Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
LCHF för nybörjare

När man går över till vanlig kost

2014-05-11 22:01 #0 av: [postmortum91]

Det här ligger ju inte i tiden för mig, men kanske om 3-6 månader.

När jag väl slutar äta lchf som jag har planerat, det här kommer vara bara tillfälligt för mig. Jag äter lchf för att gå ner i vikt, men också för att lättare kunna äta rimligare mängder kolhydrater resten av livet.

Så när jag slutar så kommer jag inte börja äta smörgåsar varje dag, utan jag kanske äter 1-2 smörgåsar i veckan och äter en potatis till maten etc, börjar smått och sedan försöka stanna på en gräns till resten av livet. Det jag är rädd för är att gå upp alla kilona igen, så fort jag slutar. Kan jag förebygga viktuppgång om jag samtidigt som jag slutar med lchf börjar träna 2-3 gånger i veckan? 

Eller hur ska jag då bära mig åt för att hålla min vikt?
Man vill ju inte gå upp igen efter 6 månaders "lidande".

-Postnatal

Anmäl
2014-05-11 22:28 #1 av: SpurtAnne

Det enda sättet att garantera att du inte faller tillbaka i gamla vanor är att du fortsätter med lchf. Varför sluta? Lchf är inget lidande!!! Det är ju god mat och hälsa! Förstår inte alls vad du menar?

Anmäl
2014-05-11 22:45 #2 av: [postmortum91]

Jag tycker fortfarande att "vanlig mat" är supergott, lchf kan inte ens jämföra sig med vanlig mat, tycker jag.

En perfekt "vanlig" frukost som är superduper god:

En vit baguette med smör, ost, skinka, gurka, sallad och paprika på och ett glad oboy. 

Det jag menar är att jag tror inte jag kommer kunna leva på LCHF hela livet, och jag vill det inte heller. Jag lever bara en gång vad jag vet, och det livet vill jag också kunna äta gott (vad jag tycker är gott). 

Däremot vill jag kunna begränsa mig till vettiga mängder kolhydrater och inte som innan då jag käkade vitt bröd varje dag, 8 glas oboy i veckan och så 3 liter coca cola på det + kakor och pizza. 

Jag vill kunna äta relativt nyttigt, men samtidigt kunna äta vad jag vill då och då, det är vad livet går ut på, iallafall för mig.

-Postnatal

Anmäl
2014-05-11 22:48 #3 av: peoy

LCHF är vanlig mat.. det är det andra (socker och mjölmat) som är "specialkost"..

Anmäl
2014-05-11 22:55 #4 av: [postmortum91]

Det beror nog på vem man frågar, för mig är lchf ingen vanlig mat. Speciellt inte när jag har en sambo som sitter och äter sina smörgåsar, potatis och godis mitt framför näsan på mig, då är det riktigt tufft.

-Postnatal

Anmäl
2014-05-11 23:57 #5 av: Sindri

Det är klart att du kommer att gå upp allt igen om du börjar äta det som du gick upp i vikt av! Hur tänker du? Om du inte tycker att det du fått genom att sluta med "normalkosten" är värt något så lägg bara av.

Jag har folk omkring mig som äter all möjlig sk-t. Och ja, det är tufft - men bara för att jag mår dåligt av att det skadar dem. Vit baguett är ju riktigt äckligt. Mjöl och vatten - samma som man gör tapetklister av! Hur tror du det ser ut inuti kroppen av det?

För att kunna få plats med alla kolhydrater du vill äta, utan att kroppen skall lagra dem som fett, måste du ha enorma muskler där glukosen som bildas kan krypa in. Annars blir det fett - oundvikligt. Så du måste börja träna stenhårt långt innan du börjar med baguetter och pizza igen.

Du kan inte träna bort fett du fått genom socker, det är så himla många som försökt det. Tro inte att du kan äta en godisbit och sen springa x antal minuter för att bränna x antal kalorier. Det funkar inte så. I så fall skulle det inte alls finnas så många överviktiga personer.

