Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
Motion & träning

Lögn att löpning inte ger viktras

2014-03-01 17:47 #0 av: blackfriday

Varför sprider många lögnen att löpning inte är särskilt effektivt för att gå ner i vikt? Detta kan jag läsa i många olika forum, samt tidningar och det var även någon professor på TV som höll med om detta.

Jag är coca cola beroende. Dricker väldigt mycket cola och har gjort länge. Äter inte vidare nyttigt heller. 

Började springa för 1,5 år sedan, och gått ner exakt 20 kg utan någon större förändring av kosten. Det ENDA jag ändrat på är att inte äta pizza så ofta! Detta är ingen överdrift. 20 kg ras sedan jag började springa. Mina kläder passar inte längre, och håller på att byta ut min garderob just nu.

Springer 3 ggr veckan cirka. 13km per pass i snitt, och ibland när jag inte känner mig i form för 13km så blir det backlöpning en halvtimme.


Anmäl
2014-03-01 17:55 #1 av: [Mustangcab]

Där har du helt rätt i. Det visar flera studier. Det är kosten som betydelse. Köpa koffeintabletter på apoteket så kan du skippa cocacolan ocksåSkrattar

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl
2014-03-01 17:57 #2 av: blackfriday

Nej, kosten har jag inte förändrat nämnvärt. Har "bara" börjat springa = 20 kg viktras.


Anmäl
2014-03-01 17:59 #3 av: [Mustangcab]

# 2 Mindre pizza skrev du! Har du sett Mosley program om hur vi mår så framgår det där hur lite formen av motion betyder.

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl
2014-03-01 18:03 #4 av: blackfriday

Mindre pizza, men annars oförändrat. Godis o cola. Kebab ibland med vitt bröd och hela köret. Vill våga påstå att löpningen gjorde att 20 kg försvann. Mina kläder passar ej längre, och jag fått byta ut garderoben till mindre storlekar.


Anmäl
2014-03-01 18:05 #5 av: Agnez94

Sen ska man ta i beräkning att motion påverkar människor olika eftersom varje individ är unik. Dessutom gör träningen ofta en hungrigare vilket leder till att man ofta äter mer. Sen att exempelvis träning kan höja din tolerans mot kolhydrater lite grann spelar också in. Jag anser däremot att det är effektivare att ändra kosten än att börja motionera eftersom det oftast där skon klämmer för många överviktiga. 

Anmäl
2014-03-01 18:14 #6 av: blackfriday

Konstigt att jag reagerat så kraftigt på löpningen i så fall?

Bara rasade totalt i vikt trots skräpmat.


Anmäl
2014-03-01 19:01 #7 av: Zepp

Näe.. det där har du missupfattat.. såhär är det.. om man äter en massa skräpmat skall man ut och springa två timmar varje dag.. och då betraktas springet som efterätten!

Källa till de fakta.. Paolo Roberto!

http://grooming.cafe.se/paolo-roberto-folk-borde-ha-stryk/

Och han har så rätt.. men vi som inte har tid att lägga på löpning varje dag utan har jobb, familj, vänner, fritidsintressen och annat får moderera med kostens hjälp!


Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2014-03-01 20:18 #8 av: blackfriday

Ok, men då undrar jag hur jag kan vara ett levande bevis på:

Bibehållen kost (med mycket Coca cola och utemat)

20 kg viktras sedan jag påbörjade löpning.

?


Anmäl
2014-03-01 20:20 #9 av: Agnez94

För att din kropp reagerar bra på det förmodligen. För mig är det mycket effektivare att bara ändra i kosten. Alla är ju olika.

Anmäl
2014-03-01 20:31 #10 av: goliath

Jag kan personligen uppleva att mycket tid går åt till träning som annars hade kunnat används till ätande. Äter inte minst en timme innan träning.. Tränar 1h-1,5h. Ta sig hem från träningen.. Duscha.. Har dessutom ofta nedsatt aptit en god stund efter träning.. Så det känns som att jag ofta inte hinner ta igen kalorierna innan jag går och lägger mig.. Detta eftersom jag alltid tränar på kvällen.. På morgonen har jag oavsett aldrig någon speciell aptit.. Jag bara spekulerar här altså.. Men detta gäller för mig som har ett relativt stort kcalbehov (3000kcal+ per dag).

Men som många har påpekat så visar ju studierna att vikten inte förändras av att öka energiförbruket utan att även kontrollera intaget.

Anmäl
2014-03-01 20:32 #11 av: Hungerflickan

Först och främst vill jag säga grattis till viktnedgången och att du gör det otroligt bra som springer så mycket! 

