Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
Hälsa

Varför ska jag börja med lchf?

2013-11-10 17:43 #0 av: Individuell

Nu är det så att jag faktiskt käkat enligt lchf ett tag under vintern, våren förra året. Det fungerade bra då jag var inne i det, men sedan blev det svårt att motstå en pizza då och då... Började faktiskt under en resa då alla såklart skulle äta sådant här. Vad skulle jag äta? Men även viljan, eller snarare friheten, att kunna äta lite chips en kväll eller något liknande i mindre mängd. Det svåra jag har för dieten eller "livsstilen" som gjorde att jag slutade var nog för att jag kände att det exkluderade alltför mycket. Får jag välja en grupp som är godast är det nog ofta kolhydrater.

Vad känner ni? Hur länge har ni ätit enligt lchf och hur ser era liv ut? Om ni blir bjuden på middag? Vänners/familj syn på saken? Om ni får ett bakissug efter kolhydrater, annat? Lätt att falla dit igen?

Jag vet inte om jag ska ge mig på lchf igen, men efter att ta testat shape up club-appen i perioder samt testat på 5:2 metoden vet jag inte vad jag ska göra nu. 5:2 gav mig nästan en ätstörning så den är utesluten... Började hetsäta. Jag är inte mer överviktig än att jag har mellan 5-8 kg för mycket och jag antar just därför att det är svårt att tappa dem. Känns som att jag levt i någon slags jojo-bantning i ett år och jag vet inte vad jag ska göra. Det enda jag vet är att lchf funkade och att jag inte saknade sockret - men jag saknade potatis, pasta och bröd. Jag äter ändå inte sistnämnda kolhydrater i mängder i vanliga fall... Känns bara jobbigt att inte kunna njuta av den goda maten. Det är bara då och då, kanske en gång i månaden som det känns bra att kunna beställa en pizza, känna sig fri på punkten att äta lite godis en kväll, slänga in pommes frites i ugnen eller vad det kan vara. Just friheten utesluts mycket känner jag.

Vad är dina bästa tips till varför jag ska börja med lchf (igen)? För jag mådde väldigt bra under den perioden, kände mig piggare och mina illamåendes och magproblem försvann så gott som totalt. Har ganska nyss blivit sambo och han gillar att laga maten, men jag är för övrigt även vegetarian så det blir mycket att vi äter var för sig ändå. Känns 

Någon vegetarian som har sin aspekt på saken? Förstår att det kan bli lite svårare att vara vegetarian, på den fronten sköter jag det inte helt bra då heller då jag oftast äter kött om jag blir bjuden på mat och ibland på t.ex. pizza ute... Jag VILL verkligen bli nöjd med min kropp, men vanligt ätande samt träning då jag hinner verkar inte räcka till. Har satsat på att gå den "vanliga" vägen med tallriksmodellen och träning, blir mest vardagsmotion då jag inte hinner till gymet så mycket. Men just nu känns hopplöst.

Snabba fakta:
22 år, 157 lång, väger 57-58 kg

Tack på förhandBlomma

Anmäl
2013-11-10 18:43 #1 av: Zepp

Mycket funderingar.. gränsande till livsfilosofiska funderingar!

Vad vill du.. vem bryr du dig om, spelar det stor roll för dig vad andra som inte står dig nära tycker om dig?

Altså.. jag äter prexis vad jag vill.. även vegetariskt, i nödfall en pizza.. andra nödfall MCD eller BK!

Men om jag själv får välja och har tid så blir det hemmalagad LCHF.. vid högtidliga tillfällen någon av stans finaste resturanter, med vin och taxi hem o hela kittet!

Varför inte bara slopa hela all fixering på bokstäver och veg/animal eftersom du ändå inte klarar av att hålla dig där?

Ät i huvudsak god hemmalagad mat från de bästa råvaror du kan lägga vantarna på för näring och välmående.. sen så är det bara Lördag en dag i veckan.. och det är väl inte fest 52 gånger om året?

Sen så.. för förhållandets skull och samvaron är det ju bra om ni kan laga lite rätter tillsammans.. du vet.. vägen till mannens hjärta går via magen!Förskräckt

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-11-10 18:46 #2 av: Siggebus

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska svara mer än att du verkar kasta dig hit och dit mellan olika "ät-stilar"!?
Du mådde fint när du åt lchf men du slutade ändå och du är vegetarian säger du ...men äter kött när du blir bjuden SAMT ute ibland på Pizzeria?
Jag har ätit lchf i lite mer än 3 år och visst - vissa saker klarar jag inte pga att jag inte tåler mjöl- och stärkelserik mat.
Men att därför gräma mig över att jag inte har "frihet" att äta vad jag vill ...nä det gör jag inte.

Glutenflödande ris och pasta är inte någon "gourmet-mat" för mig - faktiskt smakar det inte något utan kryddor och andra smakhöjare så det är inget jag saknar. Hellre äter jag alla dessa nyttiga grönsaker som finns i stor mängd - smaksatta med något så enkelt som lite salt och en klick smör. Glad
Jag kan välja att äta det jag mår bra av eller så äter jag det jag inte mår bra av och får ångra mig sedan - valet är mitt.
Jag har nått min målvikt och nu äter jag IBLAND en pizza, IBLAND pommes, IBLAND lite ris - dock inte hemma. Det blir ute på någon restaurang.


Anmäl
2013-11-10 21:37 #3 av: Lilltilda

Jag har ätit lchf sedan januari 2012. Åt strikt, i princip helt utan undantag, så länge jag hade någon övervikt kvar, ca 1 år och 4 månader. Varje gång jag blev bortbjuden så berättade jag om min kost innan och frågade om de önskade att jag skulle ta med egen mat. Jag har vid ett par tillfällen behövt ta med mig något men oftast inte. Lchf är ju inte så svårt om maten gjorts av rena ingredienser och kolhydraterna serveras som tillbehör för de som vill ha.
Numer är dessutom lchf så vanligt som kost att jag sällan behöver förklara på restauranger eller för vänner och bekanta.

Sedan målvikten uppnåtts har jag blivit mer liberal. Jag äter fortfarande lågkolhydratskost (tillåter ibland rotsaker, potatis och frukt) men vanligtvis lchf. Fast jag gör väl valda riktiga avsteg ibland. Jag äter pizza några ggr/år bara för att jag tycker att det är gott. Jag kan köpa en liten mörk chili-eller lakritspralin till kaffet när jag går ut på cafe och fikar med vänner (kanske varannan månad. Jag går sällan ut och fikar.), jag har smakat någon snutt tårta på stora firanden som bröllop, pappas 60årsfest osv.
Jag tillhör de få (?) men lyckliga som slipper några negativa konsekvenser av dessa väl valda avsteg. Inget sug, ingen viktuppgång annat än lite vätska som lämnar kroppen inom några dagar, inga problem med magen osv. I alla fall så länge jag avstår från att äta något med majsstärkelse i eftersom att det tycks vara något jag numer reagerar starkt på med magknip som följd.

Jag känner inte längre att saker är förbjudna (så var känslan från början) eller att jag måste avstå en massa. Jag saknar aldrig pasta, har hittat recept på lchf-bröd som passar mig och det som jag tidigare saknade, potatis och frukt, tillåter jag mig numer att njuta av då och då.


Anmäl
2013-11-10 23:20 #4 av: Individuell

Bra svar, ger mig bättre perspektiv på saken! Jag vet ju att jag mår bra av lchf. Var efter ett valborgsfirande där alla åt pizza dagen efter då jag sakta föll tillbaks i vanliga mönster igen... Dumt, men så blev det. För jag saknade ärligt talat inte pasta så mycket. Potatis och ris är ändå ingen höjdare. Potatisgratäng kan jag sakna, och strips. Men det är ändå inget jag äter ofta i vanliga fall, så det bör inte bli så svårt om jag kör lågkolhydratskost igen. 

Jag kanske inte borde fråga i denna tråden då det garanterat finns svar där ute, men är det viktigt hur mycket fett man ska få i sig? Fördelen ifall jag skulle ge mig på lchf eller något snarlikt är att jag älskar ost och feta såser till exempel. Olika smaksatta creme fraiche, göra egna dippar och dippa paprika. Jag tror jag skulle klara mig ganska bra utan kolhydrater.

När det gäller bröd är det förstås "förbjudet", men vad säger ni om flatbröd? Och tror ni det är hållbart för en viktnedgång att kunna äta kolisar en gång i veckan? Tänker till exempel om jag blir bjuden på mat och inte ids tänka till, gör det något att det blir en dags undantag? 

Börjar känna mer och mer att det kanske skulle vara bra för mig att "börja om", men kanske att inte göra en så stor grej av det.,  Behöver ju inte kalla det för något speciellt, utan jag tar helt enkelt bort större mängden kolhydrater och är inte rädd för fett? Men då en sista fråga, för att det ska väga jämnt mellan protein och fett, då bör det vara helt förbjudet med kolhydrater om man vill ha fett till? Annars blir det inte samma effekt antar jag...

Anmäl
2013-11-10 23:34 #5 av: Zepp

Bra tänk där.. ät så bra mat som du kan.. dra ner på alla onödiga kolhydrater radikalt, lägg till fett så att du står dig.

Du skall altså äta såpass med fett så att du står dig det är din energi.. altså är ditt energibehov övre gränsen.

Det är inte förbjudet med kolhydrater.. äter du under 100 gram om dagen så äter du ketogent.. ligger du på 50 eller under så är du i högre ketos!

I början micklade jag med Finn Crisp och sådant på kvällen.. det gör jag inte längre.. blir jag sugen tar jag en ost och/eller korvbit.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-11-10 23:49 #6 av: Individuell

#5 Jo, jag ska göra det. Vad bra, då förstår jag fettets syfte. För klart, det behövs ju för att man ska bli mätt.

Finn Crips tycker jag är gott. Skulle det bli någon sådan macka med smör och ost någon gång skulle det kanske inte göra så mycket? Hur håller jag bäst koll på mängden gram kolhydrater? Måste jag läsa helt enkelt ifall jag nu skulle stoppa i mig? Vissa saker innehåller ju kolhydrater fastän man inte tänker på det...

Anmäl
2013-11-11 00:04 #7 av: Zepp

Du kanske inte skall börja i den ändan.. eller om du över huvud taget behöver räkna.. bara utesluta det mest uppenbara?

Ofta står det på matpaketen.. och de som inte har någon innehållsförteckning är oftast bäst.. fast potatis har cirka 16/100!

Finn Crisp har 3,7 gram kolisar per skiva.. inte hela världen.. om man tar ett lass med smör och ost på det så blir det försumbart i samanhanget!

Tar du en (1) potatis på 50 gram någon gång för du i dig hela 8 gram kolisar! FörskräcktSkrattar


Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-11-11 00:07 #8 av: Individuell

#7 Okej, tack för jättebra info! Då känns det ju inte så svårt att hålla sig till rätt gram kolisar man ändå "får" äta upp till 100 och att man ändå förbränner. Tror det var där jag gjorde fel förra gången. Eller fel och fel, men jag var så otroligt strikt.

Tack återigen :)

Anmäl
2013-11-11 00:12 #9 av: Lilltilda


Istället för finn crisp och annat kan jag tipsa om dessa helt underbara frökex som även mina kolhydratsätande vänner gladeligen äter istället för vanliga bröd/kex:

—-Knäckebröd/kex—

100 g solroskärnor
25 g hela linfrön
25 g skalade sesamfrön
25 g kruskakli eller ev pofiber
1 msk fiberhusk
2,5 dl vatten
ca 0,5 tsk salt.
 Tips! Gott är att dessutom strö lite salt över den utbredda smeten innan gräddning.

Rör samman alla ingredienser och låt svälla ca 10 min. Bred ut tunt på oljat bakplåtspapper. Önskas perfekta bitar så skär innan gräddning. Annars bryt i oregelbundna bitar efter gräddning.

Grädda i ugn 150-175 grader (den lägre temperaturen för varmluftsugn) i ca 1 timme. Kolla färgen! I min ugn tar det bara 45 min! Brödet ska bli sprött och krispigt

Ev kan man behöva eftertorka brödet i ugnen på låg temp med öppen ugnslucka.
Förvara torrt i rumstemperatur.

Jag brukar bre ett tjockt lager med Norrgott eller Bregott på och så lägga på ost och en skiva tomat. Mumsigt till kvällsteet!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.