Det är synd att du tror LCHF är en bantningskur, för det är det inte. Det är att välja bort livsmedel som är skadliga för kroppen.
Men ge det en chans - om 6 månader kanske du mår så bra så att faktiskt tycker att baguett är äckligt!

Anmäl
2014-05-12 05:30 #6 av: Emma Li

Nu skriver ju postmortum inte att hen ska gå tillbaka till den gamla kosten helt och hållet, utan att efter viktnedgång öka kolhydraterna, men ändå ligga betydligt lägre än förr. Det är väl inte omöjligt att det rent teoretiskt skulle gå att hitta en nivå där det skulle funka - att hamna någonstans mellan LCHF och vanlig mat?

Nu vet jag inte hur länge du har hållit på med LCHF, postmortum, men ju längre man håller på, desto mer lär smaklökarna om, så det som idag känns som en plåga behöver inte nödvändigtvis vara det efter ett halvår. 

Det som gör mig mest skeptisk till din plan är att det till skillnad från många andra viktminskningsmetoder faktiskt är lättare att hålla LCHF om är konsekvent. Varje gång du tar den där mackan så måste du ta den där kampen med kolhydratavvänjningen igen. Istället för att göra det en gång för alla, så planerar du alltså att behöva kämpa med suget flera gånger i veckan. Då tror jag att risken är större för att totalt gå tillbaka till gamla vanor. Och detta i synnerhet när din sambos mat frestar dig. Vet du med dig att det där är helt off limits för dig, så är det lättare att vara disciplinerad, än om du vet att du kan äta det ibland. För det där 'ibland' riskerar att smyga över i 'ofta' och rätt vad det är så har det blivit ett 'allitd'.

Jag vet inte hur överviktig du är och hur stora hälsoförluster du gör om du inte äter LCHF, men om din sambo är mån om din hälsa och att du ska trivas med din vikt, så kanske hen skulle kunna tänka sig att käka lite halvt LCHF själv och spara de större kolhydratintagen till stunder då ni inte äter tillsammans och gärna utanför hemmet? För att hen ska göra en sådan uppoffring krävs det kanske också att du visar hur viktigt detta är för dig och att det är något du - i vilken grad du nu väljer att göra det - kommer att hålla på med långsiktigt. Att detta inte bara är en bantningsperiod som snabbt kommer att läggas åt sidan. Det är svårt att lägga om vanor ordentligt om man inte har ordentligt stöd i sin egen familj. 

Fundera på om det finns någon LCHF-kost som inte känns som ett straff, utan som du skulle gilla att hålla dig till i längden. Har du verkligen försökt hitta variation och goda rätter? Om du kan hålla dig till LCHF någorlunda även efter det där halvåret, så ökar dina chanser att behålla din nya vikt. Lycka till!

Anmäl
2014-05-12 06:23 #7 av: golla

Jag förstår TS fullkomligt ,jag åt liberal LCHF i två år gick ner till och ,ed mer än vad som var snyggt, tyckte hela tiden var uppoffring, har nu gått upp nästan allt igen men äter fortfarande inte särskilt mycket kolhydrater ca 100 så en sak är klar det går självklart inte att äta mer kolhydrater och behålla viktminskningen.

Anmäl
2014-05-12 07:28 #8 av: SpurtAnne

#4 av postmortum91

Stackars din sambo som måste äta sån skit som man bara blir sjuk och fet av...så tänker jag.
Mycket godare med lite ost och oliver då. Eller mandlar, eller en skål med jordgubbar och grädde, eller en avokado med räkröra, eller brieostchips, eller ölkorv, eller makademianötter, eller min hemmagjorda glass....listan kan göras lång.

Anmäl
2014-05-12 08:16 #9 av: Effie

Jag tycker alltid det är lite märkligt när någon talar om för någon annan vad som är gott eller inte gott. Jag har fortfarande minnen av hur gott bröd kan vara, eller potatis eller ris eller pasta (därmed inte sagt att jag äter detta, eller att det är så gott som jag minns, om jag testar).
Men jag skulle säga att det bara är TS som kan svara på frågan - vi är alla olika, och reagerar olika på kolhydrater. Lägg till lite i taget (och avstå från det värsta), och se vad som händer. Blir det kolhydratsorgier pga sug, så var det nog ingen bra idé. Börjar vikten gå uppåt, så är det bara att ändra kosten igen. Och funkar det, så funkar det.

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2014-05-12 09:36 #10 av: hemul

Varför skulle man gå upp till sin förra vikt för att man lägger till lite kolhydrater? Läste en annan tråd här bara häromdagen där flera sa att de gjort så utan att gå upp.

postmortum säger inte att hon ska gå tillbaks till sina gamla vanor. Jag tycker det hon beskriver är ganska måttliga tillägg. Det platsar fortfarande som lågkolhydrat. Jag äter inte spannmål (med sällsynta undantag), men jag äter mer än en potatis, i stort sett varje dag. Jag tycker det postmortum beskriver låter som mindre kolhydrater än jag äter och jag ligger på drygt 50 g/dag. Det är LC.

Postmortum, man kan göra godare chokladmjölk själv än o'boy. Det kräver ju någon slags sötning förstås. Och grädde för att kakaon ska lösa sig. Lättvispa grädden med kakao + sötning. Vispa sen ner så mycket mjölk du vill ha. Jag ser det som ett mål mat, så jag tar mycket grädde, runt 1 dl. Men det går bra på mindre också, bara det är tillräcklig mängd för att det inte ska bli en liten hård klump av kakaon.Blinkar


Anmäl
2014-05-12 09:50 #11 av: SpurtAnne

#9 av Effie
Jag försöker bara få TS att sluta tråna efter sånt som inte är bra och istället tänka på det som är bra och gott. Man vill ju alltid ha det man inte kan få. Då är det bättre att bestämma sig för att det inte är så gott att det är värt att lida för.
Självklart tycker jag också att vissa saker är gott(även om fdet inte är nyttigt) men det är inte värt att äta eftersom det inte är bra för min kropp(den enda jag har). Allt man äter måste inte vara gott. Man äter för att leva inte tvärt om. Mat är inte belöning, mat är nödvändigt för att överleva. Varför ska man "unna" sig att äta nåt som är gott när det inte är bra? Många har en skev syn på mat idag som jag inte riktigt delar.

Anmäl
2014-05-12 12:02 #12 av: hemul

Men det du lidar av behöver ju inte alla lida av.


Anmäl
2014-05-12 12:25 #13 av: Siggebus

Jag har gått ner 45 kg och har nått mitt mål.

Jag planerade att någon gång då och då - närmare bestämt en gång i veckan på fredagen eller lördagen tillåta mig lite "lördagsmys" i form av godis.

Ja det lät ju bra MEN det är bara att inse - jag klarar inte att inskränka mig till en gång i veckan för när jag väl satt där med godispåsen så väckte jag upp det där slumrande sockermonstret igen och jag började så smått tumma på mina egna gränser.

Så nu är det noll tolerans som gäller för jag tänker inte sabba hela mitt liv igen med övervikt, migrän, ont i lederna, kass mage etc etc.

Så ts - gör som någon sa: prova du att följa de regler du sätter upp för du lär snart märka om det håller eller ej. Du vet inte förrän du provat och ingen här kan säga hur just du hanterar det Glad

Anmäl
2014-05-12 13:06 #14 av: Effie

#11 Misstänkte väl något sådant :-) , men jag vet inte om det är rätt väg. Jag minns när jag var liten, och inte gillade persilja, och personer i min omgivning hävdade att persilja inte smakade någonting...sånt går man ju inte på; varför försöker de lura mig? (det tog många år innan jag kunde tänka mig att äta persilja)
Men visst håller jag med om att vissa saker ska man inte äta, även om de lockar, och visst kan man unna sig bättre saker än att stoppa i sig godis. Men det beslutet kan man ju fatta utan att låtsas att det inte är gott, och avgöra vilka avsteg som är värda priset.

