Jag tänker på detta ibland, och jag har i mitt eget stilla sinne kommit fram till att vi människor mest troligt är ifrån Afrika, och där har de ju inte lika extrema årstider som här. Så det är nog inte helt applicerbart i mitt tycke. Men detta är en intressant diskussion.

Fullt möjligt att det i stora drag är applicerbart.

Jag har funderat på att vi LCHFare ofta bara kör 'vinter'. Kanske är det viktigt för hälsan att det även kommer 'somrar'. Alltså variation. Inte snöa in vare sig på konstant strikt LCHF eller på högkolhydrat.

Men jag vet inte. Bara en tanke.

Antagligen påverkades våra (nordiska) gener ganska mycket av den senaste istiden speciellt slutet då många av våra förfäder följde isen som drog sig tillbaka

Det var säkert en överlevnadsfördel om man hade gener som gjorde att man kunde lägga på sig lite vikt under den korta tid när det fanns bär och frukt att tillgå

Jag har alltid praktiserat LCHF så att det blir lite mer frukt och bär i kosten på sensommaren

Det blir en viss viktökning som sen naturligt får smälta bort under hösten när jag äter färre kolhydrater igen

Dels så är brunbjörn och mäniska två olika arter med delvis olika metabolism.

Jag antar att brunbjörnar har en betydligt kraftigare utvecklad denovo lipogenes.

Vilket vi mäniskor inte har, den är med andra ord inte så utvecklad hos oss.. vilket är en nackdel, i dagens samhälle.

Iomed det så får vi betydligt större problem med högt intag av snabba kolhydrater.. hyperglykemi.. som på sikt kan leda till diabetes eller metabolt syndrom!

Sen är det en annan sak huruvida vi skall äta mer av egenodlad eller svensk frukt på hösten.. främsta fördelen är nog att den är näringsrikare!

Och skall man äta frukt skall den nog ätas när den är som näringsrikast.

Människor går inte i ide, så vi behöver inte något fettlager på vintern. Björnen lägger inte på sig fett förän bären mognat. Björnen blir inte fet av myror eller byten. Honung om äter björnen också om han får tag på det.

Sant att vi inte behöver ett fettlager.

Men jag tänker att 'sommar' kanske fyller fler hälsofunktioner än att bara göra oss feta inför en 'vinter' (som numera aldrig kommer). Kroppens funktion är invecklad. Det skulle inte förvåna mig om fler processer påverkas olika av ensidigt kontra varierat matintag.. 

Vi är inte förstås inte som björnen, men olika sorters däggdjur på säsongpåverkad 'blandkost' kan förstås likna varandra.

(OT - Jag är ingen ny forumdeltagare. Detta alias är tillfälligt för min egentliga användare har gått i strejk. Annars 'heter' jag kaisakavat.)

Och vad skulle dessa "hälsofunktioner" vara för något? Det finns ingen vinter i Afrika där vi kommer ifrån, säsongerna är annorlunda där med regnperioder och torka.

Genetiskt har vi förändrats mycket lite sen, de första människorna utvandarade från Afrika för ca 70 000 år sedan. Den enda förändringen av stor betydelse är huden som blivit ljusare för att vi ska kunna tillgodogöra oss D-vitamin bättre här uppe. Näsorna också förändrats för att passa klimatet, men allt detta är småsaker i det stora hela vi är samma som våra förfäder en gång var innan de utvandrade. Att europeer har lite neandertal ursprung i sig är väl det som skiljer oss mest från afrikaner.

Frågan påminner om intermitent fasta.. dvs kan det påverka vår metabolism och olika processer kring denna?

Teoretiskt så är vi knappast byggda för att äta var tredje timme.. eller skall man säga.. vår hälsa är knappast beroende av fasta mattider!

Sen så är det en annan fråga huruvida vi uppnår några hälsofördelar av att inte göra det?

Det mest troliga är att det spelar mest roll vad vi får i oss över en längre period och att kroppen har buffertar för det mesta.. minst för syre antar jag och rätt liten för vatten.. övriga micro och macronutrienter finns det som regel större buffertar utav.. varför vi kan leva åtskilligaq veckor så länge vi får vatten och luft.

En sak är vi väl alla överens om.. att fettlager är energidepåer för att utjämna tillgången på föda!

Och teoretiskt så om man har understimulerade processer för att använda dessa depåer.. vilka kräver en viss tillverkning av ensymer och annat så kanske de gynnas av att fasta då och då?

Sen så om det fyller någon funktion av att fylla depåer extra under sommar/höst verkar mer vara av godo om man har sämre tillgång till föda eller om denna är lagrad och undermålig näringsmässigt på vintern.

Dvs då handlar det nog mer om att äta maten då den är näringstätare.. för vi har knappast brist på energirika livsmedel på vinter numera.

#8 Zepp, du vet väl att Sanfolket i Kalahariöknen inte varierar i vikt mer än några få procent under ett helt år? Din teori har inget vetenskapligt stöd utan är rent önsketänkande. Visst blev det fasteperioder då det var ont om byten men de äter aldrig upp sig i vikt eftersom de då inte kan jaga. Vikten för en människa ska vara konstant till skillnad från björnar.

JAUS - Jag vet inte. Men t ex så kan strikt LCHF under lång tid rubba hormonbalansen (sänka nivån av T3, sköldkörtelhormon) med diverse neg följdverkningar - och t ex så finns det rätt många som rapporterar depressionstendenser med lång tids strikt LCHF..

Hur sannolikt är det att vi vet allt om hur kroppen funkar?

Hur sannolikt är det att det bara är fettlagring som påverkas av kosten??

Mnja.. nu var det ju ingen hypotes, utan ett försök att resonera kring saken.. och några procent fett i depåerna är nog en hel del energi!

Vad jag förstår av Kitavastudien så varierade de inte särskildt mycket de heller.. mest vägde de tydligen när de var unga aktiva och mest utvecklade muskulärt.. när de blev äldre så vägde de oftast några kilon mindre genom mindre musklemassa.

Vad jag främst syftade på var näringsdepåerna.. dvs om det för Homo Sapiens är någon finnes att äta upp sig i dagens samhälle så är det nog för näringen.. energi har vi tillräckligt ändå.

Men Sanfolket äter tydligen inte LCHF utan blandkost. Så vi kan ju inte uttala oss om huruvida det är okej att äta lågt med kolhydrater året runt eller ej genom att titta på ett folk som äter kolhydrater året runt. Men kanske man kan säga att det troligen inte finns någon hälsofördel i sig med att svälta/äta upp sig regenbundet?

Bushmännens kost är enastående mångsidig – på ett år ett hundratal olika sorters vegetabilier, frukter, rötter, nötter, kådor och dessutom insekter i olika stadier, reptiler, fåglar, ägg, samt 55 olika däggdjur. Jakten är viktig för bushmännen (vilket kan tänkas ha förstärkts för mindre än tjugotusen år sedan då pilbågen uppfanns). Det är inte ofta en jägare lyckas fälla storvilt, men någon gång då och då kan tjugo personer i en samlargrupp ha en brakfest på t ex en stor kudu och på kort tid stoppa i sig 400 000 kilokalorier tillsammans.

…

Bushfolken har, som alla andra människor, en glupande hunger efter fett och sött, vilket spar arbete till viktigare saker. Det suget blir problem när sött och fett ständigt finns bara några kronor ifrån oss.

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=9666

Sen är vi  ju inga björnar, som sagt var. Och då behöver vi ju inte lagra fett på hösten bara för att björnarna gör det. Är vi inte mer lika vargarna? Och de sägs vara rena köttätare, enligt Wikipedia. (De kan äta gräs och bär för matsmältningens skull.) Kanske vi då kan äta LCHF året runt utan undantag?

Men om vi härstammar från Afrika och Sanfolket är lika våra förfäder så kanske vi inte är som vargar helt och hållet? Även om förfäderna i norden åt mer kött så hade de ändå tillgång till växtföda under sommaren och åt antagligen det. Det borde göra att vi inte är rena köttätare på samma sätt som vargar? Och då kanske vi inte heller är gjorda för att äta strikt LCHF året runt? Eller i alla fall kanske inte alla klarar av det utan att få problem på sikt?

Eller hur ska man tänka?

Uppgiften om Sanfolkets festande på Kudu var intressant. Det påminner om Kitavabornas periodiska storätande av gris. Man äter tills maten tar slut, hur mycket mat det än handlar om. Det är mer varg än björn över det beteendet.

Men 400 000 kcal får man inte ut ur en kudu. Det skulle kräva en slaktvikt på ca 340 kg och en kroppsvikt på bortåt 800 kg. En stor kudu väger inte ens hälften.

/SSS

#10 AlterEgo
Varför skulle strikt LCHF påverka T3 negativt på sikt?
Finns det någon som testat T3 både före och efter lång tid med strikt LCHF?Hur lång tid räknas som länge med strikt LCHF och vad räknar du som strikt?
Är det max antal kh per dag/per vecka med eller utan avsteg osv.

Exakt samma frågor kring det andra fenomenet du rapporterar.
Vem/vilka rapporterar depressionstendenser och i så fall efter hur länge?

Bygger det du säger på en person eller flera?
Vilka är övriga omständigheter osv.

