# Kolhydrater - stärkelse och socker Author: subcalva Jag har några trådar ifrågasatt synsättet inom LCHF att alla kolhydrater blir socker och kan därmed kan jämställas. Argumentet som kommer är oftast att kolhydrater inte är essentiellt. Men betyder det verkligen att så lite som möjligt är optimalt? (Och för att vara extra tydlig så pratar jag om människor som inte blivit så skadade i sin ämnesomsättningen att det är irreversibelt.) Kurt Harris som har bloggen PaNu har skrivit ett inlägg som får fram det jag gått och fundera på så länge. _"It is a fact that we do not require glucose in the diet, and that we can make it from amino acids if we don't eat it. However, rather than viewing this as evidence that glucose is not important, we should view this as evidence that glucose is so metabolically important that we have evolved way to make sure we always have it."_ _"I think eating 15-20% of calories as starch is healthier than being VLC (very low carbohydrate) on only green veggies and meat. Starchy Plant Organs give you the most useful plant vitamins and minerals, spare your body the work of making your own glucose via gluconeogenesis, keep you out of ketosis, and keep your glycogen stores topped off, all while avoiding the antinutrients in grains. If you are fairly active, you might notice a big difference between 20% starch and 5%."_ [PaNu](http://www.paleonu.com/panu-weblog/2011/2/5/no-such-thing-as-a-macronutrient-part-ii-carbohydrates-revis.html) [](http://www.paleonu.com/panu-weblog/2011/2/5/no-such-thing-as-a-macronutrient-part-ii-carbohydrates-revis.html) ## Comment 1 Author: Halvdansken Tror att poängen ligger i "If you are **fairly active**, you might notice a big difference between 20% starch and 5%". De som är gravt överviktiga har många gånger ingen fysisk möjlighet att vara aktiva och på så sätt bränna bort sockert. När jag gick på Friskis 3 gånger i veckan och dessutom cyklade överallt kunde jag äta precis vad som helst utan att gå upp ett gram. ## Comment 2 Author: subcalva #1 Kanske är det så att om man är gravt överviktig har man kanske redan passerat gränsen för att reversera det metabola syndromet. Även om jag naturligtvis hoppas på motsatsen. Jag vet att jag ofta är rörig i mina inlägg då tankarna far fortare än vad orden kommer ner på skärmen. Men vad jag syftade mer på i Harris inlägg är att det är en stor skillnad på fruktos och glukos och därmed de olika kolhydratkällorna. Såvitt jag sett tas frågan upp ibland här på forumet men efter ett tag kommer storsläggan fram att allt blir socker i magen och är därmed lika illa. Till och med i Matrevolutionen står det skrivet så. Dvs att kvantitet är viktigare än kvalité och för mig känns det som en tankevurpa nånstans.  _"Hypergylcemia is bad, but hyperglycemia is caused by pathologic loss of glucoregulatory control, not simply by eating a food that has glucose in it."_ ## Comment 3 Author: rylandes Jag har stor respect för Panu och vad han skriver. Tror han har rätt. Då han skiljer mellan stärkelse som inte innehåller fruktos och socker som gör det. Problemet ligger snarare tvärtom. Jag har mer och mer kommit in på linjen att: **Om du är överviktig/tjock så har du per definition skadad metabolism.** Undantag och gradskillnader finns säkert. Det innebär att alla kolhydrater potentiellt är skadliga. I synnerhet sammantaget. Alltså är det individuellt hur mycket du klarar innan det ger problem med vikthållning och allmänt välbefinnande. Det är bra att det nyanseras ändå. Precis som med fetter så är inte alla kolhydrater lika. ## Comment 4 Author: Cindy De allra flesta däggdjur kan producera eget C-vitamin, vilket jag tolkar som en följd av att kroppen anpassat sig efter kosten. Dvs den naturliga kosten är så fattig på vitaminet att kroppen hittat en väg att själv tillverka det. Jag tänker likadant kring kolhydrater; människans kost är så naturligt fattig på kolhydrater att kroppen utvecklat ett sätt att kompensera för det. Att äta kolhydrater istället för att låta kroppen sköta den av evolutionen finjusterade funktionen glukoneogenes, blir som att gå över ån efter vatten. Ingen föreslår att man ska ge t.ex. katter C-vitamintillskott för att bespara deras kroppar "besväret" att producera eget... ## Comment 5 Author: Wildrat #4 Gillar ditt resonemang! ## Comment 6 Author: [Borttaget] #4 Fast inte att glömma, kolhydrater konverteras lätt till fett så därför funkar det lika bra åt andra hållet.. ![Flört](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 7 Author: Cessy Men ärligt talat förstår jag inte varför det skulle spela någon roll? För visst sitter vissa kolhydrater typ fructos ihop med frukter o är fyllda med andra nyttigheter typ vitaminer m.m. o andra kolhydrater sitter ihop med enbart onyttigheter (godis o annat rent onyttigt) men när insulinet går igång så bryr den ju inte sig om ifall kolhydraten kommer från nyttigt eller onyttigt. Insulinet gör det insulinet ska o överskottet inlagrar den som fett, så vad skulle det ha för betydelse hur sockret ursprungligen ser ut? Insulinet bryr sig inte om vilket , även om kroppen i sig kanske har nytta av de andra nyttigheterna i frukt, så är det ju inte detta som styr insulinsvaret. ## Comment 8 Author: rylandes Nja det är nog så att synen på fruktos har förändrats kraftigt de senare åren. Glukos/druvsocker som är den andra delen i socker anses mindre skadligt annat än i total belastning. Samt att den förstås lyfter insulinet och triggar sötsuget hos många. Fruktos är svårare för kroppen på flera sätt. Ses därför som ett toxin i relativt måttliga mängder. ## Comment 9 Author: [Borttaget] #7 [Insulin…an Undeserved Bad Reputation](http://weightology.net/weightologyweekly/?page_id=319) Intressant läsning om insulin från "den andra sidan". ## Comment 10 Author: [Borttaget] #7 FACT:Insulin Is Only Elevated During the Time After a Meal _**In Healthy Individuals**_ Det börjar kanske vara ont om såna? ## Comment 11 Author: gun92884 #9 ... men denna artikel hanvisar till insulinrespons fran friska manniskor ... efter det jag har last har sa nar folk till slut forsoker sig pa LCHF har de redan hamnat i ett sjukdomstillstand ... ## Comment 12 Author: misty09 Cindy: Kroppen klarar inte av att tillverka c-vitamin själv. Däremot kan den tillverka D-vitamin av solljus. Brist på sol - inget D-vitamin heller. C-vitamin brist var orsaken till skörbjugg som drabbade sjömän förr i tiden pga undermålig kost. ## Comment 13 Author: subcalva #9 Japp, James Krieger har många intressanta inlägg. Även nästa del i hans serie om insulin där han bla tar upp att det inte bara gäller friska människor (#11) [Insulin del 2](http://weightology.net/weightologyweekly/?page_id=459) Dessutom del tre som visar att mjölk ger högt insulinpåslag och trots det inte ger viktuppgång. [Insulin del 3](http://weightology.net/weightologyweekly/?page_id=536) [](http://weightology.net/weightologyweekly/?page_id=536) ## Comment 14 Author: [Borttaget] #13 Äsch ;-) Verkar ju sakligt o. väl underbyggt, även om jag är för trött för att läsa allt med nån större behållning just nu. Finns nog inga enkla svar tydligen... ## Comment 15 Author: Cindy #12 Du får gärna läsa om mitt inlägg igen, för du har misstolkat mig (jag var kanske otydlig) och missat poägen. Jag menade inte att människan man producera C-vitamin, utan använde det som en liknelse med t.ex. katten. ## Comment 16 Author: hemul Harris är ju inte direkt ensam om det här synsättet heller. Det är trevligt att se att sådant kan diskuteras här nu utan att den som tar upp det blir hudflängd. Beträffande insulin så är det väl knappast av ondo. Det är längvarigt förhöjda insulinnivåer som är farliga. Så tror jag. ;-) ## Comment 17 Author: [Borttaget] Man kan väl sällan plocka ut en ensam nämnare som orsaken till alla problem, däremot finns det såvitt jag vet inga fördelar med ett konstant förhöjt insulin. Finns det något som kan vara av ondo som man får förhöjt av på LCHF? det är ju det här med kolesterolet men sen hurpass farligt det egentligen är verkar ju vara svårt att säga i nuläget (LDL,HDL, APO-kvoter och gud vet vad!) ## Comment 18 Author: gun92884 #13 Jag hade annu inte sett de foljande artiklarna i serien, darfor kommenterade jag att dar galler det friska manniskor ... ## Comment 19 Author: [Borttaget] Intressant tråd! Men - den skulle vara ännu mer intressant om inläggen på engelska så mycket som möjligt  var översatta till svenska -som t ex det i första. #3 _**"Precis som med fetter är inte alla kolhydrater lika"**._ Mycket intressant, tycker jag som i stort sett  sedan jag  började med LCHF för ca 3 år sen funderat på  om man kan dra alla kolhydrater över en kam, om det ändå inte finns någon skillnad - om det är så att oavsett varifrån kolhydraterna kommer - från vilket födoämne det än vara må - så påverkar de  på exakt samma sätt. Kolhydrater som kolhydrater. Funderat på om det verkligen är MÄNGDEN kolhydrater som ska gälla i alla lägen - om det inte kan vara så att det har betydelse VARIFRÅN  de kommer hur de påverkar, påverkar mer eller mindre negativt, kanske inte negativt alls - utan tvärtom?  