# Detta funkar nog inte för mig, kan det vara så? Author: [Borttaget] Jag har skrivit om min svaghet i benen förut. Idag är hela jag svag. När jag duschade kändes det som att jag skulle svimma. Hela kroppen mår dåligt, känner jag. Jag har dimmiga ögon när jag ser mig själv i spegeln. Jag orkar inte ha det så här. Kan det vara så att LCHF inte fungerar på mig? Jag har inte gått ner i vikt alls denna vecka heller. ## Comment 1 Author: evion Hur mycket väger du och hur lång är du? Vad äter du ungefär på en dag? Själv smög jag igång och vägde mig inte alls förrän jag började känna att kläderna satt löst. Då hade jag gått ned ca 5 kg, tog ett par månader. Sen satte det fart ordentligt. ## Comment 2 Author: dufva En del som varit väldigt sockerdrivna genom livet kan ha svårt att "sparka igång" sina mitokondrier som fettförbrännare Det kan vara fallet för dig (om du uteslutit andra möjligheter som att du bara äter för lite mat eller har underskott på vätska eller salter i kroppen). Förmågan att bränna fett finns i oss alla men är lite mer svårväckt för en del första gången man skruvar av kolhydratkranen ![Glad](http://kolhydrater.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Detta löser du dock enkelt ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Lägg bara till lite mer kolhydrater igen tills du känner dig ok Minska sen ner dom fast nu mera långsamt denna gång över typ 2-4 veckor Då får dina mitokondrier det lite lugnare att hitta sitt nya bränsle och att bli flera i antal utan att du behöver må dåligt på kuppen ## Comment 3 Author: [Borttaget] Tack för era svar och att ni vill hjälpa mig! Jag är helt knäckt här ![Gråter](http://kolhydrater.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Alla säger att LCHF ska vara så enkelt men för mig funkar det ju inte. #1 Jag väger 95 kg och är 1,68 lång. Behöver gå ner minst 25 kg. Har gått ner 3 kg på tre veckor, vilket ju är bra. Fast då har jag inte gått ner något alls den sista veckan och mår som sagt sämre och sämre. Jag böjar dagen med ett ägg och ett halvt paket bacon. Till lunch äter jag något protein, 100-150 gram, fet sås, blomkål eller broccoli, samt ovanjordgrönsaker. Den sista veckan har jag klarat mig utan mellanmål och till middag äter jag ungefär som lunchen fast lite mer protein ibland. Jag har undvikit nötter och frukt och yoghurt för att jag läste att man ska det. Efter alla dessa måltider har jag varit mätt och jag går inte med hunger där emellan. Men som sagt, jag mår pyton! #2 Nu när jag mådde så dåligt så åt jag en näve nötter och lite yoghurt. Så nu har jag väl förstört allt, eftersom man inte får äta det om man vill vara noggrann. Jo det är ju enkelt att öka på lite kolhydrter tills man är okej, men går man verkligen ner då? Stannar man inte av helt? Jag har ju i och för sig redan stannat av så det gör väl ingen skillnad. Men jag är rädd att jag ska gå upp de få 3 kg som jag kämpat mig ner de här veckorna. ## Comment 4 Author: CasaRamon Jag tror att kroppen får lite av en chock, när man slutar helt med kolhydrater och samtidigt har en infektion i kroppen och äter penicillin. Det blir alldeles för mycket på en gång. Du borde trappa ner långsamt i stället. Uteslut potatis, pasta, ris och bröd. Men ät yoghurt, ägg, nötter, frukt ibland och grönsaker. Glöm inte att lägga till fett. Ta kokosfett i kaffet eller teet. Kokosfettet är det allra nyttigast fettet, kallas morgondagens medicin. Du måste först bli helt frisk och sen kan du köra lite striktare med LCHF. Men räkna med omställningsbesvär, det får dom flesta, mer eller mindre. Det beror väl på hur man ätit tidigare. När väl kroppen "vant" sej, kommer du att må bra och även gå ner i vikt. Du måste låta det ta den tid det tar och