# Kanske ger upp snart!?
Author: Surra

Hjälp!

Jag fattar ingenting, har ätit denna kost i 5 v och på vågen har det hänt NADA

Jag äter som jag ska å ingenting händer åt nåt håll, min motivation är inte på topp just nu... 

Redogör för gådagens matdag, kan jag göra det på något annat vis?

Frukost;

3 msk turkisk yoghurt m 1/2 dl grädde +  1 msk linfrö + te m kokosfett

(el 3 ägg m smör  el stekta ägg m bacon ibland)

Lunch:

Olika, igår blev det  25 g smör i stekpanna + 200g kyckling + 1/2 paket bacon + en klick creme fraiche + ett salladsblad

Mellis: te m kokosfett

Middag:

2 st panerad torsk ( skalade sesamfrön) i stekt mycket smör + hollandiesås på smör, ägggulaå citron. 1 salladsblad.

Kvällsgott:

te medkokosfett + 2 skivor ost + 1 bit mörkchoklad  86%

Jag börjar bli tokig! och jag kan inte träna hellre pga av sjukskrivning.

Jag kommer nog snart att ge upp,  det känns inte motiverande pga av vikten - det börjar bli frusterande, på alla andra rinner kg iväg men varför inte på min kropp?

## Comment 1
Author: Laakso

Jag är ju inget proffs på det här men en frågeställning kommer till mig:

Är du hungrig om dagarna?

Anledningen till min fråga beror på att jag tycker på din beskrivning att du äter väldigt lite men det kan ju bero på att jag äter väldigt mycket. \*skratt\*

## Comment 2
Author: Surra

Tack för din snabba respons!

Här kommer en lång redogörelse..

![F&ouml;rv&aring;nad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif) jag som tycker att jag äter mycket...

Jag ärligt säga till er att min kropp är jättekonstig...lustigt när du frågar om jag är hungrig, jag har varit på utredning om detta...

Jag kan äta precis hur mycket som helst utan att känna mättnadskänslor, när andra slutar äta för att de är mätta så slutar jag enbart pga av att jag inte orkar tugga mera?!

När jag var liten så minns jag att på restauranger skulle jag inte ha nån barnprotion, jag åt ikapp m min morfar på 120 kg när mormor stekta pannakakor, jag älskade mat i alla former...

Men jag har alltid varit smal och sedan medveten om hälsa & "nyttig mat"och det är mitt yrkesval också - idrottslärare 

Jag har varit bulimiker mellan 14-21 år , helst sjukt m frossa & spya sedan försökt svälta mig mellan anfallen.

Mitt vägskäl kom för 10 år sedan när en närstående dog då  "ballade" kontrollen ur, jag tillät mig allt jag ville som vanligt men kg kom också.

Sedan träffade jag min smala sambo, han gick ner 6 kg (!) å jag upp minst 15 kg allt som allt efter 2 täta graviditeter & tvmys. 

Jag kan alltså äta hur mycket som helst, när som helst och jag är ändå hungrig 24/7.

Så  svaret på din fråga är, ja jag är hungrig och så kommer det nog alltid att vara.

Men jag begränsar inte mig själv med mängderna i denna kost, när blodsockret känns lågt måste jag äta men vill inte heller tappa kontrollen - svår balansgång.

Det kanske sitter kvar m fettet - mitt huvud säger att det är farligt än!

 jag har aldrig varit sötsugen utan det har varit mackor, pasta, potatis osv stärkelse som är min passion i matväg.

Men jag kan säga att jag inte saknar detta heller pga av att kroppen till viss del känneer sig nöjd och jag slipper blodsocker svängningarna.

Jag visste alltså förr vad man skulle äta (ja, ni vet a la Viktväktarna),

men nu med allt fettkanske inte min kropp vet hur den ska reagera?

Tack till dem som orkar läsa å svara!

## Comment 3
Author: zeretki

1\. Fem veckor kan vara för lite för att synas på vågen, speciellt om din kropp är lite skadad av fetträdslan.

2\. Jag rekommenderar som alltid måttband istället för våg. Det syns mer där! :) Jag har själv inte gått ner mer än 2 kilo och minskat otroligt i omfång.

## Comment 4
Author: MamaMia

Jag har hållit på ett halvår och fortfarande inte gått ner något, men jag mår så bra på den här maten så jag ger inte upp! Många påstår att kroppen är fettskrämd och då tar det tid innan den vågar släppa fettet! Lycka till!