M a o om det verkligen kan vara så att det inte har någon betydelse varifrån kolhydraterna kommer. Om det är kolhydrater som kolhydrater  - oavsett om de är från en sötad vetebulle eller från mejeriprodukter eller från frukt eller från broccoli? Är det bara mängden som räknas? ## Comment 20 Author: [Borttaget] verkar vara det för många, för mig är det iallafall mängden. Har testat att ligga över kanske 40 och då går jag upp oavsett vilka kolisar det gäller. Håller jag mig under det står jag still. Går jag under, säg fem, går jag förmodligen ner, men orkar aldrig hålla i det så värst länge så det ger nåt resultat. ## Comment 21 Author: Pasi #19 Det är inte _bara_ mängden som räknas - t ex så höjer kolhydraterna från ris insulinet mindre än samma mängd från bröd. Men i slutänden så är det ändå "mängden" som har störst påverkan på insulinet. #13 Man kan som sagt inte stirra sig blind på bara ett enda hormon; hur kroppen "reagerar" beror på balansen mellan en mängd hormon (glukagon, GH, Adrenalin mfl, plus några tusen som ännu är okända) - ett krångligt, men mycket väl avvägt styr-och-regler-system. Protein frisätter t ex inte bara insulin, utan måste nödvändigtvis även höja glukagonet, för att kompensera insulinhöjningen - vilket givetvis är huvudorsaken till att man inte blir fet av protein. ## Comment 22 Author: Cessy Förvisso är det intressant o få reda på om alla kolhydrater är lika o om de ger samma insulinsvar, men samtidigt tycker jag att det är en lyxdiskussion som friska människor kan ägna sig åt. När diabetesen skenar i utvecklingen (30 miljoner diabetiker typ 2 1985 o 285 miljoner år 2010) o fetman exploderar o t.ex västindien har gått förbi USA i utvecklingen av fetma. Då gäller det ju att prioritera vad som är viktigt. Det gäller att stoppa diabetesutvecklingen o fetmaexplosionen o om då alla kolhydrater på vägen får vara lika onda spelar ju ingen större roll. Det gäller ju stoppa utvecklingen nu o så får finliret komma efterhand som forskningen hinner ifatt. Vi har en metod att kunna hålla diabetes typ 2 patienter symtomfria o vi har en metod som kan hjälpa folk o gå ner i vikt. Drar vi alla kolhydrater över en kam o kör LCHF o den infon som är kopplat till detta, så vet vi att detta kan rädda massor med människor o kan åtminstone dämpa utvecklingen, så att då hålla på o dividera om alla kolhydrater är lika är en lyx som kommer offra många människoliv på vägen. Bättre att nå ut med LCHF nu o sedan satsa på forskning o finlirsdiskussioner när de resultaten så småningom kommer. Tro inte att jag inte tycker det skulle vara intressant o få svaret, för det är det, men inte på bekostnad att den diskussionen skall få fördröja att LCHF når bättre ut o börjar rek. som kost som kan ge diabetiker symtomfrihet så länge de håller sig till kosten o som kan ge viktminskning för den som behöver detta. Fetma o diabetsutvecklingen går ju explosionsartat o hur många människor ska behövas offras på vägen för att vi stannar upp o börjar dividera om alla kolhydrater är lika? ## Comment 23 Author: subcalva #22 Men om man kommer fram till att det är en kvalitetsskillnad på kolhydraterna betyder det en enorm för ännu icke diabetiker. Att få reda på vilka kolhydrater som kan ätas utan att det leder till diabetes borde vara toppprioritet för att rädda alla de som ännu inte ligger i farozonen. ## Comment 24 Author: JohanKarl Alltså, jag tycker detta är mycket intressant, och jag testar just nu att äta lite mer 'blandat', med mer stärkelse. Det har definitivt en gynnsam effekt på aptiten - och jag har oftast problem med att jag underäter på LCHF. Jag tror också att det kan ta ett tag att vänja sig, om man ätit strikt en längre tid. (även om man var frisk från början - men där kan jag mycket väl ha fel. Någon mer insiktsfull som kan utveckla detta?) ## Comment 25 Author: dycheryl cindy....jag tycker ochså att du har en poäng i det du säger!!!!!!!annars kunde vi lika gärna även bespara oss solljuset för att kroppen skulle slippa producera d-vitamin ## Comment 26 Author: Cessy #23 Frågan är som jag skrev tidigare def INTE ointressant, men att skifta fokus blir lätt en skenmanöver  som leder till risk för inte nå målet o jag tycker visst man ska forska, men tills det finns bättre svar får man försöka följa o föra ut LCHF enligt de kunskaper som finns idag. Det räddar liv just nu! Det andra kan på sikt förändra kunskapen o därmed riktlinjerna på sikt när vi har mer forskning o fakta på fötterna, men den kunskapen finns inte ännu o ska vi ägna tiden att argumentera eller ska vi försöka rädda liv nu. Forskningsarbetet kan ju fortskrida o så småningom lär vi få svar, men tills dess får vi jobba med vad vi har. #25Tja eller så kan man utsätta kroppen för mycket soljus som förvisso skapar D-vitamin med också ökar risken för cancer. Allt man gör har alltid minst två sidor. ## Comment 27 Author: Zepp Klart att det är skilnad på kolhydrat och kolhydrat, men mest på ett biokemiskt plan, lite olika metabola vägar, upptagningsförmåga och hur snabbt de påverkar kroppen.. men detta 'är mest marginellt. Vad man i stället borde diskutera är olika livsmedel, raffinerade kolhydrater eller mer oprocessade livsmedel. Tex så är fruktos i för stora doser inte bra för kroppen, men om man äter ett äpple om dagen lär det varken göra till eller från, utan där är det snarare alla nya produkter läsk, sylt godis o sådant där man ersatt vanligt socker med HFCS som är det man skall akta sig för. Och lika är det med glukos, helt naturligt för kroppen om man är frisk, men det är knappast enstaka potatisar som är problemet här utan snarare vitt raffinerat mjöl och socker. Skillnaden liger inte så mycket de olika kolhydraterna som i vilka matvaror de kommer i, om det ingår näringsämnen och hur myket de mättar. Det som gäller för alla är att man äter mat med näring, slopar näringslös bukfylla med koncentrerad energi, och för de som är känsliga och/eller behöver gå ner i vikt handlar det om att hålla ett stabilt blodsocker. Sen så är det alldrig någon finess med att nolla kolhydraterna om man tål mera och det är antagligen ingen finness med konstant ketos om man är frisk och normalviktig, det blir lite mycket "bantning" över ett sådant upplägg. Sen blir jag lite trött på sådana där artiklar där man upptäckt att insulin inte är ett livsfarligt hormon, det blir lite ett löjets skimmer över sådant.. vem har påstått att insulin är skadligt.. det är livsviktigt.. däremot är inte kroniskt förhöjda insulinnivåer någon hälsokur, utan en del av en skadad metabolism.. som för övrigt, förhöjt vad som helst i princip. ## Comment 28 Author: Internettan **Cessy** Jag förstår inte riktigt ditt resonemang. Varför skulle vi inte kunna föra ut LCHF till världen samtidigt som vissa individer diskuterar frågor som t ex handlar om kvaliteten på olika kolhydrater (livsmedel med kolhydrater)? På vilket sätt är denna diskussion en bromskloss? Hur ska vi kunna stoppa våra funderingar, önskemål eller en utveckling av kunskapen kring vårt intresse? Hur ska vi kunna sluta vilja lära oss mer? Det här forumet är ju till för att dela med sig av sina tankar och tillsammans ta reda på olika saker. Är inte riktigt samma sak som att ge ut en bok i ämnet. ## Comment 29 Author: hemul Man ska aldrig ropa hej! ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 30 Author: Cessy #28 Visst kan man diskutera. Bara att historien visar att sådana diskussioner lätt blir villospår o som du säger bromsklossar. Att i detta fallet att man fastnar i något för att få hopp o lov att äta sådant som man annars vet inte är tillåtet. Jag är övertygad om att forskning o resultat kommer så småningom, men eftersom folk ff. mest inbillar sig att kolhydrater är bra speciellt vissa sorters kolydrater o att fett är farligt, så känns det som det viktigaste är att övertyga folk om att det är tvärtom o att finliret får komma efterhand som forskningen kommer ifatt. Men visst tusan kan man diskutera. Frågan är väl bara om man får några klokare svar innan forskningen har hunnit i kapp. ## Comment 31 Author: subcalva #30 _"Jag är övertygad om att forskning o resultat kommer så småningom, men eftersom folk ff. mest inbillar sig att kolhydrater är bra speciellt vissa sorters kolydrater o att fett är farligt, så känns det som det viktigaste är att övertyga folk om att det är tvärtom o att finliret får komma efterhand som forskningen kommer ifatt."_ Du menar ungefär samma metod som när man klubbade igenom att mättat fett är farligt? Beslut först och fakta sen. Nja, jag röstar för att vi gör det i rätt ordning den här gången. ## Comment 32 Author: hemul Cessy, vad är viktigast för dig, att man kommer fram till sanningen om vilken kost som är bäst för oss eller att LCHF får stå orubbat, även de av dess teser som är ganska löst grundade? Hur kan någonsin en öppen diskussion vara skadlig? Fakta om olika kolhydraters relativa farlighet har nog funnits där hela tiden. Fruktos kontra stärkelse/glukos var bland det första jag läste om när jag började intressera mig för detta (2005). Hur bra det vetenskapliga stödet är är jag dock inte hemul att avgöra. Men de som fört fram sådana tankar har nog talat för döva öron eftersom "vi" redan vet vad som är "tillåtet" och "förbjudet". Gud bevare oss för irrläror som kan leda oss bort från den rätta tron! ![Flört](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 33 Author: Cessy Njae rätt ordning kommer det ju aldrig kunna bli, för LCHF är ju sjösatt sedan ett bra tag. Jag ser det inte som att vi inte skulle kunna ha en diskussion, för självklart ska vi kunna ha det, men ska vi vänta in den forskning som krävs så ligger det minst 10 år o antagligen oändligt mycket längre innan det finns några vetenskapliga u.s. som har tillräcklig evidens för att överhuvudtaget kunna äga någon större tillförlitlighet. Ska vi verkligen vänta så pass länge? Resurserna behöver enas o satsas för att nå bredare ut o få folk att bli mindre fettskrämda. Det är en katastrofal utveckling o hur mycket jag än också skulle vilja ha mer o välja på i matväg, så anser jag att visst kan man forska, men tyngdvikten o resurserna bör ligga på att nå ut till så många som möjligt. Fetma o diabetes galopperar - de har inte råd o vänta 10 år på att vi ska dividera färdigt. Fast att ironisera o påstå att jag säger att vi inte ska diskutera, då har man inte läst ordentligt vad jag skriver. Fast visst tusan tappar man styrfart när resurserna spittras o då blir det oftast att det som är det viktigaste som går förlorat. Men jag hoppas att forskningen går framåt o att vi får svar så småningom men det får vi inte idag o inte imorgon, men förhoppningsvis någon gång i framtiden, men att nå bättre ut till allmänheten o därmed förhoppningsvis dämpa fetma o diabetesexplosionen - det kan göras idag! Det handlar inte om att göra avsteg från den rätta tron, utan att rädda människor nu. När kunskapen väl kommer så är den mer än välkommen o diskussionen kan visst föras under tiden. Jag har inget behov av att LCHF står oförändrat, men världen har ett akut behov att den kunskap som finns tillgänglig än så länge når ut idag, så får ny kunskap byggas in i detta när den väl kommer. ## Comment 34 Author: hemul Du talade ju med riskerna med att diskutera det här, att man kunde komma på avvägar. Du säger ju nu igen, eller så uppfattar jag det i varje fall, att vi ska vänta på att kunskapen kommer. Vi försöker ju förstå och utvärdera den kunskap **som redan finns**. Varför vänta? ## Comment 35 Author: Cessy Njae ingen riktigt vet idag o jag uppfattar det mer att folk söker för att få bevis för det som de hoppas på, men det finns inte vad jag har uppfattat kunskap som är säkerställd. Riskerna handlar mer om att där man rent faktiskt splittrar upp något så brukar det ofta leda till sönderfall o att istället för att göra det som borde göras ägnar man tid o kraft åt att diskutera något som man hoppas att det istället borde vara. (OBS detta sista menar jag mer allmänt när det gäller att felriktade resurser o är inte specifikt för denna diskussionen). Nåväl så fort kunskapen verkligen finns o om den då kommer få verklig betydelse så ska den givetvis införlivas i hur o vad man bör äta på LCHF men tills dess så ser jag nog som vårt viktigaste jobb är att sprida kunskapen som vi har just nu så gott var o en kan till så många som var o en orkar med. ## Comment 36 Author: Internettan #33: _Jag ser det inte som att vi inte skulle kunna ha en diskussion, för självklart ska vi kunna ha det, men ska vi vänta in den forskning som krävs så ligger det minst 10 år o antagligen oändligt mycket längre innan det finns några vetenskapliga u.s. som har tillräcklig evidens för att överhuvudtaget kunna äga någon större tillförlitlighet. Ska vi verkligen vänta så pass länge?_ Vad menar du med vänta? Vänta med vad? Medan folk diskuterar sker inte ett uppehåll i utbredningen av LCHF utan det sker parallellt. Finns ingen som ropar: "Stopp! Nu uppkom en diskussion - nu får vi meddela folk i ett pressmeddelande att de måste vänta med att äta LCHF tills forskningen kan avgöra diskussionen." Så länge vi har forskning som visar att kolhydratrik mat ökar risken för en mängd olika sjukdomar så har vi en tydlig riktlinje att följa. Då spelar det ingen roll att vi diskuterar vissa delar för så länge det bara är en diskussion ändrar det ju inte de fakta som finns. Jag har lite svårt för inställningen "gör dig blind för alla frågor och kör på". ## Comment 37 Author: Cessy \# 36 Det är inte så jag heller säger, men tydligen så du föredrar att läsa det o om du väljer o missuppfatta det jag skriver, så kan jag inte göra mycket åt det. ## Comment 38 Author: Pasi Zepp - En intressant sak i kolhydratdiskussionen är att nu fruktos blivit "den onde", baserat på en rad surrogatvaribler; de som äter mest fruktos borde vara fruktianer, eller vegetarianer som utesluter spannmål - inte drabbas de av fruktosens elakheter vad jag vet/sett (att de får näringsbrist och liknande är en helt annan femma). HFCS används t ex inte i jättemängder i Swe - inte ens i Finland där de nu har en av de kraftigaste ökningarna av diabetes T2. Visst kan det vara så att just människan är extra känslig mot fruktos - att vi under evolutionen anpassats främst till stärkelse som kolhydratkälla (potatis, ris och vete), men jag är tveksam då andra djur, t ex 24% av de svenska ungdjuren som slaktas har fettlever - och precis som gäss som ska producera gåsleverpastej, knappast fått det av fruktos. Fettlever kan logiskt inte bero på att kroppen _skapar_ fett (läs levern) - den samlar in käkat fett liksom egentillverkat och slussar ut det i kroppen. Problemet måste/borde ligga i själva utslussningen. Frågan är om inte högt insulin (metabolt syndrom/ högGI-kost), vilket kan få även levern att lagra fett, är grundorsak - och då alltså hög andel av stärkelse/glukos i kosten, i första hand. Jag väntar med att dömma, eller fördömma, fruktosen tills jag ser ett konkret fall - något som lyst med sin frånvaro hittills. Inte ens Lustig lyckas ju komma med nåt konkret, även om det låter genomarbetat - bara en sån sak att han påstår att fruktos är farligt, men att grönsaker och frukt är nyttigt, bevisar ju att logiken inte går ihop. Han kanske inte känner till fruktoshalten i vegetabilier(?), vilket får mig att fundera över hur seriös han egentligen är (liknar snarare kampanj/propaganda). Sammansättningen på den giftiga HFCS är snarlik den nyttiga honungen, även om den senare ofta innehåller högre andel fruktos - by the way.![Glad](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 39 Author: rylandes Det verkar som det är skillnad på fruktos, fruktos sammansatt med glucos naturligt i frukt och raffinerad fruktos i socker tex. Här är ett exempel: [fructos](http://blog.cholesterol-and-health.com/2010/10/high-fructose-corn-syrup-is-sweet.html) Sen är det precis som du säger Pasi att en överlast från stärkelse kommer att resultera i förfettad lever. Den hinner förmodligen inte med, i en kombination av insulin och leptin resistans. Sen angående de tidigare insulindiskussionerna: Får jag påminna om att fett och protein inte har något GI tal. Det finns ju en anledning till detta. Det påstås bara att protein ibland orsakar osv, Det finns gott om studier som stödjer den vanliga förklaringsmodellen att det är huvudsakligen kolhydrater som höjer insulinet. Självklart finns det undantag, självklart är det mer komplicerat. Men det innebär inte att förklaringsmodellen är felaktig. Under en tid har jag sökt efter fakta om Omega 6 fetter på nätet och hittat en hel del om dess skadlighet i olika studier. Man kan också hitta ett par sidor där man försöker slå bort detta som myter på olika sätt. Man kan undra varför? Möjligen stöds dessa sidor av matoljeindustrin eller liknande. Det är ju väldigt stora pengar på spel. ## Comment 40 Author: [Borttaget] #22  Min fråga om "kolhydrater som kolhydrater" grundar sig absolut inte på önskemål om att LCHF-s grundmodell ska ändras. Neej! "Rödflaggat" är för mig för alltid "rödflaggat"! Och jag ser inte LCHF som någon bantarmodell, något snabbfix för semesterresan, etc.  