# Dåligt humör
Author: Bullan

Allt gick jättebra över julen...men då nyårsafton kom så bestämde jag mig för att äta både toast, ostbollar, ost+kex, m.m....som jag annars har slutat med.

Trodde det skulle vara en lätt sak att fortsätta som vanligt dagen efter...men ack vad jag bedrog mej. Jag var vrålsugen på allt och hela tiden dessutom.

Det har tagit 2 veckor att komma över det misstaget och komma in på rätt spår igen. **Men det som förvånar mej är att jag fick ruggigt dåligt humör under dessa 2veckor!!!**

Gick dessutom upp från 80,3kg ...som jag var på...till 83.9kg!!! jättefort gick det. Nu är jag nere på 80,7kg igen och nu känns det som att jag **mår bra igen!** En annan sak var att jag hade mkt huvudvärk denna "slarvperiod" med _dåliga val!_

Det var inte mkt jag gjorde fel efter nyårsaftonen...men det var lite här och där nästan varje dag. Lite väl mkt mörk shoklad, lite mjukost, lite ostbollar igen...bara för att de fanns kvar i skafferiet...lite nötter...vilket tydligen triggade sötsuget ytterligare!!! för min del.

Ska verkligen tänka igenom om det är värt allt detta **innan** jag gör om denna resa!!! Kan likna det med att det känns som om jag har varit SJUK i 2 veckor!!!!!!!...av att äta som jag alltid har gjort förut innan LCHF![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

## Comment 1
Author: Margareta

Bullan Då är vi två.

Jag klarade flytten...MVG  
Jag klarade julen...MVG

Jag kompromissade medvetet på nyårsafton.VG

Jag klarade inflyttningsfesten...MVG

Sen dess (sen 13-dagen) har det gått åt pipsvängen känns det som... **IG**

Jag är trött, less arg och besviken på mig själv.

Det var som att jag drog en lättnadens suck för att allt var över.

Jag har slarvat med att ta med mat till jobbet och ätit i skolmatsalen vilket ALDRIG fungerar bra.

När suget kom och vi dessutom ikväll hade personalkonferens på kvällen då jag inte hade någon mat med... blev det till och med  MACKA som jag inte ätit på minst ett år eller mer....

Pust!!! Att man ALDRIG lär sig att det inte går att kompromissa.

Idag var jag med om en stor känslomässig grej som passar bättre i en egen tråd... skriver den när jag hinner... den fick mig att spåra ur fullständigt.... ![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif)

## Comment 2
Author: Bullan

Oj...hoppas att du hittar tillbaka snabbt igen och att det inte har hänt något allt för tragiskt!

Det värsta är ju att tiden bara går och det fort också när man slarvar och inte tänker till innan man stoppar i munnen.

Den tid som försvinner till att äta fel och må dåligt känns för MEJ som totalt bortkastad tid. Jag har ju märkt att man känner sig så BALANSERAD i kroppen och sinnet då man äter på detta viset jämfört med då man inte gör det.

Precis som en knarkare inte kan belöna sig med en sil nån gång då och då för att de varit duktiga och varit rena en viss tid....kan inte jag heller belöna mej med socker och kolisar i obegränsad mängd.

## Comment 3
Author: Marylojs

Margareta: Oavsett vad som hänt hoppas jag att du tar dig igenom det! Man får vara svag ibland vet du, vi är bara människor. FInns här för dig!! Kram!!

## Comment 4
Author: Margareta

Tack allihopa, det är inget allvarligt som hänt...

Det är bara jag som fått mig några tankeställare för att det blivit så att:  
en del negativa saker i mitt liv plötsligt och helt oväntat gick i repris och det satte igång en process (ätprocess) jag inte var beredd på.

Jag har stått emot det mesta i flera år nu och känt mig både stark och nästan botad, men så var det alltså inte och träsket är lika djupt fortfarande när man väl är där.

Det värsta är humöret.

Jag tappar humör och blir förskräckligt arg alldeles i onödan och det har märkts både (ve och fasa) på jobbet och hemma. Tålamodet i botten och jag är bara trött, trött och trött på alltihopa.

Just nu försöker jag vända det till något positivt och det jag för stunden kan se är att jag återigen vet vad som gäller för mitt liv och att det inte finns någon återvändo.

Jag har också ÄNNU större förståelse för alla andra som hamnar i samma elände. Detta är inte lätt och skall tas på största allvar!

Jag har fått ytterligare ett vapen i sammanhanget för jag kan när det är över återigen peka på hur jag blir när jag äter fel. Det gäller både familjen hemma och mina kollegor på jobbet

INGA katastrofer har hänt alls, det är bara det att jag har inte ens varit irriterad på jättelänge och därför är det så oväntat för min omgivning när jag plötsligt tar ton...

Suck!!!

## Comment 5
Author: mumsan

Din reaktion Margareta är nog ganska naturlig efter allting. du har flyttat vilket i sig r väldigt jobbigt och det tar alltid tid att hämta sig efter en flytt och att blir sur och grinig när man äter lite fel gör vi nog alla mer eller mindre. Förstår dig nog nu hur lätt det är att bli frestad. När jag handlade i mataffären och gick förbi godishyllorna och frukten så tänkte jag, det skulle vara gott eller jag kände efter hur det skulle vara att äta sånt, men jag gick snabbt vidare och tänkte på att jag var ju inte hungrig. Men det är såååå nära att göra felsteg och sen ångrar man sig.

Hoppas att du nu mår lite bättre och är lite gldare och har kommit i balans igen.

mumsan

## Comment 6
Author: Margareta

Tack mumsan, det är mycket bättre nu!!!![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

## Comment 7
Author: Bullan

mmm....intressant det där om HUR kosten påverkar humöret.

I mitt fall väldigt påtagligt![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif), vilket även verkar stämma in på dej Margaretha!

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Margareta! Hoppas inte det var något jätteallvarligt. Men intressant det här med kosten och dess påverkan på psyket.

Jag har i många år haft depression och panikångest som kommit och gått. Periodvis medicinerat, men nu sedan i somras klarat mig utan något. Det har dock känts för j-igt emellanåt, säkerligen också påspätt av den livssituation jag har.

Emellertid kan jag konstatera att efter bara några veckor med LC-kost, så känns det som om ett annat slags lugn infunnit sig i min själv. Visst, jag har fortfarande toppar och dalar, och mår periodvis jättedåligt, men det är på något vis mer hanterbart nu i och med kostomläggningen.

Det är så fantastiskt. Att märka såpass stora resultat så snabbt, trodde inte det var möjligt.

Önskar dig allt gott Margareta och vad det än är, så hoppas jag det blir till det bästa för dig!

Kram!

## Comment 9
Author: Margareta

Jag tror att det blev lite väl mycket under flytt och allt, men nu är det helt ok!