inte bli stressad över att vågen "står stilla". Lycka till ## Comment 5 Author: [Borttaget] #4 Tack CasaRamon. Det var kloka ord. Hoppas du har rätt i det där med att kroppen har fått en "chock" av både sjukdom, pencillin och kolhydratsreducering. Jag tänker fortsätta med lchf, men jag kommer som du säger lägga till lite nötter, frukt ibland och yoghurt. Och sen när jag är helt frisk vill jag börja gå långa promenader. Men som det är nu orkar jag inte.... ## Comment 6 Author: evion Se till att du får i dig salt nu i början. När kroppen tappar vätska i början kan man lätt få saltbrist/vätskebrist och känna sig matt och yr. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Okej. Fast jag tror jag får i mig rätt mycket salt. Äter ju bacon som är salt och rätt mycket dessertost, som också är salt. Eller hur mycket behövs egentligen? ## Comment 8 Author: savonit Fast om det inte skulle funka skulle du ju rasa i vikt eller dö för om merparten av energi kommer ifrån fett om det inte skulle funka så skulle du ju då få någon energi och då skulle du antingen dö eller rasa i vikt. Så det är något annat. Försök äta kopiösa ämngder mat. Och om du mår lika dåligt på måndag ät lite ris eller potatis till maten lite är 1 - två potatisar för att se hur du mår. I om inte det funkar uppsök vårdcentral. ## Comment 9 Author: evion Jag tror att man kan behöva rätt mycket extra salt i början, speciellt om man är så strikt som du verkar vara. Vissa brukar ta lite på tungan och skölja ned. ## Comment 10 Author: evion Från kostdoktorn.se en mycket bra sida om du inte hittat dit redan. :) "Besvären kan delvis undvikas med extra vätska och salt under första veckan. Ett bra sätt kan vara en (sockerfri) buljongtärning i en mugg med varmt vatten då och då, exempelvis var fjärde timme. Alternativt att dricka några extra glas vatten om dagen och salta lite mer på maten. Skälet är antagligen att kolhydratrik mat kan binda vätska i kroppen och göra dig mer svullen. När du slutar med den maten tappar du överskottsvätska via njurarna. Det ger ibland vätske- och saltbrist första veckan innan kroppen hunnit vänja sig, vilket kan ge huvudvärk, yrsel med mera. Vissa föredrar att trappa ner kolhydraterna långsamt under någon vecka för minsta möjliga omställningsbesvär. Men för de flesta är det lika bra att köra hårt direkt. Något extra tappat vätskekilo på vågen redan första dagarna är utmärkt för motivationen." ## Comment 11 Author: [Borttaget] #10 Jo jag har lusläst Kostdoktorn :) Han är jättebra. När jag kände mig sådär fruktansvärt svag i morse så började jag gråta mycket och så åt jag en näve nötter och någon deciliter yoghurt. Efter en stund kändes det lite bättre. Kanske var det den pyskiska urladdningen i kombination med lite extra kolhydrater. Jag behöver nog börja dagen med några kolhydrater. Nu har jag ju börjat med ägg och bacon, men det blir nog för tufft för mig kropp. För jag har ju piggnat till mer och mer under dagen. Det är som värst på morgonen och förmiddagen. Jag är så orolig att min kropp ska ta skada av att få så lite kolhydrater. Också orolig att detta verkligen "inte ska funka" på min kropp och att jag inte kommer gå ner mer :( ## Comment 12 Author: hemul Det är inte mycket kolhydrater i en näve nötter och lite yoghurt. Gör som savonit sa och lägg till en riktig kolhydratkälla en eller ett par gånger om dagen. Du behöver ju inte äta socker för det, men potatis eller ris. Du kan gott lägga dig på 100 gram ett tag och sen drar du gradvis ner till 50. Där kan du känna eften om du vill/behöver gå lägre. Der är inget som blir förstört. Du åt ju högkolhydrat alldeles nyssens och dog inte av det. ;-) ## Comment 13 Author: Sindri Jag tycker din frukost ser lite påver ut. Jag