Nej, för mig är  LCHF en helt suverän kost - Hälso & Livsstils-modell (som för mig är så mycket mer än bra kosten) - som finns att följa för alla människor som vill måna om sin hälsa och sitt välmående, vara en del i den egna förebyggande hälsovården. Det handlar om något helt annat! Bl a - att jag tycker det skulle vara intressant att veta OM - gärna HUR - broccoli resp en sockrad bulle, med samma mängd kolhydrater påverkar i kroppen. Och - hur den som är socker/kolhydratkänslig reagerar? Jag TROR att hos den som är sockerkänslig nog de typiska socker/kolhydratkänslighets-symtomen dras igång av bullen (oro, humörsvängningar värk i kroppen, SUG, m m) - men inte av broccolin, trots samma mängd kh. OM -  båda sorterna, p g a samma kh-innehåll i slutänden har samma negativa inverkan på vikten och hälsan - det har jag ingen aning om. Skulle gärna vilja veta. Men - om det skulle vara så - då är det ju en stor anledning att vara återhållsam även med broccoli ? Jag minns en jämförelse med socker i livsmedel, för nu rätt länge sen, hur många sockerbitar det var i ketchup t e x, det var så "talande", något som var lätt för alla att ta till sig. Något i den stilen är det jag önskar. Och med en förklaring till VAD bullen respektive broccolin - med samma kolhydratmängd KAN ställa till med för elände. ## Comment 41 Author: Cessy #40 mm .... när du uttrycker det så så känns det genast mer rimligt o antagligen har jag tänkt mer i banor av att det är för att folk önsketänker att de ska få lov o äta det o det o .... Sedan är det nog så att de här siffrorna om fetmautvecklingen o diabetesboomen i hela världen faktiskt skrämt hicka på mig. Jag hade ingen aning om att problemet var så pass allvarligt som det är o inte heller att utvecklingen skenar i den fart den faktiskt gör.![Förvånad](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Så jag ber om ursäkt om ni kännt er trampade på tårna, för jag känner liksom panik när jag ser siffrorna. Infon måste nå mer ut, så att man i alla fall kan bromsa utvecklingen. Att det finns en metod som håller diabets typ 2 i schack känns så mycket mer angelägen än att få reda på det här om det är skillnad på kolhydrat o kolhydrat. Inte så att det är ointressant för det är det inte alls, utan bara för att det finns saker att göra som är mycket akutare. ## Comment 42 Author: Zepp Jag tror att den främsta skillnaden mellan bullen och brocolin är att brocolin äter du till maten för att bli mätt, medans bullen äter du för att det är gott. Det är nog ovanligt att folk ställer sig och kokar brocoli när man blir sugen på något sött o gott. ## Comment 43 Author: subcalva #42 Och jag skulle gissa att skillnaden i mikronäringsinnehåll mellan bulle och broccoli är också stor. ## Comment 44 Author: Zepp Man skall kanske inte överdriva näringsinnehållet i broccoli då den mest består utav vatten Men du har en poäng, skillnaden är stor vad gäller näring per kalori. Och äter man sig mätt på tomma kalorier så kanske man äter mindre mat med näring. ## Comment 45 Author: [Borttaget] Broccoli & bulle bara något jag drog till med - för att få något från topp & botten på "kolhydratstegen". Efter några år med LCHF - är jag inte sugen på bulle, ingenting av det som finns högt upp på "kolhydratstegen". Men broccoli blir det ofta, för min del, inte för att jag tänker på näringsinnehållet (det har jag lärt mig här på sajten att det inte är något att besvära sig med) utan för att jag gärna vill få till en måltid - som inte är så extremt avvikande från vad de flesta människor håller sig till. Och som gör att man inte tappar sugen med LCHF - så det inte bara blir en "fluga" utan något man fortsättningsvis väljer. Och inte minst för att visa tvivlarna att det inte behövs några stora uppoffringar, att man äter gott, mår gott! Ersätter  potiatisen, pastan, brödet med något som inte ger så negativa konsekvenser på vikt & hälsa, välmående. En måltid som passar både till vardag & fest, gammal som ung, familj & gäster. Istället för att man står där och lagar till olika rätter. För hur det än är - så ser det mer inbjudande ut med en broccoligratäng tilll köttbiten än bara bea-såsen. Å sen vill jag försöka undvika att bidra till att göra folk kolhydratskrämda, genom att inte köra samma typ av propaganda som lättprodukt-förespråkarna gjort/gör  (folk livrädda för fett). Istället försöka bidra till att få ut en mer rättvisande bild.  Därför alla dessa frågor! ## Comment 46 Author: [Borttaget] Lite mer funderingar om det här med kolhydrater som kolhydrater. Hur man kan se på vad som är bättre att bjuda diabetiker på till fikat - än det som övriga får, t ex vid pensionärsträffar.  Ostfralla istället för hembakad kanelbulle. Vad är skillnaden rent kolhydratmässigt? Ostfralla (vitt bröd) - 50 g innehåller 23,0 kh. Den vita frallan byttes ut till ett "nyttigare" osötat rågsiktsbröd;  50 g innehåller 23,5 kh **!** (Om man skulle ha bytt till hårt bröd, som kan verka nyttigare så är kh-innehållet för 50 g 31,5, eller till vitt glutenfritt bröd - 50 g, 27,8 kh). 50 g wienerbröd 20.2 kh. 50 g Hembakad kanelbulle 22,55 kh. 50 g sockerkaka 27,0 kh. 50 g veteskorpor 35,35 kh - skorpor kan väl tyckas vara ett bättre val än wienerbröd ? Med tanke på det här - så blir jag ännu mer fundersam till om man kan - ska - tänka kolhydrater som kolhydrater, enbart tänka på mängden och inte varifrån kolhydraterna kommer. När jag kollade det här upptäckte jag lite annat intressant, bl a att KOKT vitkål innehåller mer kh än rå. 500 g kokt 23,5, rå 19,0 Kolhydrater motsvarande innehållet i 50 g wienerbröd - blir nästan 700 g broccoli.  Bukfylla som bukfylla - eller? Uppgifter från minmat.net ## Comment 47 Author: subcalva #46 Det man kan säga om rågsiktbröd är väl att det innehåller något mindra mängd gluten vilket ev kan vara en fördel. De folkgrupper som Weston Price undersökte som åt spannmål åt råg (Schweiz) eller havre (Yttre Hebriderna) och Denise Minger som dissekerat The China Study ser starka kopplingar mellan just vete och ohälsa. _När jag kollade det här upptäckte jag lite annat intressant, bl a att KOKT vitkål innehåller mer kh än rå. 500 g kokt 23,5, rå 19,0_ Borde det inte vara mer intressant att se vilket av kokt eller rå vitkål som ger oss mest näring istället för att stirra blint på andelen kolhydrater? ## Comment 48 Author: Zepp Kokt vitkål innehåller mer kolisar för att den tappar vatten i tillagningen. Sen så skall man göra en väldans skillnad mellan dagens bröd och det som åts förr i tiden, det här med jästbakat bröd är en modern företeelse. Sen rekomenderar jag alla att läsa hemliga kocken där tas upp hur man i dag med kemikalier jäser ett bröd på 15 minuter. Bröd som vi äter i dag är den första junkfooden sedan man kom på iden att jäsa säd med öljäst. Vill man äta något så när ursprungligt böd i dag får man surdegsjäsa sitt bröd själv och det närmaste man kan köpa i handeln i dag är typ Pumpernickel. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Surdeg](http://sv.wikipedia.org/wiki/Surdeg) [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pumpernickel](http://sv.wikipedia.org/wiki/Pumpernickel) ## Comment 49 Author: [Borttaget] #47  _"Mer intressant att se vilket......"_ JO absolut.  (Fast nyttigheten i kål - grönsaker är ju inget att bry sig om !?). Att inte stirra sig blind på andelen kolhydrater är just vad jag försöker få till en diskussion om. Att det inte alltid är **MÄNGDEN** kolhydrater man ska ta fasta på, stirra sig blind på det. Jag tror att man inte ska dra alla kolhydrater över en kam - vet inte, men vill gärna veta hur det ligger till! #48 "_Kokta kålen tappar vatten_" - visst, kom på det när jag tänkte till. "Hemliga kocken"  - verkligen läsvärd. #3 _"Precis som med fetter är inte alla kolhydrater lika"_. Det hoppas jag någon kan förklara lite närmare. ## Comment 50 Author: Zepp Klart att olika kolhydrater skiljer sig åt.. men mest på ett kemiskt plan. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolhydrater](http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolhydrater) Det många tydligen gör är att blanda ihop kolhydrater med kolhydratinnehållande livsmedel!? Vi får i stort sett i oss glukos och en liten andel fruktos, varför det räcker att konstatera att det är glukosen som är det stora problemet.. oavsett vilket livsmedel det kommer i, och vilken form det kommer som. Skillnaden ligger främst i att tex grönsaker kan man äta relativt fritt då de innehåller rätt lite kolhydrater och en del näring bipackat. Rotfrukter har betydligt högre halt kolisar men ofta en hel del mineral och en del vitaminer. Frukt är mest en sockerlösning. Sen så tror jag att problemet snarare ligger i att folk tar allt bokstavligt och inte tänker själva.. tex det finns inget vetenskapligt som säger att max 20 gram om dagen är det som är optimalt.. det är bara en siffra som vi man kan sikta på under omställningen och i början är folk lite oroliga för att göra fel. Oandrasidan så är vi olika och en del klarar inte för lågt kolhydratintag då de får för lågt blodsocker. Man kan altså äta rätt strikt LCHF med potatis om man vill och någon knäckemacka oxå, så länge man håller ner mängden. Man måste komma på vad som fungerar bäst i långa loppet för ens egen kropp, och vad som fukar bäst i ens sociala kontext. Man kanske hellre reducerar kalorierna för att tappa det där sista kilot, varoen gör sina egna val, för långsiktig hälsa och vikt. Det kan tillomed vara som så att man struntar i de där sista kilona, för att kunna vara lite mer liberal och social? Och märk väl.. det finns inget som säger att det optimala för friska att ständigt vara i Ketosis. Ta tex kosten på Kitava.. som var väl så hög på kolhydrater, men de odlade själva sin mat, inga kemikalier användes, ingen konstgödning, tror de flesta svenskar skulle bli både smalare och friskare på en sådan föda.. problemet är snarare att sådan mat inte finns att köpa på affären, man får i så fall odla/jaga den själv. ## Comment 51 Author: subcalva #50 _Och märk väl.. det finns inget som säger att det optimala för friska att ständigt vara i Ketosis._ Funderar på om kroppen till och med kan uppfatta ketosis som ett tecken på svält för friska. Vad tror du? ## Comment 52 Author: Zepp Tveksam till det, finns väl inget som tyder på det iallafall utan det är nog andra konsekvenser som dominerar, typ sociala och valfrihet av livsmedel. Kroppen är konstruerad för att kunna använda flera bränslen, fett, kolhydrater och alkohol är främst energi och allt omvandlas till ättiksyra om även i lite olika processer. Man skulle kunna spekulera i att det är lite som när man äter strikt fettsnålt, vissa processer/mekanismer/ensymer nedregleras och fungerar inte så bra vid hastiga bränsleomläggningar? Vilket då skulle kunna leda till att man mår lite dåligt under sådana omständigheter då den är dåligt rustad, förberedd på detta? Och så är vi lite olika, en del får för lågt blodsocker, andra för lågt blodtryck, antingen av taskiga gener eller något man dragit på sig under livet, och det finns inget som säger att vissa diabetiker skulle kunnat mått bättre om de hade kunnat äta mer kolhydrater.. om de hade ett reelt val! ## Comment 53 Author: Pasi Både hjärta och hjärna presterar bättre på ketoner - och redan diande spädbarn är i lättare ketosis. Det finns alltså inget som jag sett som tyder på att det inte skulle vara det optimala, även om inte friska behöver NoCarb för det. Dessutom så innebär lägre intag av kolhydrater också lägre oxidativ stress, liksom lägre inflammationsgrad i kroppen. Vad finns det som talar för att ketosis skulle vara ooptimalt? **Zepp** - Kitavaborna lever ett helt annat liv än vi gör, vilket man inte får glömma: närmare naturen, med färre dagliga val och beslut att ta - stressfriare helt enkelt. Under sådana förhållanden kan säkert människan tåla mycket mer kolhydrater. ## Comment 54 Author: [Borttaget] #50 Kloka ord - som vanligt. Tack Zepp! _Tar allt bokstavligt._ Ja, jag tror att det är lätt hänt att ta för givet att allt gäller för alla,  istället för att TÄNKA efter - TA REDA PÅ - vad som gäller för en själv! Vad man mår bra av - på alla sätt! Tillåta sig det! _"Hellre reducera kalorierna för att tappa de där sista envisa kilona"_ - ett val jag inte haft en tanke på. Å inte heller att man kan äta **strikt** LCHF med potatis, knäckemacka - så länge man håller nere mängden!  För mig har strikt LHCF varit protein och fett - ingenting annat! ## Comment 55 Author: Zepp Att äta strikt LCHF handlar ju mer om vilken kolhydratgräns man satt.. säg någonsatns mellan 20-50 gram om dagen!! Säg att en potatis väger 50 gram, det blir cirka 8 gram kolhydrater och om man siktar på tex 50 gram kolhydrater per dag kan man äta fläsk med raggmunkar om man nu vill, så länge inte raggmunkarna dominerar. Sen så tror jag kvällstidningstänket dominerar, ät ditt eller datt och tappa 5 kilo på lika många veckor!!? Som regel tappar man en del vatten på den tiden och det är antagligen få förunnat att tappa mer än ett halvt kilo fettvikt per vecka efter det, det skulle innebära ett energiunderskott på ca 500 Kcal per dag. Det är i stora drag en normal måltid per dag, som försvunnit från matbordet ## Comment 56 Author: [Borttaget] #55 _"det skulle innebära ett energiunderskott på ca 500 Kcal per dag."_ Jag räknade ut mitt basala energibehov på den [här siten](http://www.markazits.com/diet/bmi.php#energi) och kom fram till 3154kcal. Tror inte jag skulle få i mig mer än 2500 utan att känna mig fullkomligt stoppfull hela tiden och verkligen jobba på att äta så fort jag kom åt. Har inte försökt lägga in nån teoretisk HCLF dag på minmat men jag kan nog tänka mig att det skulle vara lättare. Så antingen är markazits ute och cyklar eller också är det rent av svårt att äta tillräckligt utan att lägga till relativt mycket stärkelse i kosten? Eller...är det rentav skillnad på energi och energi? Behöver jag mindre energi om jag huvudsakligen är i ketos? Jag har nämligen inte känt mig tröttare än vanligt under det senaste året, tvärtom, och dessutom har vikten stått stilla i ett halvår nu, så nåt verkligt kaloriunderskott tror jag inte det är fråga om. ? ## Comment 57 Author: rylandes Några punkter: 1\. Kokta grönsaker (många) innehåller mer kolhydrater för att biotillgängligheten har ökat. När man kokar så tappar man en del näringsämnen och gifter, men man gör också stärkelsen mer tillgänglig för oss. Det är också skillnad på att äta kokt varm potatis mot kokt kall. 2\. Det mesta av det Kitavanerna äter hittar vi inte i våra butiker. De äter dessutom en del av sina frukter bär och fiskar fermenterade upp till en vecka. Finns ju näringsmässiga orsaker till det. De lever ett stressfritt liv och framförallt så bor de i "solbältet". Vilket ökar deras tålighet mot det mesta. Deras fasteinsulin är närmare hälften av vårt och därmed även deras blodsockerhalt. 3\. En låg jämn blodsockerhalt är eftersträvansvärt. 4\. Alkohol och fruktos hanteras i levern. Till den processen behövs en mängd råvaror tex kolin. Äter man en kost som utesluter ägg och lever tex. så lagras det som fett i levern och kommer inte ut. Det är alltså en fråga om mängd. 5\. Visst finns det skillnad mellan kolhydrater, men sammantaget har vi fått i oss aldeles för mycket KH under lång tid från nästan alla matvaror. Tror alla mår bra av att sänka nivån radikalt. Sen hur lågt är naturligtvis individuellt. 6\. En sista punkt. Kitavabarnen ammas i minst 2 år(?) enligt utsago. Det är skillnad mot att utsättas för ersättning fullt med KH och alla andra sockerstinna produkter våra barn får. ## Comment 58 Author: Zepp #56 Det är just det att ditt energibehov svårligen låter sig beräknas, dels varierar det mellan individer beroende på en massa faktorer, sen så är det ännu svårare att beräkna hur mycket som kroppen tar utav fettdepåerna. Går man däremot ner ett halvt kilo fettvikt per vecka så är detta ett energiunderskott på 500 Kcal och då kan man ändå inte säga något om hur mycket i övrigt du gör av med. ## Comment 59 Author: rylandes #56 Jag tror att den där kaloriräkningen är helt meningslös. Vad som händer när man oxiderar/bränner näringsämnen i luft är en sak. Vad som händer i kroppen en helt annan. ## Comment 60 Author: [Borttaget] #55,#56 Det var väl ungefär det jag tänkte, att det är rätt meningslöst med kaloriräkning. Samtidigt rylandes, så är väl mitt sista stycke där i #56 en lite syftning på det du säger om att vad som händer i kroppen är en annan sak än när man bränner nåt i luft. Frågan kvarstår, kan man tänka sig att energiåtgången är olika beroende på vilken energi som används? (Och jo, jag känner till termodynamikens första lag![Flört](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")) ## Comment 61 Author: [Borttaget] KOLHYDRATERNA är ju oftast det som man tar fasta på i LCHF-kosten - framhåller, pratar om - men om det nu är så att viktminskning avstannar -  de där envisa 10+ kilon till "målvikten" inte rör på sig trots minimalt kh-intag och mejeriprodukter, nötter, choklad, etc utesluts helt - kan det då vara så att kaloriräkning är ett alternativ att ta ta till? Kanske speciellt för äldre personer? ## Comment 62 Author: rylandes Termodynamikens första lag säger bara att energi varken kan skapas eller förstöras bara omvandlas. Den andra är nog mer tillämplig. Den handlar om den tillgängliga energin (exergi), det som vi menar när vi pratar om energi, ändrar kvalitet vid varje omvandling. Den minskar alltså vid varje process och är inte reversibel. Vilket förklarar varför "perpetuum mobile" är omöjligt. Jag vill hävda att devisen "en kalori är en kalori" inte bara är felaktig och enfaldig utan dessutom omöjlig. Tag 1 Kilokalori (KK) med druvsocker som går direkt ut i blodet med mycket lite förlust och en Kk med rå spannmål där det mesta går rakt igenom. Två ytterligheter. Eller 1 Kk med protein det första du äter på ett tag, omvandlas av aminosyror mm har en del förluster i storleken några procent och hamnar i musklerna. Nu har du fyllt musklernas behov. Nästa Kk med protein ska omvandlas till glukos genom en komplicerad process där det är ungefär 33% förlust. Det är tämligen uppenbart att ett kaloriräknande är meningslöst. ## Comment 63 Author: [Borttaget] Om _kaloriräknandet_ är meningslöst för att få fart på viktminskning som stannat av ca 10 kg från målvikt (och hållit sig där i 1-2 år) - vad är då meningsfullt, när kolhydratintaget är minimalt? ## Comment 64 Author: Zepp #63 Man testar om man av vana äter lite för mycket genom att minska portionerna något för att se om man står sig på mindre tills nästa måltid. När man väl hittat en lagom portionsnävå så kan man för skojs skull räkna eftre vad det blev.. om man vill ha det i siffror. Och jag har då märkt att det inte är någon fara att äta lite för lite enstaka dagar.. man äter som regel mer nästa dag. Fettdepåerna fungerar som buffertar. ## Comment 65 Author: [Borttaget] #64 Tack! Jag har provat på det mesta, tycker jag - men inte att _"Testa om man av vana äter för mycket"._ Verkligen värt att göra - för att komma underfund med vad som är ens "lagom portionsnivå". Förresten, _"Lagom portionsnivå"_ är det lika med  portion man håller sig mätt på, har inget behov av mellanmål.  Är mätt & belåten med 3 mål "lagom-portioner" per dag? Eller finns det några givna "ramar" - förutom att dagsintaget av protein måste vara visst? _"för skojs skull räkna efter vad det blev"_ ?  Räkna vad ? ## Comment 66 Author: Zepp En lagom portin är väl när du blir lagom hungrig strax före nästa måltid. Sen det där med hunger.. den är både fysisk och psykisk, många förefaller livrädda för minsta hunger verkar det som, det borde inte vara så, hunger var nog rätt vanligt under vår evolution. Man får skilja på att ständigt gå hungrig och om det skulle dröja en halvtimme innan man får något i magen. Att gå ständigt hungrig är psykiskt påfrestande, det vet alla som bantat och sannerligen inget som danar själen, men vet man att man får mat om en stund borde psyket inte spöka iallafall. ## Comment 67 Author: rylandes Jag får väl förtydliga mig. Kaloriräknande är inget exakt vetenskap. Så hålla på att räkna ut "energiunderskott" på 500Kk om dagen är rätt meningslöst eftersom vi inte vet fördelningen och kvaliten på maten. Att använda Min Mat för att ungefärligt hålla reda på fördelning och nominellt energiinnehåll i de portioner vi äter är en utmärkt idé. Det är ju lätt att dom kryper upp i storlek. Tror precis som Zepp att man då och då kan behöva kalibrera om portionsstorlekarna. Du har gått ned i vikt, ditt behov har minskat. Men kanske inte portionerna. Våra signaler med hunger och mättnad fungerar ofta inte som de borde. ## Comment 68 Author: [Borttaget] Väldigt välformulerat Rylanders! Att ha en baskoll på sitt intag är bra men man ska inte ignorera sin hunger bara för att kaloritabellen säger att man har ätit nog. ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 69 Author: rylandes Tack så mycket!![Glad](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 70 Author: [Borttaget] TACK rylanders och zepp för jättebra info!![Glad](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Lätt att förstå - ta till sig! _"Att använda MinMat för att ungefärligt hålla reda på fördelningen av nominellt energiinnehåll......"_ och _"för skojs skull räkna". S_amma betydelse? #68 Så BRA sammanfattat! Att portionerna kan öka utan att man reagerar för det, så tror jag det lätt kan bli,  inte minst för att man börjar tycka att LCHF-maten är så god.  Men också för att man efter en längre tid med LCHF inte längre är lika noggrann som i början, då man kanske vägde, mätte och förde in i MinMat - utan mer "tar det på en höft", litar till att man fått in känslan för hur mycket som är lagom och man kanske inte heller tänker på om man är hungrig eller ej och sen kanske det är är så att man mest bara tänker på kolhydraterna  inte ser till helheten. Trots att inte vikten rör sig åt önskat håll - eller länge stått stilla. Ha baskoll på sitt totala intag - inte stirra sig blind på kolhydraterna - och vara uppmärksam på hungersignalerna (inte ignorera dem).  Det låter som ett bra motto! Eller? Något som behöver läggas till? ## Comment 71 Author: subcalva _"Att portionerna kan öka utan att man reagerar för det, så tror jag det lätt kan bli,  inte minst för att man börjar tycka att LCHF-maten är så god."_ Jag tror att många tänker fortfarande tänker så men om LCHF eller någon annan kost ska fungera bör "ska" det inte spela någon roll. Det naturliga är att man inte behöver tänka på vad man äter och om man äter mer än vad man "behöver" så blir man varmare i kroppen och får lite mer överskottsenergi och man blir inte lika sugen på mat. ## Comment 72 Author: rylandes #71 Den argumentationen förstod inte jag. Kan du förklara och expandera? ## Comment 73 Author: [Borttaget] En annan sak man kan göra för att få vettiga portionsstorlekar är att: 1. Inte äta vid dator, tv eller dyl. Fullt fokus på maten. 2. Inte ha maten framme, vill man ha mer får man gå och hämta. 3. Mindre tallrikar. 4. Färre saker att välja bland (färger, typer av mat m.m..) 5. Våga spara rester (inte promt äta upp allt på tallriken..) 6. Äta sakta. Detta är ett par "psykologiska" trick som man faktiskt har testat i labb på frivilliga studenter med framgångsrika resultat. ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 74 Author: subcalva #72 Att man går upp i vikt för att man överäter är för mig "det gamla tänket". Vad jag menade var att om kroppens homeostas verkligen är i balans så borde det inte spela någon roll om man skulle överäta för då ökar värmegenerering och man får ökad energi plus att man inte blir sugen på att äta. Har man en väl fungerande ämnesomsättning så ska extra mat inte orsaka ökad fettmassa. ## Comment 75 Author: rylandes #72 Absolut och det resonemanget gäller folk som inte blir feta. För oss där systemet hamnat i olag så är det inte självklart att det rättar till sig bara för att vi drar ner på kolhydrater. Fettma är säkert en komplex historia med många ingredienser. Vi vet ju att vi kan överäta vilket som du påpekar vi inte ska kunna med ett fungerande system. ## Comment 76 Author: rylandes Sen gällde ju diskussionen: Hur man kommer ner de sista 10 kg. Han hade ju stått still ett bra tag. ## Comment 77 Author: Zepp Mnja.. nog borde kroppen fungera så.. och gör oxå till stora delar, men vi är ju några här som lätt lägger på oss, och då kanske det är som så att homeostasen inte riktigt fungerar som den gjorde när vi var unga och friska. Sen så gäller det ju som vanligt att få den mentala och psykologiska biten i samklang med homeostasen, vilket inte alltid går över en natt. Om man efter att ha tappat vatten och ställt om kroppen till fettdrift under några månader fortsätter att gå ner ett halvt kilo i veckan kan man anta att man har ett energiunderskott på 500 Kcal per dag.. men man kan alldrig riktigt veta, det kan lika gärna var en del vatten och muskler som ryker. ## Comment 78 Author: [Borttaget] #74 _"Har man väl en fungerande matsmältning så ska extra mat inte orsaka ökad fettmassa" -_ jo det må så vara, men det som är intressant att veta, det är ju hur det är om man INTE har det.  OM det inte kan vara så att just en **ICKE** väl fungerande matsmältning kan vara orsak till viktproblem och vad man i så fall kan ta hjälp av. Det är mycket värdefullt att få veta vad som gäller för för folk som inte minskar i vikt, för folk som viktminskningen tvärstannar på, för folk som de där sista envisa 10+ kilona inte rör sig det minsta på år - oavsett vad som tas till, man har provat det mesta. ## Comment 79 Author: [Borttaget] _"Kroppens homeostas" -_ kan någon förklara, på ett enkelt sätt, så det är lätt att förstå vad som menas? ## Comment 80 Author: Zepp Jämvikt i biologiska system kan man väl säga? "**Homeostas**, av [grek.](/wiki/Grek. "Grek.") _homoios_ (liknande) och _stasis_ (stopp, stillastående), är ett stabilt och konstant tillstånd gentemot omgivningen i ett biologiskt system." Energihomeostas är väl det som nämns här i tråden? "Alla djur och dess celler behöver energi i form av adenosintrifosfat (ATP) för att överleva och växa, något som tas ifrån födan. Genom olika processer regleras tillverkningen och regleringen av ATP, främst genom glykolys. Överskott eller underskott av energi rubbar homeostasen. Detta regleras främst genom ett "arbetsminne" för kroppen genom ett tillfälligt lager av glykogen i musklerna och levern. Ett lager av fett byggs på när glykogenreserven är full, och tas av när reserverna av glykogen och glukos i blodet är helt tömda (glukoneogenes). Även proteiner kan i nödfall användas till att tillverka ATP. I blodet cirkulerar glukos, och olika system ser till att halten av glukos i blodet hålls konstant. Hos ryggradsdjur sker detta huvudsakligen av de tre hormonerna insulin, glukagon och adrenalin. Insulin och glukagon produceras i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln, där alfaceller producerar glukagon och betaceller insulin. Adrenalin produceras i binjuremärgen. Finns det för lite glukos i blodet ökar istället halten av glukagon, som bidrar till sönderdelningen av glykogen till glukos. Glukagon får även fettvävnaden att frigöra fettsyror till blodet. När det istället finns för mycket glukos ökar halten av insulin, som ger levern en signal att lagra glukosen som glykogen (glykogenes). Hos individer med typ 1-diabetes fungerar inte kroppens egen insulinproduktion, utan insulin måste tillföras. Vid typ 2-diabetes svarar inte kroppen på insulinavsöndringen från bukspottkörteln. Insulinproduktionen triggas även av en förhöjd mängd aminosyror i blodet. Ett annat viktigt hormon för regleringen av glukos och fett är adrenalin. En ökad produktion av adrenalin hämmar insulinutsöndringen och stimulerar glukagonutsöndringen. Det har även en direkt påverkan på levern, musklerna och fettvävnaden på samma sätt som glukagon, för att frigöra så mycket glukos och fettsyror som möjligt till blodet. Tillväxthormon och kortisol motverkar kroppens produktion och känslighet för insulin och kan i höga doser orsaka diabetes" [http://sv.wikipedia.org/wiki/Homeostas](http://sv.wikipedia.org/wiki/Homeostas) ## Comment 81 Author: [Borttaget] Vad som menas med homeostas  försökte jag först få svar på genom att söka på nätet (wikipedia bl a)  men det var som rena grekiskan för mig - förstår inte alls grekiska. Gav upp och slängde ut frågan här. **TACK Zepp** för besked "på svenska"! Men - jag ska skriva ut förklaringen i #80, läsa i lugn & ro, får se om jag blir något klokare av det. ## Comment 82 Author: Zepp Mäniskan är ett biologiskt system, och våra olika biologiska processer är beroende av eller strävar efter jämvikt för att fungera optimalt.. det tillstånd som systemet är byggt för. Gäller temperatur, PH, energi, näring, vatten och allt annat. ## Comment 83 Author: rylandes Möjligen kan man tillägga att dessa system är **Självreglerande** inom vissa gränser. Dvs hjärnan behöver normalt sätt inte gå in och styra. Det sköts av körtlar och hormoner mm. Inom de områden som Zepp räknar upp. ## Comment 84 Author: Zepp Man kan rent utav hävda att de inte är viljestyrda.. utan snarare har en förmåga att påverka viljan.. lite det som Subcalva menar. Äter man en bra kost känner systemet av när energinivårena börjar sjunka och signaler går till hjärnan som sen påverkar oss så att vi blir hungriga tex, vi vill ha mat. Jag tror oxå att det är detta som är främsta förklaring till att friska överviktiga finner en ro i kroppen och en normaliserad aptit på kosten. ## Comment 85 Author: chapp För att återgå till frågan om grönsaker och rotfrukter och hur mycket man kan eller bör äta av det. Problemet för mig med att äta rotsaker är den mekanism som genast sätter igång då: jag vill ha mer och mer... Denna typiska egenskap hos kolhydrater, att man triggas igång till att vilja ha mer av samma, och sedan mer igen, och mer, mer. Sockersug kallas det förstås i vardagsspråket. Mitt socker sug är lättväckt och är något som jag aktivt måste tänka på och hålla i schack, även efter flera år av lchf. ## Comment 86 Author: Pasi Att man får normaliserad aptitreglering på LCHF-kost beror knappast på att aptitregleringen varit störd på HCLF-kost, utan snarare på att den fungerat som den ska (generellt sett). Högt insulin spärrar helt enkelt energin som tillförts kroppen och energiförbrukande organ svälter, vilket triggar hunger. Svält **ska** trigga hunger - och har högst troligen varit en avgörande faktor till överlevnad under evolutionen. Jag tror knappast det behövs nån matematikprofessor för att räkna upp djurarter som inte fungerar på detta sätt.![Flört](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") När insulinet är lågt och glukagonet högt så spärras inte energin; organen slipper svälta och hunger triggas inte förrän förra måltidens inlagrade energi börjar ta slut. Detta är den enkla men kortfattade förklaringen till att/hur LCHF fungerar. Har sett många trådar senaste tiden som krånglar till allt onödigt mycket, när den egentliga förklaringen är både enkel och logisk, och inte har några behov av extrateorier för att passa in i verkligheten. Att Klådans och Rössners teorier behöver massor av extra tillägg av teorier är en helt annan sak, då deras teorier inte ens fungerar i praktiken - än mindre en vetenskaplig granskning. ## Comment 87 Author: subcalva Jag letar vidare bland bloggar om stärkelse och fick ett tips från the Healthy Skeptic om ett inlägg om potatis. I del tre skriver bloggaren om huruvida stärkelse orsakar karies. "Thus, the Maori apparently had less tooth decay than Eskimos, although eating sweet potatoes and taro corms." "Again, the Amazon Indians had less tooth decay than the Eskimos, while eating a diet containing large amounts of starchy roots." [Primal Potatoes part 3 .](http://donmatesz.blogspot.com/2009/09/primal-potatoes-part-3.html) [](http://donmatesz.blogspot.com/2009/09/primal-potatoes-part-3.html) ## Comment 88 Author: Pasi #87 Fytinsyran i spannmål kan mycket väl vara nyckeln till dålig tandhälsa, men då främst inte genom D-vitaminpåverkan, utan snarare genom direkt verkan - den hindrar återmineralisering av tänderna enligt studier (flera timmar efter intag). ## Comment 89 Author: subcalva #88 Nu förstår jag ingenting. Menar du eskimåerna äter spannmål och får sämre tandhälsa pga detta? \*totalförvirrad\* ## Comment 90 Author: misty09 #56 Tycker den siten var en glädjesite. Mitt basala behov var 2300 kcal. Har kollat på andra siter och med andra "förståsepåare" och då är mitt behov mellan 1700-1900 kcal / dygn ## Comment 91 Author: Pasi #89 Nej, jag säger att rötter med stärkelse kanske inte är farligt för tandhälsan - kanske inte ens sockriga och syrliga frukter, så länge man inte samtidigt knaprar spannmål (fytinsyra). PS ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jag uppfattade inte att eskimåerna hade dålig tandhälsa alls, utan tvärtom hade de mycket bra tandhälsa (och de äter inte spannmål). ## Comment 92 Author: [Borttaget] "Thus, the Maori apparently had _less tooth decay than Eskimos,_ although eating sweet potatoes and taro corms." "Again, the Amazon Indians had _less tooth decay than the Eskimos,_ while eating a diet containing large amounts of starchy roots." Jag tolkar det tvärtom mot du pasi ## Comment 93 Author: Pasi #92 Ok - men då är nog ni bland de första jag hör som tolkar att Weston A Price ansåg att Eskimåerna hade dåliga tänder.![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Om jag skriver att Magnus Samuelssons lillebror är klenare än Magnus, så betyder det inte att lillbrodern är klen rent generellt. _"...isolated Kokamute Eskimos living only on native foods had 0.1% of teeth attacked by decay; and lower Kuskokwim Eskimos living only on native foods had 0.09% attacked by decay (1)._ _**Although impressive**..."_ ## Comment 94 Author: JAUS Håller med cessy det hela låter som önsketänkande i mina öron. Själv hade gärna börjat äta pasta igen om jag lät mig styras av vad jag **vill** äta. Jag vet dock att pasta har en förödande effekt på min hälsa så jag avstår. Jag vet inte hur högt D-vitamin/kalcium/magnesium intaget för Eskimåerna är, men borde inte solbristen påverka tandhälsan? Fet fisk vet jag innehåller mycket D-vitamin, men det tas väl upp sämre av kroppen än D-vitamin som kroppen producerat själv med hjälp av UVB-strålning. Så även om Eskimåerna får i sig mer än tillräckligt med D-vitamin, så kommer de inte upp i de nivåer som folkgrupper närmare ekvatorn får "gratis" från solen. ## Comment 95 Author: [Borttaget] \# 93 fast det står ju faktiskt så, det jag tolkade var ju bara engelskan... själva tolkningen gjorde väl den som skrev det hela ## Comment 96 Author: hemul Det här med kalorier och portionsstorlekar. Bara för att man inser att alla kalorier inte är lika, så innebär det inte att kalorier inte kan vara ett fungerande redskap för att hålla ordning på hur mycket man äter om man behöver det, särkilt om man har svårt att uppskatta hur stor en lite mindre portion är. Givetvis är inte x kcal pasta och x kcal revbenssjäll samma sak, men det är ju inte det det är frågan om här. Vi äter ju hela tiden ungefärligen samma sammansättning makronutrienter från ungefär samma källor. Därför blir det där med att allla kalorier inte är lika rätt ointressant i sammanhanget och kalorier kan istället vara ett sätt att faktiskt hålla ordning på portionsstorleken. Det är en himla skillnad på att räkna kalorier på viktväktarsätt och kanske erätta entrecôten med ännu mera pasta för att det blir mer bukfylla med mindre kalorier och att använda det för att hålla ordning på det totala intaget med bibehållen sammansättning på maten, eller med viss förskutning mot mer protein på bekostnad av fett om man vill det. Mer bulk i form av kolhydrater finns ju öht inte i bilden. ## Comment 97 Author: hemul Förskjutning. ![Skäms](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms")![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 98 Author: [Borttaget] #96 Mycket bra skrivet tycker jag! Kalorier är inte bara 'vedeldning á la kcal in/ut' men kalorier är faktiskt vårat bränsle och vi kan inte äta obegränsat oavsett om det är 'diesel eller bensin'. ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 99 Author: hemul Ja, om man nu måste hålla koll så är det lättare att titta på en siffra (kcal) än på tre (fett, protein, kolhydrater). När man räknar får man givetvis tillgång till alla fyra värdena, men det räcker ju med att kasta ett getöga på de andra ibland om man är osäker på hur man ligger. Men den biten brukar reglera sig själv för mig. Det är den totala mängden jag har problem med. ## Comment 100 Author: subcalva #93 Nej jag tolkar inte Price ord som att eskimåerna hade dålig tandhälsa, utan bara det att maorierna och indianerna hade ÄNNU bättre tandhälsa TROTS ett högre intag av kolhydrater. För att påminna folk som skriver i tråden är meningen med min tråd är att diskutera kvalité även på kolhydrater. Förbättrad tandhälsa är något som brukar rapporteras som en fördel med LCHF och jag vill fortfarande hävda att det kan man få även med ett visst mått kolhydrater av god kvalité som tex potatis och rotfrukter. ## Comment 101 Author: Fiana #96 Baserat på vad man läser dagligen bara här på KiF så är väl kanske inte risken pasta men i så fall snarare att det lätt blir light och magert protein - att man styrs hårt mot LCHP, vilket ju inte ska vara så hälsosamt. Det är ju delvis därifrån fettskrämdheten kommer från början, light för att spara kalorier i bantningskretsar. Så visst kan det vara vettigt att hålla reda på totala mängden, men det finns nog fällor tyvärr för många. Om tanken då är att man ska äta 1-2 skivor entrecote och inte 4-5 samt hålla nere lite grädden så har det sin poäng, men om det börjar överföras till att det är en bra idé att välja bara torskfilé och kycklingfilé tillagad utan fett för att "äta mer för kalorierna" blir det ju lite tokigt och inte längre LCHF utan just LCHP. Så det luriga är nog lite hur kommunicera det hela - att äta med måtta utan att det blir "gå hungrig och äta fettsnålt" bland alla bantande nybörjare. ## Comment 102 Author: subcalva #101 Pasta hör inte till de kolhydrater som jag anser är av god kvalité utan det försöker jag undvika helt. Har dock funderat på om torkningen bryter ner något av fytinerna men har inte varit tillräckligt intresserad av det för att orka googla nåt speciellt. ## Comment 103 Author: hemul Somliga av oss för nöja oss med en skiva entrecôte och bara lite bea om vi ska gå ner i vikt. ![Skrattande](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 104 Author: [Borttaget] Intressant diskussion det här tycker jag ![Glad](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 105 Author: Zepp #87 Allvarligt talat anser jag att den snubben antingen driver med folk eller inte fattar själv vad han läser/skriver, håller helt med PASI, allt visar att Inuiter hade en aldeles utmärkt tandhälsa på sin ursprungliga kost. Vad han gör är att extrapolera utifrån tiondelar av procent, vilket faller helt inom den naturliga variationen och inom felmarginalen. Fråga en Zoolog så vet de att karies förekommer även i naturen bland vilda djur, dock väldigt sällsynt, men det förekommer, antagligen i samma utsträckning som hos urspungliga jägare/samlare. Skall man kunna dra några som helst slutsatser letar man efter förändringar som går från tiondels procentenheter, till tiotals procent, och då finner man helt klara samband mellan stärkelserika födoämnen och dental karies. Tex, var det bland tidiga hominoider vanligare med karies än under paleolitisk tid, då man kan säga att det var under Paleolitisk tid den moderna mäniskan uppstod på grund av klimat och ändrade kostvanor, vi blev jägare, dvs vi blev för vår försörjning tvingade att i större utsträckning förlita oss på animalisk föda, jakt och fiske. Sen kan man om man vill titta på Neandertalarna, som anses vara specialiserade jägare i stor utsträckning.. där har man hittat en (1) skalle med karies, ioförsej utesluter inte detta att man missat de andra.. men ändå.. indicier iallafall! För att förstå detta med dental karies måste man begripa kariesens etologi! För att karies skall uppstå krävs att det bildas plack, detta bildas av munhålans naturliga bakterier under speciella förhållanden, den vanligaste bakterien i denna process heter; "**_Streptococcus mutans_ is a Gram-positive, facultatively anaerobic bacterium commonly found in the human oral cavity and is a significant contributor to tooth decay"** "_S. mutans_ is one of a few specialized organisms equipped with receptors that improve adhesion to the surface of teeth. Sucrose is used by _S. mutans_ to produce a sticky, extracellular, dextran\-based polysaccharide that allows them to cohere to each other, forming plaque. _S. mutans_ produces dextran via the enzyme dextransucrase (a hexosyltransferase) using sucrose as a substrate in the following reaction: _n_ sucrose ? (glucose)_n_ + _n_ fructose Sucrose is the only sugar _S. mutans_ can use to form this sticky polysaccharide  [http://en.wikipedia.org/wiki/Streptococcus\_mutans](http://en.wikipedia.org/wiki/Streptococcus_mutans) Altså, det krävs först o främst vanligt socker för att bilda plack, det går inte med glukos eller fruktos, det måste sitta ihop som sakaros, då S.Mutans använder bindningen mellan glukos och fruktos, för att binda sig själv till emaljens yta.  Innebär då detta i sig att man kommer att få hål i tänderna.. nej för detta krävs att andra villkor är uppfyllda, tex att placket byggs på, inte borstas bort av tandborstar eller fibrer i kosten, att det tillförs mer saccaros och att det finns tillngängligt substrat, protein och fett, mineraler i saliven samt att detta får fortgå en tid tills placket blir så tjockt att salivens mineraler inte kan återmineralisera emaljen och att de bakterier som sitter längst in går över till anaeorb andning och som metaboliter får syror! [http://sv.wikipedia.org/wiki/Karies](http://sv.wikipedia.org/wiki/Karies) Sen så.. förekommer det olika former av Karies, de har sett lite olika ut under historien, men förutom uppkomsten av plack som är en grundläggande förutsättning så är trots allt förekomsten av stärkelse som stor komponent i födan en av de viktigaste faktorerna där förekomsten av karies ökat från tiondelar av procent till tiotals procent, man helt klart påvisa att detta är den dominerande faktorn, och det är välbelaggt. "The clearest single factor in caries epidemiology is sugar. This is demonstrated by the decrease in the rate of caries during sugar rationing in Japan, Norway, and the Island of Jersey during World War II. Dental caries also occurs amongst the great apes. Caries is moderately common among the great apes, particularly the chimpanzees. Of the great apes, chimpanzees have a diet most similar to our own; in the wild their diet includes a lot of fruit in addition to leaves, flowers, nuts, termites, and on occasion--other primates. They are indeed omniverous: over 250 food types are eaten, in addition to some plants for medicinal purposes. (My note: field studies by Jane Goodall and others have confirmed the intentional consumption of specific plants by chimpanzees for medicinal purposes.) Gorillas, which are primarily leaf eaters, have a much lower rate of dental caries. The orangutan in intermediate between chimpanzees and gorillas." "In the most ancient hominids, the incidence of caries is less than 1%. Although many Neandertal specimens have been discovered, no carious lesions have been described except for a single root lesion in some Neandertal teeth from Mt. Carmel,Israel. In European material, there is a gradual increase from very low rates through the Paleolithic, Neolithic, Bronze and Iron Age, to a rapid rise through Medieval and modern times." "The evidence for trends in dental caries is especially interesting amongst North American Indians. The reliance upon maize agriculture is a clear cultural horizon. Several studies have shown an increase in caries rate associated with the change from a hunter-gatherer diet with meat and low carbohydrate to a diet heavy with starch-rich cereal. Post-European contact groups also show higher caries rates than pre-contact groups, implying a still greater reliance on maize agriculture. Similar increases in caries rate have been associated with increased reliance on arable agriculture in studies of material from South America. Similar events are documented in other regions throughout the world. (see Price) Historically, where starch-rich foods form a small part of the diet, the caries rate is very low indeed. The introduction of maize agriculture with its dietary starch has been linked to a rise in dental caries. Where sugars have been introduced into the diet, fissure and proximal surface cavities, particularly in children, became dominant. With maize agriculture, the dominant pattern was root surface caries or lesions at the cemento-enamel junction initiated in adulthood."  [http://www.uic.edu/classes/osci/osci590/11\_1Epidemiology.htm](http://www.uic.edu/classes/osci/osci590/11_1Epidemiology.htm) Summa sumarum, artikeln är som tidigare artiklar av samma person bullshit, extrapolering av selekterade data för att passa i hans favoritteser! Man kan fundera på om hans Master\`s Degree i filosofi är en bluff eller om det helt enkelt gör honom mer benägen att spekulera i och postulera olika teser? Det som talar för att det inte är någon bluff är hans förmåga att uttrycka sig på ett sätt som verkar vetenskapligt och underbyggt, men skrapar man lite på ytan ser man lätt att hans favortteser kraklerar under ljuset av andra vetenskaper! ## Comment 106 Author: hemul Vilken snubbe? Price? ![Tungan ute](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Som redan påpekats är det ingen som har påstått att de heliga inuiterna hade dålig tandhälsa. Man maorierna (heter det så?) hade tydligen ännu bättre, även om marginellt, TROTS ATT de åt en del stärkels. ALLA folk som Price besökte och som levde något så när traditionellt hade bra tandhälsa, t.o.m. schwizarna som åt bröd. Precis som de var friska på alla andra sätt också. Så var det, enligt Price. Obekvämt för en del kanske, men likväl fakta. ## Comment 107 Author: Zepp Nej, jag komenterade denna snubbens aningen vidlyftiga slutsatser! [http://donmatesz.blogspot.com/2009/09/primal-potatoes-part-3.html](http://donmatesz.blogspot.com/2009/09/primal-potatoes-part-3.html) För att karies skall bildas krävs sackaros för att plack skall bildas sedan krävs det god tillgång på andra kolhydrater i födan för att det skall utvecklas till kariesangepp, dvs hål i tänderna. Sackaros finns i vilda bär, frukter grönsaker och rotfrukter i halter från någon tiondels procent till fera procent! Varför även vilda djur kan utveckla kariesangrepp, men för att det skall utvecklas till epedemiologiska proportioner krävs en större andel kolhydrater i födan. Vilket inte automatiskt innebär att att alla som äter stärkelse kommer att få hål i tänderna.