Annons:
Etikettallt-om-lågkolhydratkost
Läst 3279 ggr
SpurtAnne
2013-08-01 09:02

Ingen längtan

Igår medan jag sprang på löpbandet så funderade jag lite på det här med mat. Många skriver att de saknar vissa saker och försöker efterapa genom att baka lchf-kakor och göra lchf-pasta och sånt.

Jag kom på att jag aldrig tänkt tanken att jag saknar någon jag inte äter med lchf. Jag lagar mat på ett helt annat sätt än jag gjorde tidigare, tackar alltid nej till fikabröd och påskgodis och sånt och det är inte jobbigt för mig utan bara självklart.

En del skriver att de ska köra lchf igen efter att ha haft uppehåll ett tag. Det är helt ofattbart för mig. Jag kommer aldrig äta på nåt annat sätt än vad jag gör idag och skulle inte ens komma på tanken att fuska.

Så bra som jag mår idag har jag inte mått i hela mitt liv och det vill jag inte äventyra genom att äta fel.

Annons:
[majatengdelius]
2013-08-01 09:14
#1

Var glad att du har den självkontrollen! Jag skulle VERKLIGEN inte ha någonting emot att ha det, jag med. Men dessvärre så sitter jag nu här, likt förbannat, och googlar på LCHF-vänliga kladdkakerecept på jobbet.

Haha jaja. Men jag tycker att du ska vara riktigt nöjd! Skulle vara skönt att slippa sakna vissa grejer :)

Maja

MimLan
2013-08-01 09:38
#2

Javisst är det enkelt när det är enkelt. :)

Det är tyvärr inte lika enkelt när det t.ex. är massiva sug som kan göra det svårhanterligt. 

I det avseendet har väl LCHF snarare hjälpt mig att acceptera att det är som det är. Och att jag äter fett oavsett om jag kan hålla mig på banan eller inte. Ingen ångest eller stress över något jag inte kan ändra på, och det är skönt det med.

SpurtAnne
2013-08-01 10:15
#3

#1

Fast jag har ingen speciell självkontroll. Det är det som är så konstigt. Det bara är inte svårt…Kanske för att jag hängett mig totalt till lchf och jag har läst så mycket och kommit på hur mycket skit som "vanlig" mat innehåller. Det gör att jag verkligen inte vill ha längre. Jag har förstått hur mycket det påverkar mig negativt och hur jag riskerar allvarliga sjukdomar om jag äter "vanlig" mat. Jag är 46 och känner mest att det är synd att jag inte visste om det här för länge sen.

Sist morsan bjöd på fika så hade hon köpt ett bakverk i en plastförpackning. Det första jag gjorde var att läsa innehållet och insåg att det bara bestod av socker och tillsatser. Då vill jag inte ha. Jag bryr mig inte om någon tycker att det är otrevligt att jag kollar innehåll eller att jag tackar nej, det är min kropp det handlar om. Inte deras.

Det kanske är en hjälp för er som har svårt att hålla er till lchf. Jag vet inte, jag vill bara dela med mig av det här för jag önskar att det var lika lätt för alla.

❤️

Lilltilda
2013-08-01 10:48
#4

Grattis till insikten och att du hittat vad som fungerar för dig! Jag har heller aldrig trillat av banan men efter uppnått viktmål gjort väl valda undantag vid enstaka tillfällen (och inte fått några negativa sviter av det). Jag förstår däremot inte ditt förakt för de hemmagjorda lchfvaranterna av "pasta" och bröd mm De innehåller ju inga konstigheter och är inget fel att äta. Det är ju ett val var och en gör. För vissa passar LCHF bätte ifall kosten påminner om den vanliga kolhydratsrika utan alla onyttigheter. Vad var syftet med ditt inlägg? Det känns inte som att din tanke var att uppmuntra och stötta forummedlemmar iaf. Din väg är EN väg men lchf är ett yvigt begrepp och för att få en livsstil att fungera måste var och en hitta vägar som fungerar för dem.

~God loves you, and I´m trying! ~

perjoh
2013-08-01 11:10
#5

Jag hör också till de som i stort sett avstått från bröd- och kakbak, för mig har det handlat om en beteendeförändring. Godisrecept har jag också avstått från då det ofta varit recept för 10-20 portioner och jag vet att det då skulle vara svårt att inte äta mer än en portion. Eftersom jag äter mig rejält mätt på riktig mat skulle jag heller inte orka äta något annat.

 /\/\
>'x'<
 (\ /)~~

CasaRamon
2013-08-01 11:27
#6

SpurtAnne

Jag tänker precis som du, bortsett från att jag bakar LCHF-bröd. Äter 1 tunn skiva till kaffet,  tjockt med smör och ost. Det är min "lunch".

Fuskar aldrig, inte ens på semesterresa. Vänner försöker påverka mej till att ta "lite" dessert eller annat sött. Men jag säger ifrån. Tycker först och främst att det inte är gott och varför ska jag äta det andra vill att ag ska äta bara för att dom äter det. Säger som du: det är min kropp och jag har valt livsstil. Mår jättebra så varför ändra på det? Tyvärr går jag inte ner i vikt, men det har jag accepterat nu efter 5 år.

Annons:
SpurtAnne
2013-08-01 12:26
#7

Lilltilda

Jag föraktar inte mycket här i livet och framförallt inte lchf-bak. Det gör även jag ibland. Men ibland känns det lite överdrivet att man måste ha som förut fast lchf om du förstår vad jag menar.