## Comment 5
Author: dannil

Mama Mia!

Men Ska man verkligen vänta i ett halvår och då ändå inte få något resultat, Jag blir tokig. Jag tycker om LCHF och det passar mig matmässigt men inte viktmässigt då jag inte går ner. Då menar jag att jag blir less på det och vill hitta andra vägar trots att jag mår bra. Vad är bra förresten? Att vara ledsen för utebliven viktminskning med att äta bra, är man lycklig då?

## Comment 6
Author: Tilda-T

Hej dannil jag undrar bara vad alternativet skulle vara för dej?

Vilken typ av viktminskningskur tänkte du testa?Kanske testa den och sedan återgå tillLCHF antingen när du gått ner det du ska eller tröttnat på den andra kuren, en sak är jag tvärsäker på i alla fall och det är att man går inte upp på den här dieten om man redan har övervikt

## Comment 7
Author: zeretki

#5 dannil, jag märker på dina inlägg att du är frustrerad. Det förstår jag. Naturligtvis vill vi alla att det ska gå fortare men det funkar inte så. Kroppen har sina egna skäl och tar det i sin takt.

Jag tror helt ärligt att det finns flera metoder att gå ner i vikt och de två hälsosamma innebär att man lever så för livet: antingen äter man som jag, LCHF, protein och fett och lite grönsaker ELLER så äter man enbart grönsaker och kanske lite protein, för jag tror att om man blandar in för mycket kolhydrater och fett så går man nog inte ner i vikt.

Eller så slutar man äta helt, då går man ju också ner i vikt...

Om du tror att du klarar av att äta enbart grönsaker utan fett tills du nått din vikt, ja då ska du prova det för jag tror det funkar för en del. Men det kräver nog otroligt mycket mer disciplin än LC gör, för man blir inte lika mätt om man bara äter grönsaker som när man äter protein och fett och det är nog mycket lättare att falla till snabba kolhydrater som i min mening är den stora viktboven i samhället.

Jag tror inte det finns någon enkel snabb väg att gå ner i vikt på. Det mesta funkar ett tag men sen går man upp igen.

Jag tror 100% på LC, dels för att gå ner i vikt och dels som en livsstil.

## Comment 8
Author: MamaMia

Anledningen att jag inte slutar med LCHF är att när jag började kändes det som om kroppen ropade "Heja, äntligen får jag riktig mat!", och jag har inte gått upp i vikt heller, så därför väntar jag fortfarande på att gå ner mina 6-8 kg.

## Comment 9
Author: justanne

Surra och dannil,

Jag förstår den här frustrationen fullständigt. Sitter i samma båt och tycker inte att det är roligt! 4 veckor och kläderna sitter minsann inte lösare någonstans. Tvärtom.

\*sympatiserar\*

## Comment 10
Author: [Borttaget]

Surra!

Jag är övertygad om att du kommer att märka skillnad snart, även på vågen.

Du är inne på hälsans väg, och det är det viktigaste! Fortsätt så, och du ska se att det händer grejer.

En del av oss behöver låååååååååång tid innan kroppen ställer om sig och fattar vad det är frågan om. Kanske du tillhör dem?

Jag håller på dig! Och jag har också en jättelång väg framför mig, ska gå ner c:a 100 kg. Men det får ta den tid det tar.

Stor kram och lycka till!

## Comment 11
Author: folke

Det verkar många här som vill ge upp just nu....

Kan det vara våren som biter oss i baken ???

Jag läste nånstans att det är flest skilsmässor i mars......

Vi får bita tillbaka !!!!  ![F&ouml;rv&aring;nad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif)

## Comment 12
Author: Grodan

Jag tror du äter för LITE smör! Vräk i med mer när du steker. Ta minst 50 gram vid varje mattillfälle.

## Comment 13
Author: Ulf-S

Kanske det , Grodan... Men själv har jag har öst på med smör på det mesta, kokat ur pannan med grädde och liknande, och det började kännas ganska trist och äckligt i längden!

Nu har jag börjat röra ihop egen majonnäs med olika kryddningar, göra hollandaisesås osv. Då kan man klämma i sig rejält med fett utan att det känns trist och mastigt. 

Omväxling förnöjer, som det heter.