Det är ganska många frågeställningar som dyker upp kring sådana påståenden som du gör i #10 och då vill man gärna veta mer om bakgrunden till att du är så säker på det.

#14 Margareta. Petitess, men det är AlterEgo som skrivit inlägget som du refererar till :-) Jag känner igen AlterEgos resonemang om T3, frågan är bara varifrån? Jag har för mig att det har diskuterats. Men har det diskuterats här eller någon annanstans? Någon som vet?

#15 tack -jag såg det sen och har ändrat. Frågorna kvarstår. Var kommer resonemaget ifrån? Spekulationer eller fakta? Jag är inne på mitt 8:e år med LCHF och undrar när alla negativa biverkningar skall komma, och även vilka jag får. Än så länge består min lista av positiva och uteblivna resultat, inga negativa jag kan komma på.

#16

Jod och selen är två mikronäringsämnen som kan påverka sköldkörteln om man har brist på dom under lång tid.

Betydligt fler kvinnor än män har problem med sköldkörteln vilket skulle kunna bero på brister på ämnen som i hög grad förbrukas av våra endokrina system som är mer omfattande hos kvinnor

Om man får brist på dom på LCHF-kost eller normalkost beror nog mest på hur man äter.

Fläsk innehåller relativt lite av dessa ämnen.

Skaldjur innehåller betydligt mer

Vanligt salt är jodberikat så äter man halvfabrikat får man i sig mer än nog

Saltar man med däremot med havssalt och undviker färdigmat kan man få i sig mindre..

Har man problem med sköldkörten är det två faktorer man kan fundera över i allafall

Jag har inte - mig veterligt - större problem med sköldkörteln nu än jag haft tidigare. Jag har tillräckligt höga T4-värden (mättes före LCHF och är fortsatt lika) men låga T3.

Jag äter skaldjur - men inte så väldigt ofta.
Jag äter betydligt mer nöt än fläsk.
Jag gillar inte saltad mat, använder havssalt och himalayasalt i kombination.
Jag avstår från Fluor så gott jag kan bla eftersom det lär motarbeta jod.

Jag äter en del charkuterier som nödproviant och det känns att de är mer saltade än mat jag lagar själv.

Selen tar jag som tillskott när jag kommer ihåg!
Jag har lärt mig att vi har ett väldigt underskott av det oavasett hur vi äter.

Jag tror ju alltid att vanlig mat är att föredra framför rena tillskott

Tex är paranötter väldigt rika på selen och spirulinaalger på jod

Alger vore nog bra - tack för påminnelsen.

Paranötter innehåller ju ofta mögel och jag har aldrig tyckt om smaken på dem så jag har inte sett dem som något alternativ.

Finns det andra selenkällor mer än fisk?

#14 Åh.. U R S Ä K T A  M E J om jag inte förstod att tejpa in en svärm källhänvisningar. Retorik och personliga anekdoter smäller förstås högre än mina funderingar, men jag uppfattade tråden som ett tillfälle att fundera, diskutera, filosofera..

Om low carb och low T3 - Jag vet inte om det är spekulationer eller fakta, har inte tillgång till studierna som påstår detta samband. Vet inte hur de är gjorda, eller något om deras resultat förutom det som cirkulerar i debatten.

Vet flera KIF-medlemmar som försökt lyfta fram detta. Postat länkar i olika trådar m m. De brukar inte få mkt gehör..

Ingen har påstått att risken för lågt T3 vid lågt kh-intag är 100 %. Vad jag har sett. Kan vi utan vidare funderingar påstå att den är 0 %? Utifrån vad isåfall?

Här finns en notering om att lågt intag av kh leder till en minskning av leverns dejodinasenzymer och därmed kan påverka produktionen av T3. Under rubriken 'Lågt T3-syndrom'. Wiki är inte en källa, jag vet, men kan ge en 'hint'.. Det råkar vara den notering jag minns just nu - och det finns studier angivna bakom påståendet.

Har sett fler källhänvisningar på andra sajter, men minns inte på vilka. Och har inte orkat leta på rätt länge.

Har lågt T3..

Depressioner och LCHF - vet inte hur många trådar vi har bara här på KIF, där det vittnas om såna känningar. Både lättare och mer jobbiga sådana. En av de första var väl den om en potatis per dag som hjälp att må bättre. Vad den nu hette. Men det har kommit upp i många trådar.

Förmår vi hålla flera bollar i luften?

Förmår vi avhålla oss från att bli doktrinister??

#21 av AlterEgo Sarkasm undanbedes.

Det beror på HUR man uttrycker sig. Om man skriver tvärsäkert att "det ÄR si eller så", vilket du gjorde, så får man räkna med ifrågasättanden. Det du nu skrev, att du har läst det här i ett antal trådar gör det mer nyanserat. Och ger därmed också en öppning för och inbjudan till diskussion.

# 22 Sarkasm använde jag, ja. Fult kanhända, men kulsvärmen av frågor och viss retorik, riktat emot mig, var anledningen. Behov av 'försvar', gissar jag. För att psykoanalysera mig själv lite.

Det är förstås hyggligt av dig att du vill lära mig om hur man ska uttrycka sig, men jag undrar verkligen var jag har 'skrivit tvärsäkert om att något är si eller så'.

I #10 så använde jag t ex ordet 'kan'.. om sambandet låg-kh och lågt T3. Och redan där refererade jag till forumet och att många skriver om problem med riktigt låg kh-nivå.

Jag skrev också frågor. Som kanske inte var intressanta för er att vilja kommentera iofs, men det gör inget. Men att jag formulerar frågor visar väl också på att jag inte är tvärsäker på ett enda dugg. Skulle jag tro.

Om man därtill läser mina tidiga inlägg i tråden - #2 och #6 - ser man ännu tydligare min framför allt undrande/filosoferande approach.

Det förekommer ganska många påståenden i tråden. Varför är det bara mina som behöver verifieras.. 

AlterEgo mfl.

Kopplingen Lowcarb lågt T3 finns det några ganska gamla studier som tar upp

tex den här

och den här

Det har i dom fallen att göra med lowcarb och svält eller åtminstone bantning där även andelen protein i kosten blir ganska låg

Då riskerar man nedbrytning av muskler

Man får sk negativ kvävebalans vilket kan påverka sköldkörteln

Vad man då sett är att T4 kan öka men T3 minska

Äter man någorlunda efter LCHF med ca 20% protein i kosten tror jag knappast man råkar ut för negativ kvävebalans

Har kikat på några sådana hänvisningar om lågt kolhydratintag och lågt T3, har bara hitta sådana som oftast handlar om några dagars kolhydratrestriktion, både hos möss och mäniskor.

Och vad jag begriper handlar det om omställningsbesvär.. dvs när kroppen förnekas en vanligen förekommande energiråvara så räcker inte resten av kroppens metabolism till för att kompensera.

Kan tala om här att det blir samma resultat vid proteinrestriktion.. dvs lägre aktivtT3.

Har inget hittat om fettrestriktion.. och det är inte lika troligt att så händer då fettdepåerna är betydligt mer tilltagna, medans både protein och kolhydrater måste fyllas på dagligen, såvida man inte ställt om till en metabolism som gör att det behövs mindre glukos.. men vi behöver fortfarande vårt protein!

Min slutsats är att mycket av vad denna diskution om sänkt aktivt T3 och ökat rT3 handlar om kalorirestriktion, antingen frivilligt eller omedvetet.

När man letar literatur om saken så finner man att det e betydligt mer komplicerat än thyroidhormoner, ämnesomsättningen styrs av en kaskad hormoner o signalsustanser, där thyroidhormonerna är en viktig komponent.. men inte allt!

Redan Atkins varnade för long time dieting.. som jag tolkar som att följa en diet enligt boken med alla medel utan att ta hänsyn till kroppens signaler.

Här är en intressant undersökning om Chronic dieters!

"The chronic dieter is defined as an individual who consistently restricts energy intake to maintain an average or below-average body weight (1, 2). Chronic dieting syndrome describes individuals who 1) have a persistent overconcern with body shape and weight, 2) restrict their food choices for ≥2 y, and 3) continually diet to achieve weight loss without success or with success but with weight regain (2). The physiologic consequences of chronic dieting are varied and may influence metabolism in the long-term (3).

Dieting continues to be a common practice among North American women. Dieting has become the norm—it is more common for a woman to be "on a diet" than not."

http://www.ajcn.org/content/71/6/1413.full

Dufva, Zepp - Tackar väldigt mycket för respons i detta. 

Resonemang som pratar för vikten av att hålla uppe mat-/närings-/kaloriintaget för att undvika lågt T3 är väldigt intressant för mig. Om jag drar ner på matintaget så går jag i däck. LCHF har om och om igen satt mig i denna 'fälla' för jag tenderar att äta mindre och mindre utan att tänka på det.

Inga T3-prov har förstås tagits när det har hänt, så jag har inget faktaunderlag för att T3 spelar in i mitt fall. Men jag har ett lågt utgångsvärde. Kanske gör det mig känslig. Och om jag inte minns helt fel, så har farhågorna/diskussionerna jag läst om att strikt lågkolhydrat kan leda till lågt T3, gällt för personer som redan har problem med ämnesomsättning/sköldkörtelhormoner.

Alltså inte nödvändigtvis i fallet med friska.

Tyvärr kan jag inte utveckla. Dimma i skallen.