad Tovar et al skriver om sitt försök, och fann att den skulle vara publicerad på British Journal of Nutrition, men allt som jag fick där var en "abstract", ett sammandrag, som säger ännu mindre än artikeln på Lunds Universitet.
http://dx.doi.org/10.1017/S000711451300305X

De vill ha trettio pund för att släppa artikeln.

Med tanke på kvällstidningskaraktären av det här är jag inte intresserad av att lägga ut trettio pund för att få läsa vad det egentligen handlar om. Helt klart är att det inte är en långtidsstudie, och att den inte har hårda ändpunkter, alltså inte säger ett skit om huruvida man skulle kunna få längre liv eller må bättre på den föreslagna dieten, som består av SLV-riktlinjerna med tillskott av bruna bönor och fullkornsbröd på korn.

Studien visar på vissa pseudovariabler som antyder en möjlighet att kärlhälsan skulle kunna bli bättre än om man äter samma mängd kostfiber i form av vete. Den visar alltså i samma grad att vete skulle vara mindre hälsosamt. Man kanske skulle undvika vete? Kanske vete är den stora boven i det metabola syndromet? Fram till omkring 1950 ingick ju vete i ganska liten mängd i vanligt kosthåll; det var förbehållet "finbröd" som kaffebröd och dylikt, och har senare tilltagit kraftigt i den dagliga kosten.

Men man extrapolerar inte till att vete är ohälsosamt, utan man anger på kvällstidningsvis att man skulle få längre liv om man äter lite bruna bönor och fullkornsbröd på korn, tillsammans med en kost enligt rekommendationerna från SLV.

Man skulle kunna tolka det som att delar av SLV-kosten är ohälsosamma. Man kanske kan få en betydande förbättring av kärlhälsan genom att bara utesluta vete? Det här försöket visar ju att man får bättre resultat när man tar bort vetet och ersätter det med korn och bönor.

Det som har publicerats av Universitetet finns här:
http://www.lu.se/article/ny-koststudie-sma-forandringar-gav-stor-effekt

Om någon tycker att det är värt att lägga ut trettio pund för att läsa hela undersökningen, kanske det går att få en mer djupdykande rapport.

Jag använder hellre trettio pund till något mer matnyttigt.

Annons:
Zepp
2014-06-05 20:57
#14

Grejen är.. och vad de flesta liknande studier visar men som man inte säger är.. att riktig mat.. helst hemlagad från råvaror alltid är bättre och hälsosammare än matsubstituten man kan köpa färdiga i de flesta affärer!

Det är lite samma som med fibrer och resistent stärkelse.. det har positiva effekter.. men skall då komma från riktig mat, som lagats hemma från bra råvaror!

Dock så brukar både det ena och andra framställas med god hjälp av kvällstidningar som om det skulle räcka att blanda in lite av det hälsopositiva ingredienserna i vanliga matsubstitut för att de då helt plötsligt skall omvandlas från bukfylla till hälsosam kost!

Sen så.. var det de bruna bönorna eller fläsket som man tradionellt brukar äta till dessa som gjorde de goda effekterna?

Oså.. vem äter bruna bönor utan fläsk?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Inkanyezi
2014-06-05 23:31
#15

Kanske skulle slå ett slag för pölsan då?

asahars
2014-06-14 09:43
#16

Inkanyezii, du kan ta med dig abstraktast och beställa en kopia på artikeln via ditt närmaste bibliotek. Det kommer inte att kosta dig trettio pund men du får kanske vänta några dagar på artikeln.

Inkanyezi
2014-06-14 11:14
#17

Jag ser nog hellre att biblioteket använder pengarna till böcker.

Det är ett oskick att ta ut såna avgifter för att ladda ner en PDF från nätet, när det faktiskt är vi som har bekostat det hela redan. Vart går de trettio punden? Visst är det bra om doktoranderna har lite intäkter, men det här liknar mer bondfångeri än vetenskap.

Vi har alltså fått ett kvällstidningsreportage från Lunds Universitet, och så vill de ha ungefär femhundra spänn för att man ska få läsa hela. Det enda som har redovisats är löpsedeln, som liknar alla andra löpsedlar för slaskpressen.

Hur lågt ska de sjunka?

Det är i alla fall alldeles tydligt att de INTE VILL att hela undersökningen ska läsas av alltför många, genom att de inte redovisar sina resultat offentligt, trots att de har använt offentliga medel för att ta fram den. För den som är road av att klä av myterna kan det säkert vara idé att punga ut med trettio pund, men egentligen säger deras sammandrag tillräckligt mycket för att man inte ska behöva syna deras kort.

Det är en korttidsstudie, och den visar på förändring av pseudovariabler, och studien har inga hårda ändpunkter. Vetenskapligt är den sämre underbyggd än argumenten för LCHF-kost och mot SLV-kostråden, eftersom vi nu har rätt många som har ätit mycket mättat fett under närmare ett decennium, utan att det har lett till några större skador. Här kör vi med hårda ändpunkter. Jag räknar med att min kommer inom de närmaste trettio åren.

Inkanyezi
2016-09-25 17:36
#18

Det har gått ett par år till sedan den här tråden, och jag har fått min diabetes typ 2 bekräftad på vårdcentralen. Det är sannolikt att mitt höga HbA1c (91) hängde ihop med att jag dels de senaste två åren inte har varit strikt med kosten utan avvikit från LCHF, särskilt när jag har varit på Kuba, och att jag fick dengue sist jag var där. Jag kom hem i slutet av februari med dengue, och var ganska dålig i nära två månader, och under den tiden rörde jag mig inte mycket.

Det dröjde två månader innan jag kom upp på cykeln, från att jag tidigare har cyklat omkring hundra mil i månaden eller mer. Man har utvärderat cykling och funnit att regelbunden cykling minskar risken för diabetes. Antagligen hade jag fått den tidigare om jag hade varit stillasittande. 

Men att jag lyfter den här tråden igen hänger ihop med anmärkningarna om långtidsstudier av LCHF, som så ofta klagas på av proponenterna för att vi i stället ska äta mängder med socker och sådant som blir socker i vår matsmältning. Samma vänner av den manipulativa "vården" brukar ofta hävda att GBP är en bra metod, bland annat för att den tar bort diabetessymptomen.

Men…

Så här står det i de nationella riktlinjerna för diabetesvård, utgivna av Socialstyrelsen: 

  • "Det finns dock en osäkerhet om långtidseffekter av kirurgisk behandling av fetma. Det saknas till exempel helt resultat från längre långtidsuppföljningar av den i dag vanligaste operationsmetoden (gastric bypass)."

Svart på vitt alltså:
**Den av vården föredragna metoden saknar långtidsstudier.
**

Varför gnäller de då om att LCHF inte har några långtidsstudier?

Zepp
2016-09-25 17:57
#19

Oså vill jag själv späda på elden till brasan om kost och sjukdom!

Ni som inte känner till det så är Inkan äldre.. han är dessutom man som ger kortare livslängd.. dock så tror jag mig kunna säga att han är såpass mycket äldre än motsvarande män på Kuba där han brukar vistas.. iallafall om hans fru får bestämma.. och kärleken så klart!

Iallafall vissa av oss har ett genetiskt påbrå som gör att vi lättare blir diabetiker.

Till slut så blir vi så gamla att det nästan inte spelar någon roll vad vi äter.. möjligen mer om vad vi ätit tidigare och vilken typ av liv vi då levt!

Grejen är.. vi är dömda till att dö förr eller senare.. vår viktigaste funktion för vår arts överlevnad är att vi fortplantar oss medans vi är unga nog för att ta hand om vår avkomma!

Allt annat är av sekundär betydelse.. förutom för individen!

På Kuba så äter de bönor, det är en sak som är säker.. svarta bönor främst om jag begripigt något och i en betydligt större omfattning än vad vi äter bruna bönor och fläsk här i Sverige!

Om bönor vore själva livselexiret så borde Kubaner leva i oändlighet!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Inkanyezi
2016-09-25 18:17
#20

Bönor och ris är basen för kubanskt kosthåll. Riset kommer företrädesvis från Vietnam, och också bönorna importeras. Kuba har stor import av livsmedel, eftersom jordbruket som man säger "växer som korumpa, neråt". Den gröda man främst har satsat på är sockerrör, och där har produktionen minskat trots att arealen har mer än fördubblats. Att sedan resten av världen inte behöver socker har också varit till förfång för ekonomin. Vi kan ju producera socker mycket billigare här i Sverige.

Men för oss som har diabetes är kanske socker inte högprioriterat? Knappast heller om man äter LCHF av vad skäl det vara må.

Socker ingår i stor mängd i basvarorna man tar ut på "lilla boken" (la libreta), och det står för en stor del av kubanernas kosthåll. Under den så kallade "speciella perioden" vid Sovjetunionens fall, då ryssarna inte längre ville ha Kubas socker, var det vanligt att spädbarn fick sockervatten i nappflaska, när ingen mjölk fanns. Det förekommer fortfarande att man matar barnen med sockervatten.

Och som man kan vänta sig är diabetes typ 2 mycket vanligt på Kuba, med betydligt högre frekvens än i Sverige. Bland mina närmaste grannar är det fler som har det än inte. Medellivslängden är lägre än i Sverige. 

Men det kommer att gå att äta LCHF för mig där också, även om det inte är lika lätt som här. Jag har bra kontakter, så att jag kan få tag på bra kött, och grönsaker, och avocado växer på trän där, ett av dem kan jag nå och plocka från på vårt tak. 

Men…

Det jag självklart tänkte på när jag lade upp citatet är att knivklådan Marcus som skär i magen på barn hävdar att vi saknar långtidsstudier på LCHF, så det vågar man inte experimentera med, medan han själv dristar sig till att starta en korttidsstudie på GBP på barn med övervikt, sedan han helt har misslyckats med att få dem att gå ner i vikt genom att svälta och springa.

Claude Marcus har alltså mindre vetenskapligt underlag för det han sysslar med än vad LCHF-rörelsen har, och han har mage att klandra oss för att det saknas långtidsstudier. (Ganska stor mage förresten, det får man väl med tiden som barnfetmaexpert.)

Annons:
Upp till toppen
Annons: