# Fettrift??
Author: Honeytrap

Undrar om det finns någon forskning om fettdrift och hur den egentligen funkar? Eller är det bara teorier att kroppen "växlar om" efter ett tag?

## Comment 1
Author: ManU77

Boken Istället för doping av Frank Nilsson beskriver ganska ingående hur fettdrift jämfört med sockerdrift fungerar. Boken brukar finnas att låna på biblioteken.

Jonas Colting är en elitidrottare som skriver artiklar lite då och då och han äter en LCHF-liknande kost. Jag vet inte om någon av hans artiklar beskriver just hur fettdriften fungerar, men det är intressant läsning hur som helst. Googla på hans namn så bör du hitta artiklarna.

## Comment 2
Author: Zepp

Det är allmän kunskap.. kallas för metabolism, finns att läsa på wikipedia.

"Utvinning av energi från organiska molekyler \[[redigera](/w/index.php?title=Metabolism&action=edit&section=10 "Redigera avsnitt: Utvinning av energi från organiska molekyler")\] [![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/ATP-3D-vdW.png/280px-ATP-3D-vdW.png)](/wiki/Fil:ATP-3D-vdW.png) [![](http://bits.wikimedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png)](/wiki/Fil:ATP-3D-vdW.png "Förstora")Molekylmodell av [adenosintrifosfat](/wiki/Adenosintrifosfat "Adenosintrifosfat"), den allra vanligaste av de molekyler som bär energi mellan olika reaktioner.

Nedbrytandet av kolhydrater till mindre molekyler kallas kolhydratkatabolism. Vanligtvis tas kolhydrater in i cellerna i form av monosaccarider, efter att de delats upp utanför cellen. Huvudspåret för nedbrytningen inne i cellen är [glykolys](/wiki/Glykolys "Glykolys"), där monosaccarider, till exempel glukos, omvandlas till [pyruvat](/wiki/Pyruvat "Pyruvat") samtidigt som ATP bildas. Pyruvat är ett mellansteg längs flera olika metaboliska vägar, men de flesta omvandlas till [acetyl-koenzym A](/wiki/Acetyl-koenzym_A "Acetyl-koenzym A") och används därefter i [citronsyracykeln](/wiki/Citronsyracykeln "Citronsyracykeln"). Citronsyracykeln är den i särklass största energiproducenten i de flesta eukaryota celler. En del av denna energi levereras i form av ATP. Men den viktigaste produkten är NADH, som tillverkas av NAD+ när acetylkoenzym A oxideras. Denna oxidation producerar också koldioxid, som cellen vanligtvis inte har någon användning för, utan återför till omgivningen. Under anaeroba förhållanden producerar glykolysen [mjölksyra](/wiki/Mj%C3%B6lksyra "Mjölksyra"), genom att enzymet laktat-dehydrogenas (?) återoxiderar NADH till NAD+, så att det kan återanvändas i glykolys. Med andra enzymer kan glukos brytas ned till pentoser, till exempel ribos, som är en komponent i DNA och RNA. Fetter kataboliseras genom hydrolys till fria fettsyror och glycerol. Glycerolen går vidare till glycolys och fettsyrorna bryts ner till acetyl-koenzym A genom beta-oxidation. Acetyl-koenzym A som sedan går vidare till citronsyracykeln. Fettsyror ger mer energi vid oxidering än kolhydrater ger, för fettsyrorna innehåller mycket färre syreatomer. Aminosyror kan användas antingen som byggstenar vid tillverkning av proteiner och en del andra biologiska molekyler eller som en energikälla genom att de oxideras till [urea](/wiki/Urea "Urea") och koldioxid. En majoritet av aminosyrorna kan omvandlas till glukos, genom [glukoneogenes](/wiki/Glukoneogenes "Glukoneogenes")."

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metabolism](http://sv.wikipedia.org/wiki/Metabolism)