väger 51 kilo och gör en omelett på 1 ägg+ en äggula, i den har jag ost/sparris/squash/köttfärs -lite varierat. Till det äter jag 2-3 cocktailtomater, ett frökex med mycket smör och ost, en kopp te med kokosfett och grädde, samt ca 1 dl turkisk yoghurt med nötmusli. På det står jag mig så gott som hela dagen. Jag tycker du skall undvika potatis och ris om du varit sockerberoende. Det är mycket stärkelse i det. I grädde, yoghurt och grönsaker finns nog de extra kolhydrater du eventuellt behöver. Symptomen du beskriver i första inlägget låter som det jag hade förr när jag levde mest på kolhydrater och fick blodsockerfall. Din kropp har inte sparkat igång sin fettförbränning på allvar än - den tror nog att det fortfarande är socker som gäller. Att skippa socker när man varit beroende är en sorgeprocess - var beredd på att du kan bli väldigt deppig ibland. Men det är bara beroendecentrum i hjärnan som försöker lura dig - lura hjärnan! ## Comment 14 Author: Lilltilda #0: Jag mådde så som du beskriver det under min inkörningsfas. Övergångsbesvären satt i ca 4-6 veckor. Blev matt och orkeslös, deppig (rejält deppig!)m.m. och var redo att ge upp många gånger. Jag ökade på grönsaker, yoghurt och nötter lite och började må bättre. Hur lite kolhydrater man mår bra på är individuellt även sedan fettförbränningen har kommit igång. Vissa behöver nästan inga. Andra behöver fler. Frukosttips nu om du vill må bättre är Smoothie! Lite mer kolhydrater men värt att testa. För mig fungerade det bra utan att trigga igång sockerbehov, men jag har aldrig varit sockermissbrukare. 1 dl grädde 1 dl turkisk yoghurt 1 dl kolsyrat vatten 0,5-1 dl frusna kolhydratsfattiga bär, t.ex. hallon. Mixa i blender eller med stavmixer och häll upp i stort glas. Är jag fortfarande hungrig efter en sådan så äter jag något kokt ägg till. Sedan måste jag säga att lchf faktiskt INTE passar för alla. Jag känner människor vars kroppar aldrig vande sig vid lchf så de har slutat och hittat andra livsstilar som passat dem bättre. Har du kvar alla besvär efter 6-8 veckor så tycker jag (MIN åsikt) att du ska utvädera och tänka igenom om lchf verkligen är din grej. ## Comment 15 Author: hemul Man kan äta lågkolhydrat utan att trassla in sig i LCHFs regler också. Moderat lågkolhydrat tror jag inte någon har mått dåligt av. Problemet är att folk lätt tror att man måste vara superstrikt för att få några positiva effekter och att det det är mer eller mindre skadligt att inte vara det. ## Comment 16 Author: [Borttaget] Idag och de senaste dagarna har det varit yrsel som har strulat mest. Jag får lätt svimningskänslor och undrar om blodtrycket kan bli för lågt av LCHF? Jag går runt och det känns som att blodet bara når upp till nivå med käken typ. Att den bit av huvudet ovanför är tom :) Obehagligt. Känner nån igen? Jag har inte gått ner nåt denna vecka heller. Undrar fortfarande vad det beror på... ## Comment 17 Author: Magica1970 Vänta med vikten och koncentrera dig på att hitta en balans i ätandet där du mår bra fysiskt och psykiskt. 3 kg på tre veckor är inte så dåligt trots allt. Stress gör ingen nytta på vare sig ditt välmående eller din vikt. ## Comment 18 Author: [Borttaget] Nu är det fyra veckor med lchf och andra omgången av halsinfektion. På vågen har det börjat röra på sig lite igen, men jag känner mig fortfarande väldigt matt. Det är kanske kombination av infektion och omställning av kost. Min naprapat sa en intressant grej. Han hade flera gånger varit med om att folk som plötsligt lägger om kosten får halsinfektioner! Han förklarade det genom att så mycket skräp som länge legat undanstoppade i "kroppens hörn" frigörs när man rensar ut och därför utbryter infektion. Någon som upplevt detta i samband med kostomställning? ## Comment 19 Author: evion Eftersom gifter lagras i fett så är det inte alls otänkbart att det "rensas" ut och man får infektioner när man går ned i vikt. ## Comment 20 Author: [Borttaget] Nej det verkar ju onekligen så. Han sa att han jobbat på ett hälsohem för ett tag sen. Och några dagar efter att alla börjat med kostomläggning så kom de flesta med halsdukar om halsen och hade ont i halsen. ## Comment 21 Author: MsSandra Första gången jag körde igång den sk rivstarten (GI) för massa år sedan fick jag halsfluss två gånger (efter dryga 2-3 veckor på kosten).. rivstarten är ju ganska exakt lika som lchf egentligen.. men sedan efter det var jag inte förskyld/sjuk på mer än ett år hehe (jag har alltid varit mycket sjuk innan..otaliga gånger varje säsong på året så att säga). Så det kan nog ligga nått i det han säger.. När jag började med LCHF (dvs efter en kolhydratsperiod).. kändes det som jag blev jätteförskyld efter ett par veckor.. men bröt aldrig ut och försvann efter ytterligare några dagar. Kroppen renar sig själv kanske... Angående ditt ätande.. du förstör inte allt genom att äta en dl turkisk yoghurt.. eller lite bär.. eller nån näve nötter (det som förstör är snarare just det tänket.. att man ger upp.. gör fel och lika gärna kan skita i allt.. fortsätta "misslyckas"). Du kanske inte går ner nått.. om du äter FÖR MYCKET.. (dvs bra mycket mer än en näve / 1 dl).. du måste dock känna efter lite om nått av dem triggar igång ditt sötsug.. för då kan det vara idé att kanske ta bort just den delen ur din kost (vissa kan ju bli mycket hungrigare / mer sugen.. om de tex äter mjölkprodukter.. andra om de äter nötter.. vissa tomater osv osv.. olika för alla - så det gäller att prova sig fram) -  men prova lägg till ett ägg till på morgonen tex och se om det gör skillnad.. eller ät mer kött till lunch.. Det som är emot dig just nu (troligen) är bara du själv.. 3 kilon är ju skitbra! Vissa går ju UPP i början! Nu gäller det bara för kroppen att komma i fas och hitta sin nivå (man måste prova sig fram lite, lyssna lite på kroppen och känna av själv hur man mår.. man måste hitta en väg som funkar helt enkelt). Så fort man börjar nojja över vikten.. eller oroa sig över nått.. så börjar kroppen protestera (stress är värsta fienden / dvs man själv är sin egens värsta fiende!) och släpper inte loss nått alls.. oavsett hur bra man äter \*suck\*.. man får försöka peppa sig själv.. tänka framåt.. tänka glatt.. nästan överdrivet haha.. Jag tror du klarar detta galant! Jag kände av mer trötthet i mer än en månad.. fast det blev bättre efter 2-3 veckor.. men det är som sagt lite individuellt. Jag hejjar o tror på dig! LYCKA TILL! MVH Sandra ## Comment 22 Author: [Borttaget] #21 Tack för ditt svar Sandra! Och tack för uppmuntran :) Det är segt att gå och känna sig svag och darrig varje dag. Men samtidigt måste jag ju tänka på att jag har en infektion och att kroppen påverkas av det. Jag blir lätt orolig att dessa (omställningsymptom?) symptom är tecken på att något är farligt eller fel. På de flesta informationssiter om lchf står det att man ska bli piggare efter någon vecka. Men vad jag förstår av många är på iFokus så kan det ta mycket längre tid. Så antagligen är det väl normalt. Tack för att att du tror på mig! ## Comment 23 Author: Elfdance Vissa mår bra av mer kolhydrater. Du kan ju prova att lägga till lite sötpotatis, potatis, vitt ris eller liknande stärkelse för att se om du mår bättre. Att skriva detta här är väl dock som att svära i kyrkan. :) Är man mycket överviktig och har sabbat sin metabolism lite kanske det inte är så bra men mår man skitdåligt länge kan det ju vara något man har i åtanke i alla fall. Man ska ju inte behöva gå runt och må jättedåligt länge... ## Comment 24 Author: [Borttaget] ja jag har läst flera gånger härinne att somliga blir sjuka i allt möjligt  i samband med omläggningen. ## Comment 25 Author: Zepp Långa kraftiga omställningsbesvär kan vara tecken på att något är fel.. ja! Mest då kanske ändå att man är så kraftigt sockerberoende. både fysiskt (metabolt) och mentalt (sockerberoende)! Nu tror ju jag iallafall att du har drabbats dubbelt, både omställningsbesvär som kan vara nästan outhärdliga för vissa sockerdjunkies och en infektion. Sen så.. man får fundera lite på grundena för kost överhuvudtaget.. förstofrämst skall alla äta riktig mat med näring så att kroppen håller sig frisk och kry, sen så om man är överviktig så kan man minska kolhydraterna och öka fettet så att insulinnivån sjunker till normala nivåer för ökad lipolys.. i den ordningen då helst! Lätt som en plätt.. eller hur.. fast efter att ha deltagit på detta forum under flera år så inser jag att väldigt många har större problem med att äta mat med näring än att minska på kolhydraterna. Antagligen handlar det om bristande kunskap vad gäller näringslära, kokkonst och kroppens behov av essentiell näring!? ## Comment 26 Author: [Borttaget] #25 Zepp: När du skriver att något kan vara fel, ja, hur menar du? Att jag kan ha en allvarlig sjukdom som gör att jag mår såhär dåligt? Eller menar du att jag kanske inte äter tillräckligt näringsrikt i det jag äter? Blev orolig när jag läste att du skrev sådär... ## Comment 27 Author: [Borttaget] Denna vecka har jag ändå börjat gå ner igen. Jag tror att förra veckans platå berodde på pms. ## Comment 28 Author: [Borttaget] Det som ändå hittills har blivit bättre för mig med lchf är: minskat sockersug minskad mängd intagen mat minskad vikt (3,5 kg på fyra veckor) och att jag nästan aldrig längre känner hunger och står mig på maten nästan hur länge som helst. Det som är jobbigt är: hjärtklappning och hårda hjärtslag (men jag har generella ångestbesvär sedan tidigare, så jag vet inte vad som är vad) svaghetskänsla, främst i benen halsinfektion, som kan komma antingen från min son eller från att jag ställt om kosten kraftigt. yrsel, "grumlighetskänsla" i huvudet ## Comment 29 Author: Zepp Mnja.. altså det jag syftade på var mest att det allvarliga felet skulle kunna vara kraftigt socker/kolhydratberoende! Dvs det allvarliga då skulle kunna vara att din metabolism och ditt psyke är beroende utav kraftiga sockerkickar för att du skall känna dig normal! Fast iomed att du har pågående infektioner så lutar det nog mer åt att du har dubbla besvär helt enkelt! Hur som helst.. att vissa inte inser att ett kraftigt kolhydrat/sockerberoende är ett problem och att man då kan få kraftiga omställningsbesvär är beroende mer av vad man tog bort och inte i så stor utsträckning vad man lade till.. lite av en avgiftning! Jag tror ioförsej de flesta lider i tysthet, och sen säger de inget fören de kommit igenom de olika omställningsfaserna? Du vet.. sockerberoende tex ger en del psykiska omställningsproblem.. rena avgiftningsproblematiken.. med sjunkande dopaminnivåer. Metabolt kolhydratberoende kan göra att man under några veckor faktist lider energibrist, och om detta beroende är kraftigt så sätter nödsystemen in för att hålla uppe blodsocker till ketosen och glukoneogenesen blivit uppreglerade.. då kan man ju må tjuvtjockt under den tiden. ## Comment 30 Author: hemul Har du provat att äta mer kolhydrater än? ## Comment 31 Author: [Borttaget] #29 Ja är det som du skriver så är det ju verkligen avgiftning jag genomgår och jag visste inte att man kan påverkas så mycket psykiskt av det. Men det låter ju logiskt. Och jag vill inte återvända till mitt tidigare socker och stärkelseliv. Jag vill fortsätta med detta, och jag önskar också att kroppen ska vilja det med tiden. #30 Inte så mycket. Jag äter lite yoghurt på mornarna istället, men ligger nog runt 25-30 kolhydrater per dag. Är rädd att jag inte ska gå ner alt gå upp i vikt annars.... ## Comment 32 Author: hemul Du lär inte gå upp ett ton över natten liksom... risken för att gå upp av en liten kolhydratökning ökar nog förresten över tid. Det är de som äter väldigt lite kolhydrater som är "känsliga", d.v.s. har gjort sig känsliga. Valet är ditt, men det är nog rätt meningslöst att leta efter andra orsaker till att du mår som du gör. Nästan alla mår dåligt under omställningen, inget märkligt med det. Att kalla det avgiftning tycker jag är lite överdrivet. Det handlar nog bara om att reglera upp kroppens system för att hantera och utnyttja fett och det tycks ta väldigt olika tid för olika personer. Så länge det inte funkar optimalt råder energibrist. Hjärnan och musklerna får inte nog med bränsle och man mår skit. ## Comment 33 Author: Zepp "**Avgiftning**, innebär ett planerat, och medicinskt övervakat avvänjande från något beroendeframkallande ämne, vanligen alkohol och narkotika. Vissa behandlingshem har denna inriktning." [http://sv.wikipedia.org/wiki/Avgiftning](http://sv.wikipedia.org/wiki/Avgiftning) "**Sockerberoende** är ett påstått beroende av socker i alla dess former samt snabba kolhydrater då de omvandlas till socker väldigt snabbt i kroppen. Beroendet är dock omtvistat bland svenska läkare och det har inte fått officiell status som en sjukdom. Vissa räknar med att upp till 75 % av alla människor har en medfödd, ärftlig känslighet för socker och snabba kolhydrater och av dessa är ungefär en fjärdedel extra känsliga. UNCOPE är ett diagnosverktyg som går att applicera på olika beroenden.  Man kan använda dessa screeningfrågor för sockermissbruk eller sockerberoende. Att tänka på är att "sötsaker" går att byta ut mot bröd, flingor, pasta, frukt, läsk och dylikt. 1. Har du, under senaste året, någonsin ätit mer "sötsaker" än du tänkt dig och/eller fortsatt använda "sötsaker" när du inte tänkt dig det? 2. Har du, under senaste året, försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket "sötsaker"? 3. Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med "sötsaker"? 4. Har någon, under senaste året, till exempel familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter "sötsaker"? 5. Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa "sötsaker"? 6. Har du, under senaste året, någonsin använt "sötsaker" för att lindra känslomässigt obehag såsom nedstämdhet, ilska eller tristess? [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerberoende](http://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerberoende) Det är ju helt klart alldrig lika allvarligt som med "riktigt" beroendeframkallande medel.. men kan vara väl så jobbigt, både fysiskt och mentalt! ## Comment 34 Author: [Borttaget] #32 Nej så snabbt lär man väl inte gå upp. Och visst, det är säkert helt normalt att må såhär under omställningen. Jag åt ju väldigt mycket kolhydrater innan. Men hur länge ska man räkna som omställningsfas? Nu har det gått 4 veckor. Men jag förstår att det inte finns nåt riktigt svar på det. Det är ju individuellt. #33 Ja visst, de där frågorna kan man applicera på många sorters "missbruk"/beorenden. Spelmissbruk, socker, shopping... Och som sagt, jag vill verkligen inte gå tillbaka till mitt tidigare ätande. Jag tror på att äta såhär, absolut. Hoppas som sagt bara att kroppen vänjer sig någon gång så man kan få känna sig pigg och stark som så många på lchf-kost säger sig må. OCH hoppas också att jag går ner i vikt. Har ju som sagt ca 25 kilo som jag vill bli av med. ## Comment 35 Author: hemul I stort sett alla får omställningsbesvär oberoende av om de anser sig vara sockerberoende eller inte... Karin är ju matt och svag, vad jag förstår. Hon står ju inte utanför kiosken och ylar, i alla fall har hon inte nämnt något om det. ## Comment 36 Author: Mabrotnosh Varför mår du inte bara prutt ett tag till, tar det lugnt och skiter i att väga dig ett tag. Ät för att det är gott att äta inte för att hysteriskt gå ner i vikt. Ta det lugnt istället. Tar du det lugnt och äter för att det är gott så lär du på en månad ha gått ner i vikt. Stress ger viktökning. Så sluta oroa dig så in i bomben över att du inte går ner i vikt och försök stå ut med dina darriga ben en stund, för det går över. ## Comment 37 Author: Zepp Lite ylande är det nog.. kanske inte framför kiosken men här på forumet.. vilket såklart är bra mycket bättre och dessutom antagligen en bra sak.. för mår man dåligt så är det förmodligen bra att prata med någon som förstår hur det är!? ## Comment 38 Author: [Borttaget] #35 Ja jag ylar inte utanför kiosken. Har nästan inget sötsug kvar och har inga stora svårigheter med att gå förbi godishyllor och kiosker. Nej som sagt, det är svagheten och darrigheten jag känner som är värst och att det också påverkar mig psykiskt för att jag blir orolig av det. Men absolut, jag ska försöka tänka att det är helt normal reaktion på att jag kraftigt förändrat mina matvanor (till det bättre, på sikt). #36 Jo du har rätt. Och jag njuter redan jättemycket av maten. Bara att få äta olika sorters ostar frlera gånger om dagen är underbart för en ostälskare som jag. Parmesan över broccolin och laxen och brie till mellanmål tex. Och nu ska jag inte klaga på vågen heller för idag vägde jag mig och totalt har jag gått ner 4,1 kg på fyra veckor. Visste förstår jag att mycket utav detta är vatten, men allt kan väl knappast vara det. Så jag är nöjd med det resultatet också. #37 Ja jag använder detta forum till att få svar (av de personer som orkar och vill) och erfarenheter av andra, för att se om mina funderingar och min oro kan stillas av det. Och jag är väldigt tacksam för alla vettiga svar jag fått hittills. Det är ju upp till var och en om man vill och orkar svara/dela med sig osv... :) ## Comment 39 Author: SpurtAnne Hej KarinOtt! Jag tycker du är superduktig och det verkar som om du mår bättre nu! Jag några tips tror jag. Försök att inte tänka så mycket på vågen. Fokusera på vad du äter istället. Tvinga dig själv att bara äta lchf och fortsätt med det. Snubbla inte in på kolhydrater, även om det är en del som säger det till dig. Det ÄR jobbigt om man aldrig kommer in i ketos helt och hållet. Att hålla på och hoppa fram och tillbaka gör att övergångsbesvären aldrig går över. Var tuff(snäll) mot dig själv och välj bort kolhydrater i minst 1 vecka. Ta bort mellanmålen också. Ät när du är hungrig och ät ordentligt då. Det var sjukt jobbigt i början, första månaden kanske, men inte nu längre efter 4 månader. Jag är nästan aldrig hungrig och framförallt inte så där "gemigmatnuannarsdödarjagnån"-hungrig! Lycka till! ## Comment 40 Author: hemul Du ska nog sluta vara så orolig för allting, om du kan. Jag menar, du är orolig för att som du mår nu är farligt och du är orolig för att om du ändrar kosten det allra minsta är det farligt. Vad är det värsta som kan hända? Antingen fortsätter du som nu och får fortsätta att må dåligt ett tag (dagar, veckor, månader?) men kommer antagligen att må bra till slut även om det finns undantag. Du lägger till en potatis eller liknande och riskerar, vad du tror att gå upp några hekto. That's it. Jag ser inga andra val. Bara att bestämma sig. ![Flört](http://kolhydrater.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")