# "Det är väl bara att låta bli?"
Author: Ethla

I en annan tråd dök frågan upp varför suget kan vinna, om det inte bara är att låta bli? Jag tänkte försöka förklara hur jag ser på det, det vore jätteintressant att höra andras tankar kring sug, både de som har, har haft och inte har!

Som jag ser det är sug något som i teorin är fullt möjligt att stå emot. Hur sugen man är på en chokladbit är det bara att inte äta den. Det är inte som att bli drabbad av en sjukdom, man har ett val.

Men sen är ju livet inte alltid så enkelt och svart-vitt, och olika människor har olika förutsättningar. Att avstå är mer eller mindre svårt för olika personer, och i olika situationer. För vissa personer är suget så stort att teorin om att det bara är att stå emot blir betydelselös i praktiken.

Jämför med en narkotikamissbrukare, där har man (oftast) förståelse för att det inte är fullt så enkelt som att vilka lägga ned sprutan och göra det.

Jag har i stort sett hela livet haft mer eller mindre ångest för min dåliga karaktär. Jag har ätit så mycket godis, choklad, chips och liknande, och känt mig som en dålig människa utan självkontroll. Nu med lchf har jag inte det problemet, och nu får jag uppleva vad jag tror är ett mer "normalt" sug. Vilken skillnad! Klart det går att välja att avstå om det inte är svårare än så här.

Jag tror det är svårt att förstå om man inte kännt det själv i någon form. Nu har jag mest tagit upp ytterligheterna, självklart finns det ett helt spektra däremellan, och för många handlar det nog snarare om en prioritering. Jag vill mest försöka förklara hur det är när suget är allomfattande och övermäktigt.

## Comment 1
Author: FRAXA

Det ligger mycket i det du säger. Om jag har något gott och onyttigt liggandes kommer man så småningen in på tankar som;

\* Om jag äter upp det nu så är det slut sen, så köper jag inte hem något nytt.

\* Jag är så jävla sötsugen, och det är ju sagt att man inte ska vara hungrig för då sover man dåligt och morgondagen blir förstörd. Det är nog bäst jag äter iallafall.

Nu har jag ganska brutal huvudvärk och är så jäkla trött... så lite kolhydrater skulle för min del verka rätt uppiggande normalt sätt.

...fast sånt har jag ju slutat med :D

## Comment 2
Author: Zepp

Om vi talar om "det" suget så handlar det för det mesta om hjärnans belöningssytem, med dopamin o allt det där!

Och då handlar det ofta om någon form av komepensation!

Sen så får man även skilja på metabolt sug ofta kan betecknas som brist på energi ofta då fallande blodsocker!

## Comment 3
Author: Margareta

Visst är det skillnad på sug och "cravings" som jag brukar kalla det. Innan jag åt LCHF fanns det inte en chans att stå emot. I början fick vi rensa ut skafferi och kylskåp för att jag skulle klara det. Jag kunde gå igång på kall gröt om det var det enda som fanns.

Nu har jag två ungdomar (son med fästmö) som bor i vårt hus och det finns allt möjligt hemma som jag inte klarat avstå innan och nu är jag inte ens sugen på det. Största frestelsen har faktiskt varit att dricka juice - det har vi inte haft hemma på nästan 6 år.

## Comment 4
Author: Laila19

För mig har största vinsten med LCHF varit att slippa detta sug.

Har visserligen gått ner i vikt, men att bara sluta att gå och leta efter

något gott i skåpen hela tiden. Och sedan får man ju höra att det är bara

att sluta, det är inte så lätt när man gör det utan att tänka.

Det är nu när jag äter LCHF som jag inser vilket sug/begär som

man tidigare hade.

Jag har sagt det innan men jag tycker att man kan likna det med

alkolism. En alkolist tar ju gärna till spriten när han/hon mår dåligt och jag

åt istället massa godis och då gärna mjölkcholkad eller nästan vad som

hest bara det var sött.

Men nu är jag fri från detta sug och det är underbart!

## Comment 5
Author: Anand

Jag kan fortfarande känna sug. Idag har jag inte varit hungrig och vad händer då?

Känner inget blodsocker fall men sug och vad gör man då? Är ju inte hungrig så äta mat ville jag inte. Dags att kolla skåpen, lite hallon o grädde kanske. Proppmätt efter det och suget finns kvar. En näve jordnötter! Nu står det mig upp i halsen!

