Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
Vi som vill gå ner i vikt

Äter inte..

2012-01-10 23:21 #0 av: jeanettee

Jag börjar bli lite orolig. Är inne på min andra lchf-vecka nu och jag äter så himla dåligt. Inte som i att jag äter kolhydrater utan att jag vissa dagar knappt inte äter alls. Det är inte det att jag inte är hungrig för det är jag mellan varven men jag har ingen som helst matlust. Kan det bli så i början? Jag har historia av ätstörningar och är livrädd för att det är nåt sånt som spökar. Jag vill så klart gå ner i vikt men inte så att jag tänker att jag inte ska äta alls, jag vill göra det på ett bra sätt!

Som idag, när jag gick upp tänkte jag att jag skulle ta frukost lite senare men senare blev aldrig och nu sitter jag här och har ätit några skivor ost, lite skinka och philpadelphiaost och druckit en kopp te, that's it under hela dagen. Jag känner nu att jag är lite hungrig men som sagt, ingen lust till varken att fixa nåt eller att äta. Vet inte riktigt vad jag ska göra..

Anmäl
2012-01-11 00:01 #1 av: Zepp

Känner igen det där frän början.. man kunde gå hur länge som helst och till slut var det kväll innan frukosten stod på bordet.

Nu har jag ingen ätstörning.. förutom att jag kanske är lite för glad i mat.. så efter en sådan dag så åt jag som regel betydligt mer i stället nästa dag.

Har man anlag för ätstörningar bör man nog försöka skaffa sig fasta mattider och då även äta rimliga portioner.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2012-01-11 00:29 #2 av: jeanettee

Tack för ditt svar, blir väl att försöka tvinga i mig lite mat de närmsta dagarna så matlusten kommer igång eller nåt.

Anmäl
2012-01-11 05:20 #3 av: Internettan

Jag känner också igen det, det är ganska vanligt att man inte känner hunger på samma sätt till en början. Och att man t.o.m tappar matlusten.

Äter du för strikt (och med det exempel du ger för idag/igår så blir det väl knappt nån kolhydrat i sikte) kan det vara en del av problemet. Bestäm dig helt enkelt för att äta regelbundet, som Zepp skriver, och se till att det blir lite kolhydrater i form av grönsaker eller annat, beroende på vad du tål.

Efter lite mer tid brukar aptiten återkomma.

Anmäl
2012-01-11 08:20 #4 av: MsSandra

Aptiten kommer och går lite i perioder kan jag tycka ibland. Men ibland måste man peta i sig något för att få igång både förbränningen och matlusten känns det som. Jag menar ibland kommer man inte på hur hungrig man är förrän man börjat äta..

Fasta rutiner är bra om man haft problem, bättre att i vissa perioder kanske äta små mål.. fast flera gånger över dagen sätt.. sen när kroppen stabiliserar sig kan man ju äta lite mer vissa tider och ta bort andra måltider..

Man måste prova sig fram lite..

Drick mycket vatten iaf!
Lycka till
MVH Sandra

Anmäl
2012-01-11 09:01 #5 av: Wildrat

Har du problem med aptiten så bestäm dig för att äta tre gånger om dagen (frukost, lunch, middag) och ät en normal måltid varje gång. Planera dem gärna i förväg så blir det inte så jobbigt att komma på vad du ska äta. Ät riktig mat åtminstone två av gångerna, helst lagad, varm mat och ha grönsaker till. Grönsakerna kan vara kalla om du vill, tex riven morot brukar funka bra och hjälpa aptiten lite.

Anmäl
2012-01-11 09:18 #6 av: jeanettee

Igår åt jag som sagt i princip ingenting och bestämde mig för att idag Ska jag äta. Men idag vaknar jag upp med ett fruktansvärt illamående. Är även helt orkeslös vilket inte är så konstigt med tanke på igår. Jag skulle verkligen behöva få i mig nåt men med det här illamåendet är det helt omöjligt. Läste för ett tag sen att illamående kan vara saltbrist, någon som känner igen det?

Anmäl
2012-01-11 10:28 #7 av: Wildrat

#6 Man får illamående av energibrist också och enda sättet att motverka detta är att äta nånting. Men du kan testa med att ta en halv tesked salt och skölja ner med ett glas vatten men du måste äta nånting också.

Anmäl
2012-01-11 10:48 #8 av: dufva

Försök få lite regelbundenhet i ätandet åtminstone tills dina hungerkänslor får lite balans igen.

Du kan även trigga igång dom med lite mer kolhydrater som frukt eller genom att lägga till mejerier.

Anmäl
2012-01-11 20:08 #9 av: Zepp

I början glömde jag som sagt att äta ibland, då blev jag illamående och lite yrslig, det gick som sagt över om man åt något.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2012-01-11 21:56 #10 av: Inkanyezi

Jag glömmer ibland att äta på hela dagen, så att jag kan käka frukost vid sextiden på kvällen, och jag känner egentligen ingenting av det. Jag gissar att om man har ätit bra med fett dagen innan, så behöver man faktiskt inte mer energi förrän man blir hungrig igen.

Anmäl
2012-01-11 23:13 #11 av: jeanettee

Idag har det gått lite bättre, morgonen var ett helvete men efter att jag tvingat i mig en kopp te gick illamåendet över och efter en sallad till lunch har jag även kunnat äta ikväll, ordentligt! Mycket skönt. Så med lite vilja och tvång ska det nog gå vägen. =) Tack för alla tips i alla fall, skönt att höra när man känner att det kanske börjar gå fel.

Anmäl
2012-01-11 23:23 #12 av: Zepp

Jag är då inte hungrig i svinottan när man skall till jobbet, men jag äter altid lite iallafall.

Ibland turkisk youghurt, eller ägg, eller någon pannbiff direkt från kylen.

På helgen sover jag länge och sippar kaffe fram till 11tiden då äter jag en lite större frukost och hoppar lunchen, då blir det ett större kvällsmål.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2012-01-11 23:26 #13 av: Seglarina

Jag har inte så stora erfarenheter av ätstörningar, men vill ändå säga något.

Jag har upptäckt vilken oerhörd skillnad det är att äta efter blodsocker kurvan eller som nu inte. Det vill säga: När jag åt kolhydrater så "var jag tvungen"att äta. Ibland åt jag nästan utan att inte veta om det, för att mitt blodsocker sjunkit i botten antagligen. Nu när jag inte har blodsockersvängningarna längre så blir jag hungrig på riktigt och det känns helt annorlunda. Inte als lika triggande. Jag kan gå länge och känna mig lite konstig och efter en bra stund tänka, kanske borde jag äta något, ja det gör jag. och sen blir det bättre. Med blodsockersvängningar så åt jag nästan automatiskt. En autopilot startade och så hade jag ätit 5 mackor under tiden jag lagade mat.

Har man haft ätstörningar så håller jag med om att det säkert är väldigt viktigt att äta regelbundet och inte gå och vänta på hungerkänslan för den kan vara svär att lära känna även för en sån som mig, som gärna har ätit lite för mycket tidigare.

Anmäl
2012-01-12 01:14 #14 av: jeanettee

#12 Att inte vara hungrig och ändå äta går juh men att må så illa så man knappt kan borsta tänderna, då finns det inte en chans.. Har ofta såna mornar (nej, inte gravid..=P) men aldrig haft som imorse.

#13 Ätsörningar är ett skit och jag är så glad över att vara kvitt det. När jag hade bulimi kunde jag inte bli mätt utan att bli illamående, det var som att huvudet och sen kroppen kopplade samma de två känslorna så att jag inte skulle behålla maten. Så därför är jag lite rädd för illamående, var lite orolig att mitt huvud hade omvandlat hungerkänsla till illamående så att jag inte skulle äta liksom. Men det verkar ha ordnat upp sig nu över dagen. Får se vad morgondagen har att erbjuda..

Anmäl
2012-01-12 09:02 #15 av: Wildrat

#14 Problemet med LCHF (iaf i början) är att hungerkänslorna blir diffusare så ibland missar man dem. Missar man hungern så kommer illamåendet. Blir du illamående så är det alltså ett tecken på att du skulle ätit för länge sen...

Anmäl
2013-08-02 01:06 #16 av: ohsam

Nu var det visserligen ett tag sen det skrevs i den här tråden men känner igen mig såå och är själv lite vilsen.

Jag har ätstörningar i bagaget, åt anorexi-hållet här och triggas fortfarande (efter många år av att leva till 90% som frisk) igång av siffror, att ha exakt kontroll osv.

Nu är jag ju inte 15 längre, jag har lite mer vett här 9 år senare så jag ser allt ur ett mer dubbelt perspektiv, som att jag betraktar mig själv och mina ätstörda beteenden som om den biten av mig var en nära vän eller något och jag blir orolig och jag vill se till att göra det bättre. Samtidigt som det sker är det fortfarande den där lilla 15åringen i mig som blir nöjd med att få i sig så lite som möjligt per dag osv. Asjobbigt hursomhelst, det är inte så jämt, men det kommer lite då och då.

Jag har kört LCHF nu i ganska många veckor, mår bra av det (IBS som blivit bättre bl.a), men sen en mindre olycka där jag skadade fötterna häromveckan fick jag äta massa värktabletter som minskade aptiten och efter jag slutade ta dem har jag fortfarande något nedsatt matlust + att jag har gått ner lite extra fort. Jättebra tycker lilla 15åringen i mig och planerar fortsatt framgång, 24åriga jag är också förtjust men lite skeptisk till hur det faktiskt går till. Jag har ingen matvåg så jag har ingen koll på hur mycket jag äter och om det är tillräckligt för att leva bra, men tänker jag efter verkar det så lite.

Har varit ovanligt trött de senaste dagarna dessutom och fick lätt mjölksyra i armarna av att plocka in disken. Funderar över om det är en extrastöt av omställningsbesvär då jag äter lite striktare överlag på senaste (då jag försöker undvika mejerier en del för att se om jag mår ännu bättre) men jag vet inte. Det kan ju vara att jag äter på tok för lite. Känns dock som om jag äter ungefär som innan, ingen fettskräck och så alls i alla fall så fettandelen är stor, men portionerna är små. Fast jag har alltid varit ganska liten i maten, även under långa bra(icke ätstörda) perioder, med undantag för min stora kärlek: Pommes, som jag kan sätta i mig tills jag tuppar av typ haha! (vilket såklart inte ingår i min nuvarande kost, ack och ve)

Värt att nämna är väl att jag inte har någon övervikt, jag är helt normalviktig men i våras insåg jag att jag hade gått upp runt 6-8kg utöver min normala bekvämlighetsvikt som jag legat på i flera år, så de kilona får ju gärna försvinna, och ganska många av dem har redan gjort det. Huvudpoängen med LCHF var väl helt enkelt att tappa dem + att jag kände mig sjuk av kolisarna (med IBSen).

Jag bara babblar på här, har nog inte ens en fråga, ville bara ventilera lite.

Anmäl
2013-08-02 06:43 #17 av: Inkanyezi

#16 skrivet av ohsam
Jag tror att det hade varit vettigt att starta en egen tråd, även om du känner igen dig i en del som har tagits upp här.

Jag ska inte säga något egentligen om hur du äter, men att du får mjölksyra av att plocka in disken visar på ganska klena muskler och att cirkulationen inte är helt bra. Båda är tecken på att man är otränad. Mjölksyran kommer ju av att man bränner kolhydrater, och det kan visa både att man har fått i sig relativt lite energi av fett och att omställningen behöver lite mer tid.

Det där med "omställning" handlar kanske mest om att cellerna i kroppen ska få bättre förmåga att förbränna fett, när tillgången på energi från fett är högre än tillgången av energi från kolhydrater.

När man känner av mjölksyra har cirkulationssystemet inte lyckats skaffa undan den tillräckligt fort. Med vältränade muskler känner man inte av mjölksyra lika ofta och inte heller lika starkt. Och om fettandelen i maten är hög, och man har vältränade muskler, så kommer mjölksyran bara om man försöker jobba hårt och väldigt fort, för annars tar cellerna hellre fettet som finns i överflöd. Glykogenet spars till kraftansträngningarna.

Anmäl
2013-08-02 12:06 #18 av: Ary

Hur många vecker? Det låter som om du har omställningsbesvär fortfarande. Eller att du äter för lite. Varför så strikt?

Sviker aptiten så hjälper mera fräsha krispiga grönsaker. Man kan äta en hel del grönt utan att kolhydratsmängden skenar iväg. Lite bär och avokado på det ett par tuggor extra varje måltid för att vänja magen vid lite mer mat så borde det ge sig själv. Ner kommer du nog ändå.

Anmäl
2013-08-02 12:18 #19 av: kaisakavat

När det gäller aptit, så kan man behöva 'äta igång den' ifall man varit snål med maten under en tid. Magen, kroppen (huvudet/psyket?) justerar ner sig.. man tror man är nöjd, men blir egentlgien allt svagare under tiden. Har hänt mig ett antal gånger, har lätt för att långsamt skruva ner matmängden utan att själv vara medveten om det.

Med 'äta igång den', menar jag att bestämt äta t ex tre rejäla mål mat per dag under en tid.. nästan oavsett vad kroppen signalerar. Bara äta, punkt. Efter ett tag brukar hunger- och mättnadskänslor komma igång. Och då är man på rätt spår.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.