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2014-05-12 13:28 #15 av: [postmortum91]

#6 Tack för ditt svar och att du inte är dömande. Jag vet såklart att lchf för de flesta är en livsstil, men för mig är det ett verktyg till ett sundare liv. Min sambo är helt emot lchf, så det är alltså inte lätt för mig och än svårare att planera käka det här livet ut. Jag vill inte sluta gilla det jag gillade innan heller, hur konstigt och fel det än låter. Jag ska käka lchf i 2-6 månader totalt och sedan börja vääldigt smått med kolhydrater. BTW så är mitt bmi på 27,5. 

#7 Det låter ju jättehemskt egentligen, att jag kommer gå upp alla kilon igen. Det allra flesta människorna i Sverige käkar ju inte lchf och kan behålla sin vikt, varför är det dödsdömt för mig då? Hur ska jag kunna gå ner i vikt och hålla den då, om lchf inte fungerar?

#8 Fast majoriteten av befolkningen äter som han och är inte feta och sjuka. Och det är ju en smaksak som Effie säger.

#9 Ja, tack. Jag vill inte ens sluta gilla kolhydrater, för mat är en del av livet och i min livsfilosofi vill jag kunna njuta, men i måttliga mängder såklart. Det här ligger rätt långt i tiden, så jag kommer när det är dags uppdatera er om hur min vikt ser ut.

#10 Skönt att höra att folk faktiskt kunnat hålla vikten.
Tack för tipset om oboyen också :)

#13 jag hade tänkt att kanske äta lördagsmys 1-2 gånger i månaden och då i liten mängd. Eller äta en pizza varannan månad etc.

-Postnatal

Anmäl
2014-05-12 13:38 #16 av: Emma Li

Jag älskar bröd och potatis och en hel del kolhydratrik mat. Ingen kan övertala mig om att de inte är goda - tycker de inte det så har vi helt enkelt olika smak. Däremot inser jag att kolhydratrik mat inte är nyttig för mig och jag får försöka tänka i termer av hälsa. Dr Phil har sagt "Nothing tastes as good as it feels to be thin" eller något i den stilen. Det är en tänkvärd fras, tycker jag. Jag måste inte bli smal, jag vill bara bli frisk och normalt rörlig igen. Jag vet att jag rör på mig lättare och blir aktivare om jag går ned en 10-20 kg. "Egentligen" borde jag gå ned minst 60 kg, men jag skulle vara överlycklig om jag kommer ned kanske 40. Alldeles oavsett vilken viktminskning jag lyckas sluta på så måste jag göra det här valet för min hälsas och allmänna välmåendes skull. För att jag ska orka en rimlig vardag. För att inte ha svårare att böja mig ned och knyta skorna eller komma upp ur en fåtölj än åtskilliga pensionärer som jag känner (jag är knappt medelålders). Då är det där med att bröd smakar gott helt enkelt en lyx som jag mer eller mindre får avstå från.

För mig är det väldigt påtagligt att det inte handlar om huruvida jag kommer att dö 10 år förr eller senare. Om det var så enkelt hade jag kanske kunnat resonera som TS, att kolhydratrik mat är det som gör det värt att leva och ta den kortare tiden. Men för mig har min stora övervikt direkta, negativa effekter på de enklaste vardagssysslor. Jag har sämre livskvalitet varje dag pga den kraftiga övervikten. Därför handlar det om vad jag ska ha för livskvalitet de närmaste 30-50 åren (eller hur gammal jag nu lyckas bli). TS kanske inte har mer än 10-20 kg övervikt och inga större hälsonackdelar, och då har hen förstås lyxen att välja på ett annat sätt. Se bara till att du inte hamnar i min situation, för det är inte roligt alls att känna sig ämligare än folk som passerat pensionsåldern med god marginal.