## Comment 14
Author: Grodan

sant... jag är inte så bra på att omväxla mig... ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

## Comment 15
Author: navarro

Jag gor som Ulf\_S och blandar olika sorters riven ost i gradden, nar jag gor sas till biffar och kotletter, pa sa satt far man olika smak varje dag. Till den hemgjorda majonasen anvander jag ofta klippt dill och ater med kokt agg och makrill eller tonfisk. Det galler att ge sig sjalv nya smaker, for om man trottnar pa nagot ar det lattare att ursakta sig och hoppa av eller ata nagot som ar totalt pa tok. Min frukostomelett ar sa god att den har blivit ett "behov for mig". Vispa 2 agg med gradde, stek bacon klippt i bitar och blanda i 1/2 chorizo och stek med. Lagg i det stekta i den vispade omelettsmeten och hall ner i stekpannan och nara den ar halvfardig lagger jag pa 2-3 brieostskivor och viken over sa att det blir som  en "Calzone-pizza". Nu har maken borjat ocksa, darfor gor vi en dubbelsats och ater halften var.

## Comment 16
Author: sarag

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. GRÄDDEN! Jag gick inte ner ett gramm förän jag slutade med grädde. Så är det för vissa av oss tyvärr!

## Comment 17
Author: carolr

Läser med spänningoch med ett igenkännande leende - jag är oxå där, 8-10 kg sk aväck och inget händer.

Jag håller kollpå mina kolisar och har ett humom vad jag ska äta i proteinväg, ca 300 gr per dag men fettet - där tror jag att det ligger. För lite! Grädde, creme fr och dylikt innehåller kolisar varav att detta höjer integet varje dag. Dricker kaffe med cocosfett, men märker att jagär lite försiktig, tar bara en halv msk varje ggn, kanske tv ggr per dag...hur mycket fett kan jag verkligen äta?

Väntar med spänning på alla rekommenderade böcker i ämnet som jag beställt via nätet, så jag kan lära mig mer...

Ngr förslag? // Carol

## Comment 18
Author: Tilda-T

Var inte rädd för fettet så länge du håller dig till cocosfett och smör!

## Comment 19
Author: Mervi

Jag tror också att smör och kokosfett går bra att äta massor av, om man inte får diarree av det. Men grädden skall man vara försiktigare med.

## Comment 20
Author: carolr

Tack alla ni. Jag ska göra ett försök med detta!!

Hur mkt cocosfett/smör kan man äta per dag tycker ni? // Carol

## Comment 21
Author: Mervi

carolr: ta det lite successivt med kokosoljan. Smör brukar jag äta ganska mycket.

## Comment 22
Author: mezza

Mervi ganska mycket smör är ett tjockt lager på en macka dvs ca 5gr.

Hur mycket tycker du är ganska mycket?

Jag försöker dra mig uppåt 25gr om dan.....

## Comment 23
Author: Mervi

Jag använder säkert upp mot 50-75 gra smör om dagen. Jag steker i det och smälter över kött osv. Det blir mycket. 1 tsk i kaffet är väl 5 gr.

## Comment 24
Author: carolr

Ok, så kokosfett 3 ggr per dag ca 1.5 tsk per ggn och 50 gr smör om dagen är då inte för mycket?

## Comment 25
Author: [Borttaget]

Jag äter nog närmare 100 gram smör om dagen...

Kokosfettet är jag också generös med, det blir c:a 4-6 msk/dag.

## Comment 26
Author: tessie

Jag skriver till alla som är på väg att ge upp. Försök att se på LCHF som en hälsokost och en fantastisk sådan. Försök att glömma ett tag det där med vikten. Jag tror att man ska försöka koncentrera sig på att hälsan är absolut det viktigaste av allt och då kan man inte bara ge upp. Försök att tänka på vad bra det är för din kropp att du äter som du gör och att din kropp mår så himla bra. Tänk på när du äter att du äter LCHF för att må bra. Uppriktigt sagt inte kan du svika din kropp och börja med äta kollisar så den mår dåligt igen.

## Comment 27
Author: Grodan

jag vet inte exakt hur mycket smör det blir för min del dagligen, men nog är det 150- 200 gram

## Comment 28
Author: Surra

det känns lite bättre idag, har tagit mig samman & funderat lite...Jag har inget att förlora egentligen när jag inte ökar i vikt heller trots allt fett. dessutom känner jag mig "mätt" längre dvs jag står mig längre mellan målen å jag behöver inte få panik när blodsockret sjunker...

 Kram på er alla snälla som stöttar!

## Comment 29
Author: magma

Surra, du skrev:" _jag har aldrig varit sötsugen utan det har varit mackor, pasta, potatis osv stärkelse som är min passion i matväg_."

Åh vad bekant! Exakt så skapade jag min övervikt, som när den var som störst landade någonstans runt +40 kg. Jag tycker du ska vara lite snäll mot dig själv och din kropp och knopp. Med risk för att vara lite amatörpsykolog, så talar jag ändå om vad jag tror. Är det helt bortåt tok får du slå mig, jag lovar... ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif)

Nu har jag inte hetsätit (?) eller kräkts upp mat även om tanken ibland dök upp "förr i tiden", men det lilla jag tror mig veta om sådana ätstörningar är att det handlar om kontrollbehov? Har man inte kontroll över annat i sitt liv, så kan man iallafall bestämma över sin kropp. Och i det du skriver så tycker jag mig kunna tyda att du fortfarande har det behovet av att vilja kontrollera din kropp och dess reaktioner, kanske inte fullt medvetet... Eller? Efter vad du berättar, så har du behandlat din kropp ganska barskt och styvmoderligt i ett stort antal år, är det inte dags att du låter kroppen tala om för **dig** vad **den** vill nu? Kanske behöver den mer än fem veckor för att fatta galoppen?Din kropp kanske behöver omfattande reparationsarbete och dessutom arbetsro i flera veckor till, innan den fattar att du inte tänker rycka undan mattan igen... Jag tycker du gör ett strålande jobb! Låt din kropp göra sitt jobb också, och kanske att du kan öka mer på fettet men minska på yoghurten och grädden under tiden?

Krama om! /m

## Comment 30
Author: Surra

Tack snälla Magma!

Det är amatör psykologer som du som jag behöver ;)

Jo, jag ska ge detta lite mera tid, jag är en otroligt kontrollerande människa - måste ha total koll på allt så det kanske hänger ihop det du skrev!

Och tid förresten verkar jag har mycket av eftersom jag är tråkigtnpg sjukskriven för diskbråck...

KRAM!

## Comment 31
Author: [Borttaget]

#28

Surra!

I ditt inlägg nr 28 så skriver du att du inte har något att förlora och att du inte ökar i vikt _"trots allt fett"._ Men det är ju det som är själva poängen, vi ökar inte i vikt av fettet!

Det där med kontrollbehov känner jag igen alltför väl. För mig har räddningen varit att förenkla så mycket som möjligt. Det blir m a o välcigt "basic" mat; ägg och bacon och smör på morgonen, kött eller fisk med smör och kanske gräddsås till lunch och middag. Kanske någon enstaka liten grön grej på tallriken, mest för syns skull.

Hitta lugnet och balansen, så fixar sig resten. Stressar du upp dig, så minskar chanserna till viktminskning, så skala bort allt "onödigt", både på tallriken och i livet.

Må väl och ta hand om dig!

Kram!

## Comment 32
Author: Surra

DaMum:

Ja, jag vet att vi inte ökar i vikt trots allt fett men det tar tid för mig att våga släppa taget & få i mig tillräckligt m fett tror jag.

Jag har alltså lelvt på light produkter i 15 år & ändå gått upp i vikt så det är ett mirakel att vi kan äta så här mycket fett tycker jag! (det borde ha varit tvärtom)

Men ner pekar det inte än, skam den som ger sig eller hur?

## Comment 33
Author: Margareta

Det är ju PÅ GRUND av LIGHT-produkterna Du ökat i vikt, Du hade troligen inte det utan dem. De innehåller dålig näring och kroppen blir inte mätt och skriker efter mer.... ond cirkel...

## Comment 34
Author: Surra

Precis!

nu får det vara slut med en kropp som känner sig otillfredsställd av maten! det känns ju som sagt som att man "håller "längre mellan målen vilket är ett stort PLUS för att inte behöva hamna i nåt oönskat svullande!

## Comment 35
Author: magma

Hej igen Surra!

Skönt att du inte tog illa upp av mitt "rakt på sak" inlägg..! Jag hade jobbat natt och inte ens gått och lagt mig som jag borde, så jag var kanske inte alltför välformulerad. \*host\* Jag var ju tvungen att bara kika lite på KiF först, innan jag la mig för att sova... Inte alls bra, som du med sömntrubbel förstår!

Det där med sömnen: det hänger antagligen också ihop med din uteblivna viktminskning. Sömnproblem leder till en skadlig grundstress, som i sin tur löser ut kortisol som i sin tur motverkar viktminskning. Men allt det där vet du nog redan. 

Jag har förstadiet till diskbråck (en disk som "putar ut", har haft ont i ryggen och trassel sedan jag var drygt 20 år, är nu 34) Och bara det, att gå med ständig värk i ryggen kan också det orsaka stress och grubblerier. Det tog mig sex, sju år att ens acceptera att jag hade en rygg som troligtvis _alltid_ skulle vara min svaga punkt, och att jag alltid kommer ha återkommande besvär och sällan vara till 100% smärtfri. Att vakna och det första man förnimmer är smärta... Det är något man måste lära sig att hantera om det inte ska äta upp en inifrån.

Sömnen då... Ett par handfasta råd. Kan du inte försöka med lite "avvänjningsterapi", dvs ett par veckor utan Nallen i sängen alls? Så din hjärna får lära sig den hårda vägen att den måste vila även på egen hand? Ett annat tips är att du använder din sjukskrivning till avslappning, meditation och affirmation. Den sista metoden gick jag ned 10 kg i vikt med för en massa år sedan;) Affirmation handlar om att lära in nya vanor genom förändrat tänkande, att typ meditera sig in i en situation som om man vore där just här och nu, och som om man lever i den verkligheten redan. Då agerar kroppen och själen och hjärnan därefter, om man inte ger upp utan ger det lite tid och envishet och daglig träning...

Lycka till, och var snäll mot dig själv varje dag!

## Comment 36
Author: [Borttaget]

Till Surra, och till alla andra också, som berörs av detta!

Kanske är jag tjatig, och kanske de flesta redan vet, men jag kan bara säga; **Läs Sten Sture Skaldemans "Ät dig ner i vikt",** om du/ni inte redan gjort det.

Jag var så fettskrämd innan jag kom i kontakt med boken, så jag trodde allvarligt, seriöst, att jag skulle dö så fort jag stoppade något i munnen! Levde helt på grönt och fettfritt och light och kunde inte förstå hur jag skulle kombinera alla dessa grejer på det ultimata sättet. Det var Ayur Veda-kost, Anna Skipper-kost, Yin och Yang-kost och det ena med det andra... 

Så fick jag höra talas om cocosoljan och nyttigheterna med smör. Fattade noll i alla fall, och var helt säker på att jag skulle dö.

Kom över Skaldemans bok före jul och då trillade poletten ner! All rädslan försvann och jag har sedan dess stornjutit av fett och fett och fett och fett... och går ner i vikt, sakta men säkert.

Jag förstår hur läskigt det är att släppa taget, men jag lovar, den här bron håller!

Kram och lycka till Surra! Och alla ni andra också så klart!

## Comment 37
Author: nikita3

Hej magma!

Har läst att du jobbar natt, det gör jag med.

Hur äter du när du jobbar och hur fungerar din sömn?

Jag har jobbat natt i 2½ år 70% men jobbar både extra dagtid och är på föreläsningar, kurser samt möten däremellan, så det blir nästan som skift.

Jag är van att jobba udda tider och jobbade förr på kvällspatrull så jag är en nattmänniska.

Har dessutom barn i olika åldrar som pockar på mig.

Min sömn var bra de första två åren men har nu blivit sämre, alltså jag sover för korta pass och för lite helt enkelt.

Är lite nyfiken på hur du har det.

Kram nikita3!

## Comment 38
Author: magma

Hej nikita3!

Jag har ju bara jobbat 2 månader natt på LCHF, och de sista tre, fyra veckorna dessutom utan ägg eftersom jag ville se om jag utvecklat en överkänslighet eller ej. Natten till idag åt jag A-fil samt kaffe med en rejäl hög vispad grädde ovanpå. \*s\* Annars så är ju kokt ägg och majonnäs bra- försöker äta bara precis så jag inte är hungrig och istället "spara" de regelrätta måltiderna till dagtid. Oftast så äter jag mig ordentligt mätt vid 20-20:30 innan jag åker till jobbet. Sedan blir det något att äta vid ca 02-03 när vi kommer in på rast för första gången. (Jobbar 21:10-07)

Min sömn fungerar faktiskt hittills bra, har jobbat natt mer eller mindre i 14 år även om jag varit föräldraledig två gånger under den tiden. Nu när jag var ledig sist så var jag hemma nästan två år, så sömn och dygnsrytmen reparerades en hel del då kände jag. Just nu fungerar det ganska bra! Det tar ca 45-60 minuter innan jag somnar på kvällen (mot tidigare 2 eller i värsta fall 3 timmar...) och jag vaknar inte flera gånger/natt längre. Efter nattpassen så sover jag från ca kl 9 till minst kl 15, gärna till 16 elle rmer om jag kan. Vaknar oftast runt 15-16 av mig själv. Ska jag inte ut en natt till så ställer jag klockan på 13, då blir det alltså ca 4 timmars sömn.

Då äter jag mat när jag vaknar, och middag på kvällen igen.

## Comment 39
Author: mezza

Surra!

Jag snor lite av alla goda råd du får....

Åker lite snålskjuts på dig....

Du kan väl inte ge upp efter de här föreläsningarna det kan i allafall inte jag!

Kram

## Comment 40
Author: nikita3

Tack förditt svar magma.

Ska försöka säga till på dagis att min flicka får vara där lite längre än till  16.00 för jag känner också att jag behöver sova längre och ibland har jag vaknat kvart i fyra och fått ringa dit och säga att jag blir sen.

Jag sätter oftast också klockan på 12.30 då jag går av så att jag ska komma i säng i rimlig tid på kvällen, men det blir ändå inte förrän vid 02.00 jag somnar.

Oftast somnar jag inte förrän vid 8.45 när jag kommit hem från mitt pass och då är jag uppe flera gånger och lättar på blåsan under min sömn, vilken inte ändrar dygnsrytm bara för att jag gör det.

Har varit inne på sidor på nätet som handlar om skiftarbete och nattarbete och hur kroppen tar skada av de annorlunda tiderna kroppen är vaken på, ganska intressant läsning.

Hur jobbar du?

Är du ute på patrull?

Jag jobbar på ett LSS-boende och är inne hela nätterna och har inget kroppsligt tungt arbete jämfört med vad jag hade då jag jobbade på kvälls/nattpatull.

Jag jobbar också ensam.

Kul att dryfta lite med andra nattarbetare, finns det fler här kanske?

nikita3!

## Comment 41
Author: Surra

Mezza: Helt ok! ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)det är bara bra att alla kan ta del av & kanske känna igen sig!

tack till er andra, utan er så...

## Comment 42
Author: magma

Nikita: Ja, jobbar ute på en nattpatrull, åker allt från 3 till 10 mil varje natt beroende på arbetsbelastning- vi är alltid två som jobbar ihop. Det blir en massa spring i trappor och in och ut ur bilen!!

Vad gäller detta att vakna och behöva kissa på dagen när man ligger och sover, så upplever jag att det är **mycket** mindre problem med det sedan jag började med LCHF. Nu kan jag sova hela dagen (inte alltid, men ofta) utan att ens vakna och behöva upp, fantastiskt! Pga hormoner så bildasdet  ju mer urin dagtid än på natten, antar att det är därför som man vaknar och behöver upp oftare dagtid än nattetid.

På tal om dygnsrytm så måste jag i säng nu om jag inte ska börja piggna till, vilket brukar ske sisådär runt 23-24 på natten... Japp, sisådär, nu börjar piggheten slå till känner jag, attans! ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

Gonatt!

## Comment 43
Author: nikita3

God natt och sov gott!

## Comment 44
Author: kritika

Vad gör jag för fel?   Jag ville gå ned från 75 kg till 68 kg. Är på min 7:de vecka. Har minskat 2,5 kg, men ca 8 cm runt midjan, kläderna inget lösare. Jag får snart panik![Gr&aring;ter](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cry.gif)svara inte att jag ska vara nöjd med detta.

Kritika

## Comment 45
Author: folke

Tålamod !!!     -2.5 är ju faktiskt 35% av vad du vill gå ner, och det är ju de sista kilona som sitter hårdast....   

Se till att må bra ! det är det viktigaste...  sen får du försöka finjustera för att hitta rätt balans....

Speciellt om du skulle vara som jag, en notorisk jojobantare, då är din kropp väldigt försiktig,,,,

Den litar inte på dig !  Här släpps inget fett förrän det är säkert att detta inte är en ny "svältperiod",  och det kan ta lång tid !

Försök övertala mig att hoppa bungyjump..... så svårt är det att övertyga din kropp om att släppa fett ![F&ouml;rv&aring;nad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif)..