Nu kommer min nästa teori. Jag är inte hungrig, inte törstig och egentligen inte sugen på nåt sött men har ett sug. Det måste fattas nåt ämne annars skulle inte kroppen ge mig dessa signaler att leta efter det som fattas.

Haha, säger nu alla som har ett gammalt sockerberoende bakom sig. Ja kanske jag lurar mig själv men jag tror faktiskt att något fattas. Gäller att bara komma på vad eller är det den gamla vanan som dyker upp.

Det är inte lätt det här med sug. Fattas det nåt, är det gammal vana eller är det sockerberoendet som säger sitt eller spelar hjärnan dig ett spratt?

## Comment 6
Author: MimLan

Johanna skriver om hur hjärnan kan reagera på vissa födoämnen. För snabbläsning kan man hoppa ner till styckena om opioidaktivitet.

[http://johannaskost.blogspot.com/2008/07/om-att-ha-matbegr.html](http://johannaskost.blogspot.com/2008/07/om-att-ha-matbegr.html)

## Comment 7
Author: Jerker63

Jag har också blivit av med mitt sötsug och det är fantastiskt! Jag trodde inte att det var möjligt. Jag började med LCHF i mitten av januari och har inte haft några problem med att låta allt sött som funnits hemma vara.

Men för en vecka sedan drabbades jag för första gången under våren av ett oemotsåndligt godissug. Jag har ingen förklaring till det, men jag kunde inte stå emot när jag var och handlade och köpte lite plockgodis och det var jättegott den första stunden men jag blev mycket fortare mätt på det än jag blev tidigare. Jag hade det här godissuget ett par dagdar. Nu har det gått över igen.

## Comment 8
Author: MimLan

#7 Stress kan ofta manifesteras som sug och/eller hunger.

## Comment 9
Author: [Borttaget]

Jag får igång suger DIREKT när jag börjar äta på fel sätt - en ostskiva ur kylskåpet, någon oplanerad måltid, en extra portion när jag egentligen inte behöver någon.

## Comment 10
Author: Laila19

Ja, suget kommer fort tillbaka för mig efter bara ett par bitar godis, sedan går

man där och lider hela dagen efter.

Inte värt det. Hoppas bara att jag kan fortsätta att tänka så i framtiden,

jag är så imponerad av alla bara kanlåta bli allt gott...

## Comment 11
Author: Effie

Jag skulle nog säga att ett sug som går att motstå (utan att man sätts i madrasserad cell) inte är ett sug värt namnet ![Glad](http://kolhydrater.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")(eller om man nu ska kalla det cravings eller något annat).

Och ja, jag är helt övertygad om att stress påverkar sug. Och LCHF hjälper, om än inte alltid till 100%.

## Comment 12
Author: paksukainen

Hur många gånger har man inte hört det.. "det är ju bara att avstå", "men bestäm dig för att bara äta en bulle, och sen äter du inte mer" blabla, bla! Det ÄR inte så lätt, då hade det inte varit ett problem för någon! Men jag har märkt att det är lönlöst att förklara för någon som inte varit i den situationen, någon som inte är sockerberoende (någon som inte ens tror att man kan vara sockerberoende)..  
  
Jag har varit på LCHF flera gånger, och även om jag kommit över det direkta suget är det ALLTID suget som dragit mig bort från LCHF i slutet.. för att jag tänkt "men nu klarar jag nog av att äta tårta! =)" och så sitter jag i skiten efter en bit, för jag KAN inte ta en bit tårta..

## Comment 13
Author: Ethla

Har just varit och handlat, utrustat med ett stort sug. Av det sug jag fått på LCHF så är nivån idag det högsta jag fått (har haft det en handfull gånger).

Och med det här suget, eller vad man nu ska kalla det ;), då är det faktiskt bara att stå emot. Helt enkelt är det inte, men det krävs inte heller någon övermänsklig ansträngning.

Det är en underlig känsla.

Det jag undrar lite över...de som aldrig upplevt ett riktigt sug, som har turen att inte ha mer sug än t.ex. det jag hade idag, och häver ur sig sådant som att det bara är att låta bli, tror de att det är så för alla?

Förstår de inte att det kan vara olika för olika personer?