För mig känns lchf inte jobbigt som sagt och jag önskar bara dela med mig av vad jag tycker och tänker för att hjälpa andra som inte tycker att det är lika lätt som jag.

Pepp behöver inte bara vara "hejja" och "å vad du är duktig", när en person börjar om för femtielfte gången. Det kan även vara att dela med sig av hur man själv tycker och tänker.  
Om du tycker att lchf och ditt sätt funkar bra för dig så är det inte dig mitt inlägg riktade sig till. Det är till de som har problem att hålla sig på banan.

Jag tror att om man har problem att till exempel skippa pasta så är det bättre att inte uppfinna nåt som liknar pasta och sen upptäcka att det inte alls smakar som pasta. Det kanske gör att man saknar riktig pasta ännu mer. Men jag kanske har fel, vad vet jag. Jag har ju aldrig saknat pasta eller testat lchf-pasta.

Bivax
2013-08-02 00:12
#8

SpurtAnne, jag tänker också som du. Jag vill aldrig sluta med lchf för jag har aldrig mått så bra - och ätit så gott. Så himla tacksam att jag bytte kost för två år sedan.

SpurtAnne
2013-08-02 10:05
#9

Jag var ute på golfbanan i morse med min bror som är 5 år yngre än mig. Vi gick ut kvart i 7. Han hade stora problem att komma igång med kroppen och frågade mig om inte jag hade det. Då slog det mig. Nej, det har jag faktiskt inte längre. Innan lchf vet jag att jag hade det. Nu känner jag mig faktiskt riktigt mjuk och skön i kroppen. Det har jag inte reflekterat över förrän han frågade mig.

För ett par år sen gick jag som en 90-åring när jag gick ur sängen. ONT i fötterna, fotlederna, knäna och höfterna. Det tog lång tid innan jag kunde röra mig ordentligt. Det är helt borta nu och jag studsar upp som en gasell varje morgon!

😃
Det får bli ännu en anledning till att inte fuska!

MaxMin
2013-08-02 10:29
#10

Har man inte lite fel inställning om man anser att vissa avsteg är att fuska?

Då ställs ju också frågan när man fuskar. Ett svar verkar vara när man på olika sätt vill ersätta vissa kolhydratsrika livsmedel med annat. Lika så bakning. Bakning är faktiskt för många en hobby, det är inte bara att få äta det efteråt.

Själv avstår jag från bakning. Jag har inget sug längre. Och i ärlighetens namn, ska jag äta något bakverk så gör jag det med riktigt socker. Jag sitter inte bara med mitt kaffe på kalas, utan tar lite av kakor och tårta. Fuskar jag då?

perjoh
2013-08-02 11:12
#11

Var och en sätter sina egna regler för hur väl man ska följa LCHF, bryter man de reglerna kan man väl kalla det för fusk.

 /\/\
>'x'<
 (\ /)~~

SpurtAnne
2013-08-02 11:17
#12

Har man inte fel inställning om man tycker att vissa avsteg inte är att fuska? 😛

Det får väl var och en avgöra för sig själva, antar jag. Jag tycker att avsteg är fusk. Eller fusk, det kanske är ett konstigt ord att använda, det är inte bra för mig. Jag mår dåligt efteråt rent fysiskt så det är inget jag suktar efter. Sen om man vill kalla det fusk eller nåt annat…

Har man dessutom svårt att hålla sig till lchf är nog "fusk" inget bra för det är nog lätt att det slår över och blir mer och mer "fusk" tills man till slut helt tappat greppet och är tillbaka i kolhydratsträsket.

Jag ska aldrig mer äta socker i alla fall.

lizzzie86
2013-08-02 11:49
#13

Man får väl se denna tråd som din egna,med dina funderingar  och tankar.Du är ju bara att gratulera att du har hittat hem och allt går så bra.

Annons:
jessirene
2013-08-02 11:51
#14

För mej är det snarare befriande än en kamp. och det är upplyftande för mej att veta att det finns fler som upplever det så. Det är väl därför man är på ett forum, utbyta erfarenheter med likasinnade? det är pepp.

MaxMin
2013-08-02 18:39
#15

#12

Jag tycker att man har ett ganska osunt förhållande till mat om man tycker att vissa avsteg är att fuska. Det är lite som att ha tvångstankar kring vilka brunnar man får gå på, det vill säga sätta upp regler, och få ångest om dessa inte efterföljs.

Jag har dock en helt annan förståelse om man helt enkelt inte vill äta kolhydratsrika livsmedel och har tappat smaken för dessa. Jag skulle till exempel inte få för mig att äta pasta/ris/potatis. Inte för att jag har inställningen att jag fuskar då, utanför att jag helt enkelt har fått avsmak för denna typ av livsmedel.

SpurtAnne
2013-08-03 06:30
#16

Jag har ingen som helst ångest eller tvångstankar över att inte ta snedsteg, däremot skulle jag nog få det om jag gjorde avsteg.

[fass]
2013-08-03 19:39
#17

Jag har verkligen fortfarande "smak för " gott bröd och handgjord pasta. Men jag låter medvetet bli att äta det för att jag vet att jag mår bättre utan. Nu mera äter jag ett wienerbröd eller en smörgås vid sälsynta enstaka tillfällen när jag blir bjuden i någon speciell situation där det känns bättre att tacka ja än nej. Tycker inte alls att det är osunt att se avsteg som fusk, snarare är det nog ett sätt att hålla sig på rätt spår om man har ett viljemål men vet att man ändå kan falla för frestelser.

Upp till toppen
Annons: