Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
Vi som har diabetes

Insulinresistent med LCHF?

2013-02-01 18:54 #0 av: [myrholingen]

När jag träffade min diab sköterska sa hon att om man äter för lite kolhydrater blir kroppen mer resistent(heter det så Skäms) mot insulin. Jag skulle således behövar mer insulin utan att äta mer kolhydrater.

Någon som hört liknande eller har erfarenheter från det?

Jag har typ 1

Anmäl
2013-02-01 20:03 #1 av: Julialex

Nää, däremot kanske ännu lite mer känslig mot kolhydrter så att man behöver mer insulin pga det... Det är iallafall min erfarenhet. Har typ 1.

Anmäl
2013-02-01 20:05 #2 av: [myrholingen]

okel, låter troligare

Anmäl
2013-02-01 20:22 #3 av: goliath

Intressant problemställning TS. Aldrig hört talas om det.. Skulle gärna vilja veta makanismerna bakom..

 

Anmäl
2013-02-01 20:26 #4 av: Zepp

Fett inducerad insulinresistens.. heter det.. dvs om du äter rätt lite kolhydrater och mer fett så kommer framförallt muskelcellerna att förvägras en stor andel glukos.. då detta i stället skall täcka hjärnans och röda blodkroppars minimibehov av glukos!

Det är altså en naturlig reglering och spelar egentligen bara roll om du tillfälligtvis får för dig att muppa en massa kolhydrater helt plötsligt.

Och jag har länge närt en tro att detta fenom kan vara en av orsakerna till svajigt blodsocker, och olika insulinbehov för diabetiker framförallt vid omställningen?

Och märk väl det är något positivt, för skulle muskellcellerna kunna förbruka lika mycket glukos som tidigare så finns risk för att hjärnan skulle blir utan!

Grejen är att fett och kolhydrater konkurerar om att komma in i cellerna för att användas som bränsle.. och när du äter rätt lite kolhydrater så minskar tillförd mängd glukos, insulinet sjunker och därmed så ökar lipolysen i fettväven.. varvid mer fria fettsyror ökar i blodet och därmed konkurar de med plats i cellen.. främst muskelcellerna.

Och märk väl det går över om man går tillbaka till att äta mer kolhydrater, till skillnad från kronisk insulinresistens.

Såå, det kan nog tänkas vara lite micklande i början när man är van att ta en viss dos för en viss mängd kolhydrater.. det fungerar inte exakt lika dant när FFA konkurerar med glukosen.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-01 20:49 #5 av: goliath

Funktionell insulinresistens eller vad det kallas.. Det sker ju de flesta av oss då och då och är helt naturligt. Men varför är sköterskan bekymrad för detta? Och varför behov för mer insulin? Låter bara farligt att öka insulinet och försöka tvinga igång glut4 transportörena i muskelcellerna för att få in mer glukos där..

Anmäl
2013-02-01 21:03 #6 av: hemul

Ja, man man blir insulinresistent av att äta väldigt lite kolhydrater, men på ett annat sätt än man normalt menar och det är inte alls av ondo. Börjar man äta mer kolhydrater igen så återställs detta på ett par dagar. Nema problema.


Anmäl
2013-02-02 11:27 #7 av: spirit

Zepp

Hjärnan behöver ingen glukos. Det är en myt baserad på okunskap. Alla hjärncellerna har mitokondrier och drivs därför av acetylcoenzym A eller aktiverad ättiksyra eller kort ättiksyra och syre.

Röda blodkroppar saknar mitokondrier och måste då drivas av glukos (utan tillgång till syre) nedbrutet via en för röda blodkroppar speciell väg till mjölksyra för att frigöra syret från hemoglobinet för vidare transport till mitokondrierna i hjärncellerna. Hade röda blodkroppar mitokondrier så skulle mitokondrierna nalla av det transporterade syret.

Muskelcellerna har också mitokondrier och behöver alltså ingen glukos för att drivas ur energisynpunkt.

Var ättiksyran kommer ifrån, glukos eller fett, struntar mitokondrierna i. Men har man ett överskott av giftiga kolhydrater i blodet måste man ställa om ättikstraproduktionen från fett till från glukos för att överleva.

Men stiger blodsockret måste insulin och alla försvarsmekanismerna söka normalisera glukosnivån och stänger av ättiksyra från fett för nu måste all överskott på socker brännas och det snabbt!

Att kalla det för "insulinresistens" när man äter en lågkolhydratkost och bukspottkörteln då nedreglerar insulinproduktionen till lagom lite och sedan gör en glukosbelastning, vräker på 75 g glukos (=tredubbelt dödlig glukosdos för en 70 kg person) och förväntar sig att människan ska överleva.

Man gör det men eftersom insulinproduktionen är låg (behöver bara ta hand om få gram glukos i maten) så dröjer det ett par timmar innan produktionen av insulin har ökat tillräckligt. Det tar ett par timmar att tillverka insulinet från avläsning av DNA via RNA till hopkoppling av aminosyror och spjälkning av preinsulin till insulin och C-peptid.

Men efterom man avläser glukosnivån i blod efter två timmar är den förhöjd hos en person på lågkolhydratkost. Men vänta en eller två timmar till och glukosbelastningssvaret är "normalt" igen.

Så att kalla det för "insulinresistens" är felaktigt och visar på en avgrund av okunnighet inom vården.

Anmäl
2013-02-02 13:30 #8 av: Ulf-S

#7: Hjärnan kan mycket riktigt drivas på ketoner till stor del, men att hjärnan också behöver en viss del glukos stämmer. Däremot kan det behovet tillgodoses via glukoneogenesen, så man måste inte äta kolhydrater.

Anmäl
2013-02-08 11:32 #9 av: [myrholingen]

Tack för alla svar nu blev jag lite klokare och hon hade själv inte svaret på vad hon själv sa :)

Anmäl
2013-02-08 13:55 #10 av: nilu

#7

Tack för förklaringen. Har inte en susning om det du skriver stämmer eller ej, men det verkar vettigt. Väntar ivrigt på flera utvecklande förklaringar framöver. 

Anmäl
2013-02-08 14:26 #11 av: goliath

#7

Det du skriver känns lite oklart.

"Hjärnan behöver ingen glukos. Det är en myt baserad på okunskap"

Enligt ditt resonemang förstår jag det som att:

´hjärnan behöver inte glukos eftersom hjärncellerna (precis som muskelcellerna som inte heller behöver glykos) har mitrokondrier och är kapabla till att bedriva aerob energifrigöring. Det de behöver är acetylCoa som kan komma från annat är glykos´.

Var är då funktionen av glykoneogenesen? Enbart för att försyna röda blodkroppar (och några andra abskyra celltyper)?

Om vi hypotetisk hade skurit av all glukosförsyning till hjärnan skulle vi altså enligt dig fungerat lika bra som vi gör idag?


Anmäl
2013-02-09 13:35 #12 av: subcalva


Enligt den här studien så minskade den basala ämnesomsättningen mycket mer på en nocarb diet till skillnad från den med sukros då värdena steg till basnivån igen. Wiki kanske har rätt ändå att ämnesomsättningen sjunker med för lite kolhydrater i kosten.

Hypocaloric diets cause a fall in resting metabolic rate that interferes with weight loss. To evaluate the mechanisms underlying this phenomenon, resting metabolic rate was measured sequentially in six healthy obese women on a weight maintenance diet (more than 2,300 kilocalories), after 15 days of an 800 kilocalories carbohydrate-free diet, and after isocaloric sucrose replacement for an additional 15 days. The carbohydrate-free diet produced a 21 percent decline in resting metabolic rate (p <0.005) as well as a decrease in circulating triiodothyronine (41 percent, p <0.02) and insulin (38 percent, p <0.005) concentrations. Plasma norepinephrine levels also tended to decline (10 percent, 0.05> p <0.1). However, when sucrose was substituted, resting metabolic rate rose toward baseline values even though total caloric intake was unchanged and weight loss continued. The sucrose-induced rise in resting metabolic rate was accompanied by a rise in serum triiodothyronine values, but not plasma insulin or norepinephrine concentrations. Throughout, changes in resting metabolic rate correlated with changes in serum triiodothyronine levels (r = 0.701, p <0.01). In four obese women, a hypocaloric sucrose diet was given at the outset for 15 days. The fall in both resting metabolic rate and triiodothyronine concentration was markedly reduced as compared with values during the carbohydrate-free diet. It is concluded that carbohydrate restriction plays an important role in mediating the fall in resting metabolic rate during hypocaloric feeding. This effect may, at least in part, be related to changes in circulating triiodothyronine levels. Incorporation of carbohydrate in diet regimens may, therefore, minimize the thermic adaptation to weight loss.

Abstract

Anmäl
2013-02-09 14:38 #13 av: Zepp

Eh.. det är inget konstigt alls, då det tar längre tid att ställa om kroppen för att bränna mer fett!

"A greater drop in resting EE relative to weight loss was observed for short interventions (more than 2 but less than 6 weeks) when compared with long interventions (<6 weeks) (–27.7 ± 6.7 vs. −12.8 ±  7.1 kcal kg−1) (P < 0.001). Men and women have a similar decrease in resting EE relative to weight loss except in the case of pharmacological interventions. Short interventions also produced greater resting EE losses relative to weight loss."

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2009.00654.x/abstract;jsessionid=1FF80EABDDD656975A67DDC54090D124.d01t01?deniedAccessCustomisedMessage=&userIsAuthenticated=false

Fritt T3 har en direkt koppling till glukosmetabolismen, då det krävs ansenliga mängder för att hantera glukos.

Med låg glykemisk belastning får man en normal T3nivå, i stället för den extremt höga som man får på en kolhydratbaserad kost.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-09 15:35 #14 av: subcalva


#13 - Tyvärr står det inte i din studie om EE återgår till basnivån vilket ju är rätt väsentligt. För den studie jag hänvisar till visar ju att den gör det trots att kaloriobegränsningen är densamma för "sukrosdieten".

Vad tror du händer med de som redan har problem med omvandlingen till T3 och som har problem med att ställa om sig till fettdrift?

Anmäl
2013-02-09 17:10 #15 av: Zepp

Går man ner i vikt så återgår inte REE till föregående basnivå, den går till en ny för den nya vikten, det är elementär kunskap.

Ja isåfall visar den på något oroande, som man bör undvika, dvs att återgå till en sucrosediet.

Det är ju inte för inte som för hög fritt T3 är korrelerat till diabets och hypoglykemi.

Grejen är att det går åt betydligt mindre fritt T3 vid fettdrift.. och T3/rT3 är inget mått på ämnesomsättningen.. ej heller REE!

Det finns annat som kan ställa till det vid övergång till fettdrift.. tex en skadad undermålig lipolys, det är relaterat till insulinresistens.. och ett av de sätt som diabetes kan uppstå på.. vad som kommer först vet man inte riktigt!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-09 22:21 #16 av: subcalva

Varför skulle man vilja undvika att BMR går upp igen? Problemet med de flesta dieter är ju det motsatta - att man får lägre BMR än normalt, vilket tyvärr gäller även lowcarb.

Men jag vet att vi har så olika inställning till den där frågan. Själv tror jag fortfarande att de flesta kan återfå en väl fungerande metabolism igen, dvs en som klarar av både glukos och fett.

Anmäl
2013-02-09 22:41 #17 av: Zepp

Jo.. för om BMR ökar mer så lär du lida av Hyperthyreos.. eller något annat metabolt problem.

Man skall ha den BMR som motsvarar den vikt man har och aktivitetsnivå.. allt annat är ett sjukligt tillstånd.. även om det kan framstå som en våt dröm för vissa som har svårt att gå ner i vikt!

BMR sjunker alltid vid viktnedgång.. mindre vikt att dra runt helt enkelt.. det som man skall akta sig för är knasbantningar som svältdieter, de har en tendens att minska på allt för mycket av fettri massa.. och då har du därmed oxå en lägre BMR när du väl börjar äta som vanligt igen.

Kallas för Chronic dieters syndrome, påverkar inte bara BMR utan även psyket vissa fall.

Finns ett garanterat sätt att sänka både BMR och fritt T3.. upprepade långvariga svältbantningsperioder.

Sänkt T3 och ökat rT3 är kroppens sätt att försvara sig mot att uplånas.

Har du minskat 20 Kg fett så får du oxå en annan BMR.. har du minskat 20 kilo fettfri vikt får du knappt någon BMR alls.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-10 11:36 #18 av: subcalva

Fast nu handlade det om att öka BMR till basnivå, inte till någon övernivå.

Nu hittar jag tyvärr inte länken men när man jämfört individer med normalvikt och individer som bantat ner sig till samma normalvikt så har de om bantat lägre bmr än de som aldrig bantat och det är det jag pratar om. Att hamna på en normal BMR för vikten.

Anmäl
2013-02-10 13:52 #19 av: Zepp

Det kan ju oxå ha sin förklaring i varför de är överviktiga?

Sen så har vi den här crossover studien på vikt och REE och TEE vid olika dietupplägg!

"Among overweight and obese young adults compared with pre-weight-loss energy expenditure, isocaloric feeding following 10% to 15% weight loss resulted in decreases in REE and TEE that were greatest with the low-fat diet, intermediate with the low-glycemic index diet, and least with the very low-carbohydrate diet."

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22735432

Säger ju en hel del om hur BMR utvecklas då TEE är en rätt bra indikator?

Men det är ju klart om man vill hålla uppe sin BMR på konstlat icke hälsosamt vis finns det för övrigt annat än socker att köpa på den svarta marknaden.

Det smugglas in åtskiligt med bantningspiller.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-10 19:53 #20 av: subcalva

Tråkigt att de var tvungna att öka proteinet på  low-carb för då är det ju svårt att veta hur mycket det påverkar.

Anmäl
2013-02-10 20:47 #21 av: alaura

Blev mycket nyfiken nu.. Ni verkar kunniga. Jag är 24 år, heltidssjukskriven för kronisk trötthetssyndrom. Jag har hypotyreos. Med medicin har jag normal t4 och tsh men lite för lågt t3. Har även lågt långtidssocker om de har m saken o göra? (Fasst inom ramen av vad som e ok). Långtidssockret testades i höstas o efter det började jag med lchf. Hur tror ni jag kan få igång t3? Och har ni ngn åsikt om att jag äter lchf? Bra? Dåligt? (Har i grunden sockerberoende o måste äta lchf, men behöver veta synvinklar) jätte tacksam för svar!

Anmäl
2013-02-10 20:56 #22 av: Zepp

#20

Då kanske det är LCHFHP vi skall äta?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-10 21:14 #23 av: Zepp

Vad jag vet så påverkas inte ditt symptom av vad du äter utan kan tex ge dig stabilare energinivåer utan blodsockerdippar.. vilket kan var bra nog.

Har du testat för någon annan sjukdom.. diabetes, insulinresistens?

Finns kopplingar mellan just det och funktionen av T3.

T3/rT3-ratio is associated with insulin resistance independent of TSH.


http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21104580


Finns hur mycket konstigt som helst när det gäller hypotyreossymptom.


Finns de som menar att Dopamin fungerar som goitrogen.. och lider man av beroendesymptom så handlar det ofta om Dopamin.


Tror inte det här inlägget hjälper dig utan snarare gör dig förvirrad.. vi diskuterar mest teoretiska aspekter och vad man kan finna i studier.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-10 21:19 #24 av: alaura

Okej a jag har testats för massa grejer inklusive diabetes.

Jag läste vad ni skrev längre upp men förstod inte så mkt. Om man äter lchf o sen vräker i sig kolhydrater, så kan de va farligt? Förstod jag rätt? Jag är sockerberoende o hamnat i återfall då o då. Alltså rätt strikt lchf och plöttsligt massa kolhydrater.

Anmäl
2013-02-10 21:31 #25 av: Zepp

Inte om du inte har diabetes.. men du kan må illa.

Vad vi diskuterar längre upp är pseudovariabler.. och huruvida de har någon relevans för BMR.. dvs din grundläggande ämnesomsättningshastiget.

Det är de thyroida hormonerna som till största delen styr denna, de fungerar som gas och broms.

Men de påverkas av hela kroppens funktion.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-02-12 10:35 #26 av: goliath

Kommentarer på post #11, Spirit?

Anmäl
2013-04-05 10:57 #27 av: Mimsivimsi

jag har svårt att förstå när ni pratar sådär.. vetenskapligt..

vad jag går runt o funderar på är dessa människor som äter kolhydrater hela dagarna, och så jag som äter rätt strikt lchf.
om jag en vecka äter som en "vanlig" kolhydratsätande smal person, så går jag snabbt upp i vikt.

har jag blivit insulinresistent av att äta lchf?
hur gör jag för att bli "normalresistent"?

säger ni mer proteiner löser detta? vill ni förklara på ren svenska?
:)

Anmäl
2013-04-05 12:11 #28 av: goliath

#27

hehe

Ja, kanske du har ätit för mycket och fel kolisar och blivit insulinreistent. 

Om du vill öka din insulinsensitivitet kan du tex börja träna om du inte redan gör det..

Anmäl
2013-04-05 13:41 #29 av: ManU77

#7 Jodå, hjärnan behöver glukos. Om jag kommer ihåg rätt behöver den ca 30g per dygn. Det kan kroppen utan problem tillgodose via glukoneogenesen, precis som någon tidigare sagt. Resten av hjärnans energibehov kan med fördel täckas av ketoner. Hjärnan kan också, vid behov, använda mjölksyra som energikälla.

Anmäl
2013-04-05 17:57 #30 av: Zepp

#27

Näe.. du binder oftast mer vatten om du en vecka äter mer kolhydrater.. vilket visar sig på vågen!

Man äter cirka 100 gram kolisar om dagen i tre dagar så har kroppen ställt om sig till att använda mer kolisar som energi.. så har kroppen uppreglerat de ensymer och annat som krävs!

Man får skilja på en funktionell insulinresistens och en kronisk.. den kroniska är ofta ett resultat av hyperinsulinemi!

Den fuktionella handlar om att spara på glukos för vissa celler som endast kan använda glukos.. typ delar av hjärnan men främst röda blodkroppar.. de andra cellerna får hålla tillgodo med fett och ketonkroppar!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-04-06 01:23 #31 av: Mimsivimsi

#28 tvärtom tror jag att jag oftast äter för lite. Har ätit väldigt låg kolhydrat i 6 år med vissa avsteg då och då. Ca 1500 kcal om dagen. Lite mer när jag tränar.
Jag märker att de ggr jag går ifrån lchf behövs det inte mycket kolhydrater för att jag ska öka snabbt i vikt. Trots att jag fortfarande äter lika många kcal som på lchf. Känner mig även plufsigare och magen
väger ca 62 till 165kg så är inte överviktig, men undrar om jag är insulinresistent då jag snabbt går upp. 
Ett exempel är när jag var på semester 2 veckor med en kompis, vi åt exakt samma saker till frukost, lunch och middag och lika mkt, det märktes ingenting på henne som dessutom gick runt och åt en massa socker och bröd etc hela dagarna, vilket jag avstod ifrån. Hon åt alltså MER än mig men gick inte upp ett gram, jag gick upp ca 4kg.

Förklaring på den?

Anmäl
2013-04-06 01:24 #32 av: Mimsivimsi

*känner mig även plufsigare och magen är mer svullen. skulle det stå.

Anmäl
2013-04-06 01:43 #33 av: goliath

#31

Ah.. läste din fråga lite fel..

ok.. Du känner att din insulinresistens och dåliga kolistolerans har kommit efter du började med lågkoliskost?

Som zepp säger så binder ju kolisar vatten.. Men det är ju lite begränsat.. Det är väl främst kolisar som lagras i levern som utgör skilnaden på att gå på lchf och normalkost. I musklerna har man stort sett bra med kolislager även om man går på lchf..

Levern kan lagra max EDIT: 100g kolisar. Varje gram binder 1,7g vatten. Så i teorin kan man gå upp max 170 g i vattenvikt pga återinförandet av kolisar..

Men om man tränar hårt och ofta kan man ha lite lägre kolisar lagrade i musklerna.. Äter man lchf så fylls lagrena troligen långsammare. Så för en hårt tränande person kan nog återinförandet av kolisar bidra med att glykogenlagrena i musklerna (max 400g) kan ligga på en högre nivå än tidigare.. I teorin kan detta betyda 0-400g kolisar lagrade gånger 1,7. Altså max 680g vatten.

Så totalt sett, givet att påde muskel och leverglykogen är på noll (vilket det inte är i realiteten) så kan vattenvikt utgöra max 850g vatten + 500g kolisar. TOTALT 1,35 kg.


Anmäl
2013-04-07 08:07 #34 av: Mimsivimsi

#33 men vad är förklaringen då att jag gick upp mer än 1,35kg? När min vän inte gick upp någonting, trots att hon proppade i sig glass, godis, div läskedrycker o sockerstinna spritdrycker. jag drack endast rött vin, inget snacks men åt pommes/potatisgratäng/pasta etc till maten, vilket hon också gjorde.


Anmäl
2013-04-07 09:14 #35 av: Kajak11

tänker att ni kanske åt mer salt och det binder vätska. Sedan kanske olikt om hur man individuell bildar vätska i kroppen. En halv vecka i Påsk gav mig 2-3 kilosvätska och det slippar inom 1-2 vecka. Okej lite avsteg men jag sprang och promenerade. Och annars är det mer mat än i vardagen som ger mig ekstra kilo. Röttvin kan ge vätskebildning också.

Anmäl
2013-04-07 10:07 #36 av: Ary

#34 Det försvinner vätska ur kroppen när man äter lchf, vätska som normalt binds i de glukogenlager vi har i muskler och lever. Börjar man äta kolhydrater bygger kroppen upp ett glukogenlager igen = viktuppgång i vätskevikt. Din kompis äter väl inte lchf och hade väl redan den fulla glukogenlager och samlar inte på sig den där vätskevikten. Ingenting att göra med om man har tolerans för kolhydrater.



Anmäl
2013-04-07 11:15 #37 av: subcalva

# 31 - 1500 kcal låter ju väldigt lite även om det är en stillasittande dag. Hur mycket mer äter du när du tränar?

Har man en väl fungerande ämnesomsättning så blir man varm eller får mer energi om man äter fler kalorier men om man äter för lite normalt sett så stoppar ju kroppen undan allt den kan när den äntligen får mer att äta. GoKaleo är en bloggare som gett mig mycket inspiration att styrketräna den senaste tiden och hennes åsikter om kalorier finns här.

Dessutom har hon länkat till en annan bloggare som testat hennes råd att äta mer kalorier och hur det gick här.

OBS! GoKaleos själv är inte low-carb utan hon nöjer sig med att uppmuntra en till att äta riktig mat! Tillräckligt mycket mat för att orka röra sig och lyfta tunga saker varje dag.

Anmäl
2013-04-07 12:18 #38 av: Kajak11


#37. Hun kanske är för en sorts Paleo kost? (magert kött och annat, men där finns ochså mjöl i recept på sitet, eller?) Jag ser en poing i att man "plötslig" inte kan inta så mycket kalorier utan att det bildar vätske eller annat efter kanske en längere period på LCHF.

Men om periodiskt faste är lösen (och inget mjölk, och bara lite ost i kosthållet) det är frågan.

Sedan finns det ju det åldersbetingede. Kvinnor over 40 år typ under 40 år.

Kanske det blir lite konstigt i längden med mycket få kalorier, ochså på en periodiskt faste. Men jag tror för min del att mjöl och socker och konstiga sötmedel inte verkar vara bra för min kropp och naturlig mat verkar vara rätt kost.

Jag springer 3 x i veckan men känner mer för måttlig muskel/fysikalskt träning fram för muskelbildning med stora viktar för min del. Sedan finns det mycket övelser utan vikter.

Men jag är ingen expert i detta. Om man förbrukar energin känns sulten lite grann mer, tror jag och då äter man mer. Detta för att man har behov av mer mat. Men på den andra sidan: Om man har vänjats av med att äta så mycket då känns det väl ingen stor sult och då kan man träna mycket utan mat.

Anmäl
2013-04-07 13:03 #39 av: Mimsivimsi

#37 när jag inte tränar klarar jag mig på 1500kcal ca ok kanske uppemot 1800. När jag ligger i träning blir det 2000-2500kcal beroende vad och i vilken omfattning jag tränar.


Anmäl
2013-04-07 19:02 #40 av: goliath

#34

Det et jag inte.. Det enda jag vet är att det teoretiskt sett inte är vattenvikt pga kolisarna.. Tror det är en sån där bekväm förklaring.. Kanske 500g beror på det..

En bidragande faktor kan vara som #35 skriver. Restaurant mat är ofta ganska salt. Och salt drar vätska..



Anmäl
2013-04-07 19:17 #41 av: Zepp

Som goliath är inne på glykogenet bidrar bara med lite grand, salt kan bidra med lite till.. höjda insulinnivåer bidrar med ökad retention i njuren osv, sen så är det väl rätt skrymmande mat i magtarmkanalen!

Och på det så varierar man något kilo från dag till dag!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2013-04-07 20:53 #42 av: goliath

+ hormonella svängningar..

Anmäl
2013-04-19 22:06 #43 av: alaura

Mimsivimsi, alla har vi olika ämnesomsättning. Vissa kan äta hur mkt som helst utan att gå upp i vikt, vissa måste hålla sig till lchf för att inte bli överviktig. Det är den bittra sanningen. Sa där har du anledningen varför du gick upp i vikt o inte din vän. Men försök se det positivt! Du kommer pga detta vara noga med att äta nyttigt, lchf. Vilket gör dig gott på alla sätt hela livet. Socker och för mkt kolisar är grundstenar för många sjukdomar att utvecklas!

Anmäl
2013-08-18 01:38 #44 av: Mimsivimsi

Jag har svängt till och från LCHF under flera år, men lyckas alltid hamna tillbaka på lowcarb förr eller senare, för det är ju faktiskt det som gör att jag mår bäst och allt annat får mig att känna mig tung och plufsig.

Jag har helt enkelt insett efter 7 år, då jag första gången började med lchf, att det enda som funkar för mig är kött, ägg, grönsaker och naturligt fett och en och annan potatis ibland. Men i det stora hela är det LCHF som gäller. Skrattar

Anmäl
2013-08-22 23:22 #45 av: luddet77

om det finns stora glykogenlager i musklerna även när man äter lchf, varifrån kommer det då? och varför används inte det i musklerna istället för fett (ketoner?)

Anmäl
2013-08-22 23:47 #46 av: goliath

Luddet,

Glukegenlagrena fylls gradvis av den glukos som levern tillverkar..

Jodå, musklerna använder glykogenet.. Men bara vid hög intensitet. Vid låg och moderat intensitet kan musklerna gå på fett.. Ketoner kan oxå till viss grad förbrännas.

Anmäl
2013-08-22 23:49 #47 av: Zepp

Det kommer från kolhydraterna du äter samt glukoneogenes av aminosyror, glycerol från fettet och laktat!

Det används i musklerna jag lovar, men inte så mycket.

Du vet, man använder alltid både glukos och fett.. det är proportionerna som ändras.

Dvs äter man väldigt stor andel kolhydrater så används stor andel glukos, äter man väldigt mycket fett, används stor andel fett.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.