Det kan för en del vara så att motion naturligt minskar sötsug och kaloriintag vilket på sikt leder till viktras. Sen att löpningen i sig förbränner en massa är ingen hemlighet, särskilt när det är långa sträckor du springer. Hade du däremot ätit mer pizza och sprungit mindre hade det nog inte hänt så mycket tyvärr. 

Tror många motionärer överskattar betydelsen för viktnedgång och fastnar i "Om jag springer en halvtimme kan jag gott unna mig en påse chips ikväll"-tänket. Lite överdrivet kanske, men jag har själv erfarenhet av detta tänk och det leder bara till övervikt i längden eftersom jag inte tränar tillräckligt för kalorimängden. 

Så med andra ord, jag tror stenhårt på att kosten är viktigast men att med stora mängder motion finns det plats för mer onyttig mat. Och gillar man att vara onyttig så är ju det ett eget val. Jag vill ändå rekommendera lchfkost. Dels för att den är god och mättande. Dels för att man får mer energi och orkar träna ännu bättre, åtminstone vid liberal lchf.

 I alla fall så låter inte cola-beroende så hälsosamt och jag skulle rekommendera att försöka sluta för din egen skull, socker skadar kroppen.


Anmäl
2014-03-01 20:44 #12 av: blackfriday

Tack för era svar alla!

Jag kan givetvis ha helt fel nu, men har sedan jag börjat springa fått känslan av att min kropp sätter igång en ovanligt våldsam förbränningsprocess som medför att jag rasar i vikt. Och att majoriteten av människor inte reagerar på det viset som jag.

Kan det ligga något i det?


Anmäl
2014-03-01 20:50 #13 av: Zepp

Tror inte det ligger något fysiskt i det.. troligen mer psykologiskt och hormoniellt.

Dvs fysisk ansträngning kan i vissa fall ha en anorektisk effekt.. dvs dämpad hunger.. rätt länge efter ansträngningen.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2014-03-01 20:53 #14 av: goliath

#12,

Ja, nånting är det hos dig som inte händer med de flesta eftersom man inte ser det i studierna som gjorts :)

Anmäl
2014-03-01 22:08 #15 av: blackfriday

Det stämmer att hungern försvinner efter mina intensiva pass. Jag kommer hem med lätt illamåendekänsla istället. Då är det vatten som gäller. Men någonting hos mig händer, oavsett studier. Flera som jag pratat med springer lika mycket som jag, ibland mer, och äter även bättre, men tycker inte de har rasat i vikt nämnvärt.



Anmäl
2014-03-01 22:57 #16 av: hemul

Det är nog så det är. De flesta av oss kompenserar utgifterna med intag. Tror också det skiljer väldigt mycket hur mycket man lyckas förbränna. Min kropp tycks vara någon slags evighetsmaskin.

Jag tycker också (ovanligt mycket) motion har en hungerdämpande effekt, men det är tyvärr bara för stunden. Om inte förr så kompenserar jag dagen efter.


Anmäl
2014-03-01 23:01 #17 av: Sindri

Det kanske är lögn för dig - men inte för mig! Vi är inga maskiner, helt enkelt. Alla har sin egen sorts förbränning, och vi reagerar olika på olika saker.
Jag sprang mycket - och långt - under många år. Den bulliga magen höll sig envist fast. Till slut pajade mina knän (OBS att jag inte var så himla överviktig - bara på magen). Efter det hittade jag LCHF och bullmagen håller sig i schack.
Hade Five Fingers uppfunnits 15 år tidigare, och hade jag vetat hur skadligt spannmål är, hade jag kanske kunnat rädda knäna, sprungit lite mindre och kortare, bara för att det är så KUL och kickar så mycket endorfiner!
Saknar det väldigt mycket, så var rädd om dina knän.

Anmäl
2014-03-01 23:47 #18 av: blackfriday

Hur kunde det hända att du skadade dina knän? Var det något med löpsteget som varit felaktigt? Eller handlar det bara om ren tur att vissa aldrig drar på sig skador, och andra får avsluta sin löpkarriär tidigare?


Anmäl
2014-03-02 00:00 #19 av: hemul

Hon var lite överviktig, sprang långt och hade säkert knäknäckarskor uppbyggda både här och där. Det räcker nog om man har otur.


Anmäl
2014-03-02 00:09 #20 av: blackfriday

Vad är knäknäckarskor? De flesta skorna ser ungefär likadana ut, med dämpning här o där.


Anmäl
2014-03-02 00:18 #21 av: Sindri

#19 av hemul

Oj - vad du vet då! Läs igen vad jag skrev efter OBS!

#18 av blackfriday

Nej, jag vägde bara ett par kg mer än nu - 54 kg till 160 cm. Och hade ett väldigt lätt löpsteg. Hade däremot en mer tunn-liknande figur som jag verkligen hatade. (Hade också andra problem med ämnesomsättningen som löste sig med LCHF)
Åt mycket spannmål, grovt bröd, pasta, gröt etc vilket jag nu lärt mig förhindrar kroppen att bilda brosk och läka skador. Och skapar inflammationer som också skadar oss. T.o.m. under en period Becel (på dietists inrådan). Rapsolja, mellangrädde, you name it! Ja, tokigt var det.

Sedan hade jag förstås fel skor (d.v.s. löparskor), sprang mycket på asfalt, för vilken kvinna vågar springa ensam i skogen. Och antagligen lite genetisk otur som gjorde att min kropp inte så villigt bildar nytt brosk. Fast jag har ingen i släkten som har haft problem med artros.

Och jag har sett 70-åriga "gubbar" springa maraton. Livet är helt enkelt orättvist, önskar bara jag hade kunnat mer om kroppen för 15-20 år sedan. Jag älskade verkligen att springa. Har rest mycket och det är ett fantastiskt sätt att upptäcka ett nytt ställe. Bara dra på sig löpardojor och ge sig ut.

Men som sagt - det som är lögn för en är sanning för en annan. Jag gick snarare upp än ner av löpning, blev jättehungrig och åt ännu mer pasta, bröd, gröt etc....

Kroppen funkar inte så rätlinjigt som vi föreställer oss. Det är så mycket som spelar in.
Det är roligt att du gått ner i vikt, men det säger inget om hur din kropp mår, om du nu verkligen äter så mycket skräp-mat som du säger. Du kan till slut få utmattningssymptom om du fortsätter att köra så hårt och inte ger kroppen riktig näring.

På sätt och vis svälter du din kropp, och av svält går man ner. Tycker din kropp är värd att du läser på lite och belönar den med sånt den mer behöver. Sedan kan du kanske vara glad åt att du ibland kan slarva lite utan att det gör nämnvärt för vikten. Om nu just vikten är det viktigaste för ditt välbefinnande.

Anmäl
2014-03-02 00:26 #22 av: blackfriday

Ja, jag gillar kicken som träder in efter man har passerat 8-10 km med musik i öronen. Det känns som man är påtänd nästan, fast på ett naturligt sätt.

Löparskor är svårt. Affärerna vill gärna sälja de dyrare sorterna för att tjäna så mycket som möjligt. Hur mycket bättre de skorna är står skrivet i stjärnorna...

Att rasa i vikt gillar jag också. Det är bonusen efter välmåendet. Man är lätt, inget fett på kroppen, och ansiktet är också finare. En vän till mig äter mycket pizza, och är fysiskt passiv. Han måste köpa kläder i storlek XXL och ansiktet är lite uppsvullet. Hemskt. Jag hade vantrivts fruktansvärt om jag sett ut så.

Sen är jag livrädd för att bli skadad, för då kommer jag kanske också att bli tvungen att köpa kläder i storlek XL.



Anmäl
2014-03-02 00:46 #23 av: hemul

#21. Jaha, förlåt då. Men det var just det jag gjorde. Inte så himla överviktig innebär väl ändå att man är något överviktigt? Men tydligen inte. Ledsen


Anmäl
2014-03-02 10:32 #24 av: jessirene

22
Det är ju där matvalet blir viktigt. Att man inte ska behöva bli fet för att man inte kan träna på ett tag.

Anmäl
2014-03-02 11:58 #25 av: Sindri

#24 av jessirene 

Precis! Äter man riktigt så måste man inte motionera för viktens skull, utan bara för att man mår bra och har kul.

Om TS fortsätter äta fel och blir skadad (vilket är mer sannolikt ju sämre man äter) så blir viktuppgång och plufsighet följden.

blackfriday  Om du är intresserad av vikt, kost och träning så läs gärna om Jonas Colting och varför han inte gillar den gamla "svenska" modellen med kolhydratladdning.
Jag tror att nu när du börjar bli nöjd med din kropp vill du belöna den med mer näringsriktig kost. Vilket ju också med åldern kommer att bli viktigare. Som ung kan man missköta sin kropp rätt rejält utan att det straffar sig direkt. Men det kommer, jag lovar........

Anmäl
2014-03-02 12:25 #26 av: Vegge

Grattis BF
Är mycket avundsjuk på dej som som kan äta pizza o vara smal. Vi är olika
Har genom livet stött på människor där det blivit ett behov att röra på sej ordentligt , dessa människor har då aldrig varit överviktiga och eftersom jag är fyrtiotalist så har många kostråd kommit o gått men de springsugna har bestått smala .Däremot har knä,ben eller fotskada ställt till det så akta dej för skador o var glad åt du mår bra.

Anmäl
2014-03-02 13:53 #27 av: dufva

Visst kan man springa sig ner i vikt men ett par saker måste gälla för att det ska fungera

1. Man får inte bli hungrigare och äta ikapp kalorierna man nyss sprungit bort

2. Man måste orka fortsätta att springa mer än en mil flera gånger i veckan resten av livet

Anmäl
2014-03-02 14:59 #28 av: nyttiga_jag

Generellt sett så kan man väl säga att det är lättare för medelsvensson att minska sitt intag med 500 kcal/ dag än att de ska motionera bort 500 kcal/dag!

Många överskattar sin träning och hur mycket man förbränner vid motion. Enligt Vetenskapens värld var det väl ungefär 1% av sveriges befolkning som motionerade de rekommenderade 30 minuter fysisk aktivitet/dag.

En kombo är det mest perfekta, både bra kost och motion.

Sen är det väl också så att riktigt överviktiga inte kan motionera.

Jag kunde det definitivt inte när jag började!

Anmäl
2014-03-02 15:00 #29 av: SpurtAnne

Men att vara smal betyder inte att man är frisk bara för att man kan springa 13 km 3 ggr per vecka. Jag äter lchf för att hålla mig frisk. Var smal redan innan. På köpet har jag fått en otrolig lust att träna och ett fantastiskt resultat i form av en stark och frisk kropp.

Anmäl
2014-03-02 15:20 #30 av: hemul

#28 Stämmer bra det att det är hart när omöjligt att motionera med stor övervikt. Jag har fortfarande svårt med det mesta fast jag gått ner nästan 45 kg och har "bara" 30 kvar, väger lite över 90. Springa är inte att tänka på.

Men jag har lite andra problem också som gör att jag snedbelastar när jag går och står t.ex. vilket orsakar trötthet och värk tämligen fort. Springa skulle jag inte kunna ändå dock, p.g.a. vikten. Men cykla kan jag nu, så det gör jagmassor. Det är något jag alltid älskat, så det passar ju mig bra och det är jätteroligt att kunna ta upp det igen, men så är det ju inte för alla och det kan också vara svårt om man har väldigt stor övervikt. Klarade det definitvt inte förut. Kräver också lite inversterngar om det ska bli roligt. Och så kan jag gå i skogen, mycket bättre än i stan ivf, men det är ju inte så lätt att göra dagligen när man bor i stan.

När jag vägde som mest var det nog att handla mat någon gång i veckan. Man kan inte motionera bort mycket stor övervikt, inte utan att man går sönder ivf.


Anmäl
2014-03-02 16:49 #31 av: Niiinah92

För mig ger inte löpningen viktras utan att ändra om kosten oxå. Om jag bara löptränar och äter som vanligt står jag benhårt still. Började löpträna när jag kom ner till strax över 100 kg, innan dess var det en omöjlighet. 

Anmäl
2014-03-02 16:57 #32 av: [Majbot]

Troligen har din aktivitet i form av löpning gett upphov till ett kaloriunderskott totalt sätt varje dag = viktnedgång. 

Om man inte går ner i vikt trots att man rör på sig så betyder det att man antingen rör på sig för lite, eller också äter för mycket. Dvs att man ligger på ett kaloriöverskott. 

Anmäl
2014-03-02 17:25 #33 av: jessirene

Jag tycker att jag går ner i vikt i början, om jag inte tränar så mycket och gärna intervall. Men med tiden och mängd ökning så kommer hungern. Och jag tränar inte helt regelbundet. Så när jag minskar träningsmängden så är hungern kvar med ett tags fördröjning. Med lite ojämn vikt som följd. Men hade jag tränat lika mycket vecka efter vecka så hade nog vikten blivit ganska stabil.
En skön grej med lchf är att det svänger in sej, så man kan träna för att det är kul och inte för att man måste.

Anmäl
2014-03-02 17:35 #34 av: hemul

Så är det för mig också! Cyklade fram till nyår ungefär, men januari och speciellt februari har det varit dåligt. Hungrig som fasiken och så klart har jag gått upp. Man "äter upp sig", liksom.


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.