Anmäl
2014-05-12 16:34 #17 av: Lilltilda

Ts: 
Som mest vägde jag 130 kg till mina 177 cm. Jag gick ner till 117 på traditionellt vis och sedan under drygt 1 år över 40 kg till. Har i mer än ett år varit normalviktig och någonstans kring 74 kg (+-2 kg beroende på tid i månaden m.m.). 
Jag gick ner med strikt lchf men har lagt till mer kolhydrater efter uppnått mål. Potatis ibland, frukt några ggr/vecka, nån godisbit/kaka vid kalas, pizza kanske varannan månad, en bit vitlöksbröd ungefär lika ofta. 
Jag äter en lågkolhydratskost till vardags men med några få undantag då och då. 

I ett år har jag varit liberal och tillåtit mig undantag och ABSOLUT INGENTING har hänt med min vikt. Den är stabil och fin. 
Jag valde lchf för att se om det gick att få bukt med övervikten och det hjälpte. Jag valde att efter uppnått viktmål göra medvetna väl valda avsteg, väl medveten om att det kunde gå åt skogen, men det gjorde det inte. Inte än. Inte under det år jag varit i mål. Skulle det förändras så får jag gå tillbaka till strikt lchf igen.
MEN skall tilläggas, jag är varken sjuk eller sockerberoende. Det jag ätit mig fet på var inte socker utan främst pasta i alla former och under en period var bröd min akilleshäl. Jag äter inte pasta alls idag och bröd vääääldigt sällan. När jag gör rena avsteg så triggas INGET sug. Skulle jag behöva kämpa i dagar efter ett avsteg så skulle jag inte anse det vara värt det.

Att stenhårt köra med "lchf är en livsstil som jag har valt" är enda vägen för många för att de vet att ett undantag leder till ett till som leder till ett till osv, eller för att de av andra hälsoskäl behöver vara så strikta.
OM du tillhör de friska, icke-kolhydratsmissbrukande normalviktiga människorna i framtiden, så kan du prova dig fram och hitta din väg.
Det absolut viktigaste är att du hittar en hållbar livsstil som du kan ha resten av livet och som inte får dig tillbaka i de gamla vanorna som gjorde dig tjock. Jag vet flera som gått ner i vikt med lchf men som sedan inte pallat kosten utan fallit tillbaka helt i gamla mönster. Samtliga av dem har gått upp i vikt igen, med ETT undantag, en tjej som gått från icke-kaloriräknande lchf till att strikt räkna kalorier på "svenssonkost". Hon håller vikten fint. 



Anmäl
2014-05-12 17:49 #18 av: fettola

Ät gärna massor med kh men för allt i världen dra då ned på fett och i viss mån protein annars är det kört! bara att välja men du blir mera fit och får finare glans i håret och du tappar inte muskelmassa. Vill du gå ned i vikt tar det något längre tid på kh men du behåller vikten mycket lättare.

Anmäl
2014-05-12 19:27 #19 av: KunskapÄrMakt

#18 Och anledningen till att du inte hänvisar till några vetenskapliga studier som backar upp dina högst ovetenskapliga påståenden är?

Anmäl
2014-05-12 21:24 #20 av: [postmortum91]

#17 Jag har alltid varit smal och ätit både vitt bröd och pasta etc, det var när jag träffade min sambo som kakorna tog överhanden och dricka. Så för mig är det för stort intag av godis och kakor som gett mig dessa kilona. Innan åt jag ju godis och så också, men en gång i veckan bara, så jag borde klara av det igen.

-Postnatal

Anmäl
2014-05-12 21:38 #21 av: Zepp

LCHF är bara vanlig mat med mindre kolisar och aningen mer fett!

Jag äter då inte speciellt mycket annorlunda nu än vad jag gjorde förut.. det är främst mackor, mjölmaten ris pasta och potatis som är betydligt mer sällsynta på min tallrik.

Det är väl främst frukosten som är annorlunda.. den kunde förr antingen bestå utav mackor och/eller youghurt med musli.. numera äter jag inte frukost alls.. och tycker det är den bästa frukosten av alla.

Frukost skall man inte äta fören 12.. som tidigast.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2014-05-12 21:41 #22 av: miamaria5

Om du varit smal tidigare, så borde det fungera att tillföra måttligt med kolhydrater. Jag har ätit lite kolhydrater tidigare och höll vikten med det då jag tränar ganska mycket. Jag började inte med lchf för vikten utan för magproblem. Skillnaden är att tidigare fick jag ändå tänka på mängd och vad jag åt och ha koll på kalorier, för att inte öka lite i vikt. Nu kan jag äta vad jag vill av lchf och behöver inte tänka. Det verkar reglera sig själv. Vågen står still. Mycket skönt att inte behöva fundera på kalorier.

Jag undrar bara om du t ex testat att baka kesobröd med mandelmjöl som smakar ungefär som vanligt bröd? Då känns kanske inte saknaden av baguette lika stor.

Och jag får ex chokladtryffel eller ischoklad som jag lagat själv med mörk choklad när resten av familjen äter vanligt godis. Så det känns inte jättesvårt att avstå när jag har min egen variant av gott.

Anmäl
2014-05-12 22:42 #23 av: [postmortum91]

#22 Jag har testat pones och det var inge vidare. Kesobröd har jag inte testat, har du något bra recept?

-Postnatal

Anmäl
2014-05-13 04:21 #24 av: miamaria5

Jag bakar kesobröd med recept som jag hittat på bloggen 56 kilo, men jag använder mandelmjöl (ist.f kokosmjöl som i receptet) och jag har inte i något kruskakli. Receptet hittar du lätt om du googlar. Jag tycker att brödet är ganska likt vanligt bröd och det fungerar bra att rosta.

Anmäl
2014-05-13 10:31 #25 av: hemul

Ett knep för att få bröd mer brödigt är faktiskt att använda en liten mängd mjöl. Det knepet har jag snott från dr Kwasniewski, bakade alla hans bröd i början och de innehåller alla mjöl. Man kan byta ut vetemjölet mot rismjöl så slipper man gluten och annat. Brukar använda 30-50 g i mina satser, det blir max ett par g mjöl, ungefär ½ tsk, per brödkaka räknade jag ut en gång. Det pallar de flesta.


Anmäl
2014-05-13 11:17 #26 av: Lilltilda

#23 Min variant av 56kilos kesobröd: 

6 ägg
250 g keso
2 dl mandelmjöl
0,75 dl kokosmjöl (aman prana)
0,75 dl fibrex
5 tsk bakpulver
2 msk fiberhusk
50 g smör
1 tsk salt
(1 dl hasselnötter, solrosfrön eller andra nötter/frön )

Häll alla torrvaror och smör i en matberedare. Kör med knivarna tills allt blandats och ev nötter och frön krossats. Blanda ägg och keso i en bytta och mixa ihop med stavmixer ifall du vill slippa korn av keso i brödet.
Blanda ihop äggsmeten med torrvarorna och låt smeten svälla en stund.
Platta med blöt hand ut degen på bakplåtspapper i en LITEN långpanna (lasagneform), alternativt klicka ut och forma små bröd. Grädda i 10-15 min i 225 grader.
Skär brödet i lagom stora bitar ifall du gjort en hel brödkaka. Brödet går bra att frysa och är supergott att rosta.

Anmäl
2014-05-14 10:25 #27 av: Trule

Mitt råd är att hålla koll på ditt RDI, vilket betyder att du förmodligen måste dra ner en hel del på fettet om du ska äta s.k. vanlig mat igen.

Jag har full förståelse för att du inte vill hålla på med lchf hela ditt liv om du gillar vanlig mat och inte tycker kött och fett är det godaste som finns.


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.