(Du får mig inte ens halvvägs upp på plattformen)

## Comment 46
Author: Mervi

8 cm från midjan, Wow. Det är inte dåligt. Mår du bra av kosten?

Du går inte upp även om du äter mycket och blir mätt på maten?? Det är väl OK. Jag säger inte att du skall vara nöjd, det vet du bäst själv, men din kropp kanske är nöjd, den trivs med kosten. Läs lite extra på forumet så får du tips vad du kan prova för att få igång minskningen. Det finns många här som inte går ner, jag tex. Det är de sista kilona som sitter fast ordentligt.

Jag har ätit kosten sedan sommaren 2005.

Hur äter du?????

## Comment 47
Author: kritika

Jag är väl otålig.

Min frukost består av = Omelett på 3 st ägg (idag bytte jag ut en vita mot en gula) stekt lök o tomat. Gräddestuvad bladpersilja.ca 1/2 dl.

Lunch = Fisk i ugn med grädde,tomat purjolök.Lite kokta brytbönor.

Middag= Köttgryta med paprika lök purjo.

Sen lite Yoghurt med 1 msk linfrö och/ eller vispad grädde med bär.

Ingen bröd,pasta,potatis eller ris på dessa 7 veckor.

## Comment 48
Author: Johanna-Soderlund

Nästan alla med övervikt har inflammtioner i kroppen, jag tror att det är viktigt att komma till rätta med dem för att  vikten ska minska. Mjölkprotein, gluten, omega-6, transfett är exempel på inflammatoriska saker. Naturliga antioxidanter t.ex kokosmjölk, broccoli, vitlök, omega-3, ingefära och för övrig färgglada saker dämpar inflammationer.

Omega-3-omega-6-balansen kan lätt bli fel (även av en LCHF-kost). Läs mer detta: [http://johannaskost.blogspot.com/2007/01/fettsyrabalans.html](http://johannaskost.blogspot.com/2007/01/fettsyrabalans.html)

Surra, jag tycker att du ska äta mer grönsaker. Minska hellre på kolhydrater från mjölkprodukter. Grönsaker ger varitation och de flesta klarar nog av ganska stora mängder grönsaker och ändå gå ner i vikt. Kom ihåg att det är skillnad på olika kolhydrater.

## Comment 49
Author: MegN

...ligger lite efter här men måste bara kommentera:

#29: Jag tillhörde också kategorin som inte var fast för sötsaker utan missbrukade stärkelse, främst pasta. (Inte hela sanningen: jag var också cocacola-junkie, eller andra söta drycker, juice/sportdryck!/saft etc)

Jag har ätit LCHF sen juni 2005, alltså snart 2 år. Mår så jäkla bra att det är oförskämt. Aldrig förkyld trots att omgivningen är det (tidigare var det tvärtom: jag var den första som däckade när barnen kom och hem med antydan till snorighet). Och min tidigare så finniga hy är nu helt ren (utom när dumma avsteg får en eller annan "ryss" att blomma upp igen - straff direkt!). Jag mår mycket bättre i magen än jag någonsin gjort, och själva utsidan av  magen är inte så svullen som jag var van vid att den alltid var.  
Jag skulle vilja gå ner ytterligare 10 kg, men är så dålig på att äta "strikt" (i mitt fall är det mejeriprodukter som spökar har jag lärt mig, jag försöker dra ner så att jag åtminstone ska minska på lång sikt...att sluta alldeles blir för tråkigt...).

Idag var jag på gymet (första gången sen i början på november, har fått andra arbetsförhållanden och svårt att komma ifrån) och stirrade förvånat på mig själv, naken, i den stora spegeln i duschrummet. Jag såg bra ut! Det är en grymt skön känsla när man i många år har gått och hatat sitt utseende för att man är så blek, fet och pluffsig! Numera tycker jag det är kul om jag råkar fastna på foton, för jag gillar mitt eget utseende. Tidigare stönade man bara och tittade bort.  
Jag har också fått bättre färg i ansiktet, som en sorts friskhetsstämpel. Jag har alltid varit "ljusskygg" (tål inte värme och undviker sol) så jag har alltid varit rätt blek av mig tidigare. Inte nu längre.

Så, allt sammantaget, skulle jag aldrig överge LCHF bara för att det kärvar med de sista 10 kilona! Inte när minsta avsteg ger en massa gamla krämpor som påminnelse! Förstoppning, gaser i magen, finnar i ansiktet. Vem vill ha sånt tillbaka? Inte jag!
