# Intervju om konstgjord och äkta mat
Author: raphanus

**Från Norrköpings Tidningar 22 augusti 2009 är följande artikel hämtad. Den är något kortad:**

Mat är en självklar, naturlig del av våra liv. Men nu är vi rädda. Vad är längre naturligt? Farligt? För gammalt? Kemiska tillsatser? E-nummer? Louise Alenbrand har lösningen.

Klimathotet - och larm om tillsatser som vi ännu inte vet hur de påverkar våra kroppar - har fått oss alla att förstå att vi måste börja leva på ett mer hållbart sätt om allt inte ska gå åt fanders.

\- Det är vår plikt som vuxna att erbjuda barnen bra smak av bra råvaror. Låt dem skala en morot ute i skogen, smaka på den innan den kokas och efteråt. Oj, den blev sötare. Hur kan det bli så? Och nu tillsätter vi lite balsamvinäger och då bryts det söta. Låt dem vara med och experimentera, sitta på en stubbe och äta maten de själva varit med och lagat. Det är rörelse, fascination över elden - allt. Och när nu sinnena ändå är vidöppna och så mottagliga för inlärning, varför inte väva in andra ämnen kring utomhusmatlagningen. Matte, religion, historia... För vad händer om barnen inte lär sig hur riktiga råvaror smakar? Jo, kemi och tillsatser blir normen. Pulvermos blir det riktiga potatismoset. Jordgubbsessens blir den riktiga sylten. Fusket blir det vi tycker smakar bäst och mest "riktigt". Och vi är redan där. Chefen för Siaglass berättade för mig att det inte går att sälja vaniljglass med endast äkta vanilj. Folk tycker den smakar skumt, så en viss del vaniljarom måste tillsättas.Till sina egna barn gjorde Louise en gång riktig varm choklad av kakao, socker och grädde. "Ursäkta mamma, men det här var inget vidare", urskuldade sig barnen, vana vid O ´ boy.

**Varför ska jag välja en östgötsk tomat framför en holländsk?**

\- Förutom att gynna lokala odlare får du en mycket bättre vara. Den östgötska har fått mogna långsammare och innehåller därför fler antioxidanter och har större arom. Den behöver inte skördas för tidigt eftersom den inte ska resa långt, det gör kvaliteten oavgjort mycket bättre, och är klimatsmart.

**Hur ska grönsaksbasen se ut, tycker du?**

\- Vinterhalvåret gäller vitkål, morötter, lök, potatis och rotsaker som grund, blandat med citrus när den börjar komma vid jul. Maj/ juni ska vi frossa i sparris, färsk vitkål och tomater. Från försommaren till oktober finns de östgötska bladgrönsakerna, och så all frukt förstås. Att vintertid bara äta isbergssallad, tomat och gurka är ingen höjdare ens näringsmässigt.

**I Sverige slänger vi 100 kilo mat per person och år. "Bäst före" har blivit synonymt med "livsfarligt efter".**

\- Det är inte klokt. Vi tittar på ett datum och slänger. Var är den egna tilliten? Själv är jag uppvuxen på utgången mat. I affären hade vi en relation tillproducenten och maten, då var det inte lika lätt att slänga. Och inte behövdes det heller. På den tiden hade pappa ett saltlakekar där köttet lades i god tid innan det var på väg att gå ut. Det blev rimmat och konserverat. Allt sådant är borta i dag. Vi måste fråga oss om vi har råd att leva på det här sättet. Köpa storpack, som vi inte behöver, bara för att de är billiga. Och sedan slänga mat som är helt okej.

**Köttfärsskandalen.**

\- Självklart är det fel av affärerna att ljuga, men den historien fick alldeles för stora proportioner. Problemet är att vi själva, konsumenterna, har avpolleterat vår näsa, sinnet med bäst minnesfunktion. Lukta och smaka på maten. Inte ens den uslaste näsan kan missa skämt kött! Jag hörde en handlare säga att problemet är att affärerna själva inte får frysa in färs som är på väg att gå ut. I stället har Linköpings universitet utvecklat en mekanisk näsa som används inom livsmedelsindustrin.

Problemet, säger Louise, är att den näsan har visat sig ha betydligt sämre kapacitet än våra egna. Från att ha varit det mest naturliga har mat blivit så anonymt och vår osäkerhet så stor. Vi är rädda - vad är egentligen bra mat? Vad vågar jag äta? Är det här ruttet? Farligt? Kemiska tillsatser? E-nummer? Det är därför Louise fortsätter att brinna, fortsätter att missionera för det enda rimliga: Avståndet mellan producent och konsument måste kortas! Mycket är gjort. Bara att samla alla producenter och krögare under ett paraply, där alla står för samma värderingar, är ett stort steg. För små producenter betyder det oerhört mycket att marknadsföringsmässigt få draghjälp av de större. Man säljer och rekommenderar varandras varor i sina gårdsbutiker till exempel.Mycket annat är på gång. Det ska bli lättare för östgötarna att hitta lokal mat i butikerna, via logotypen "Östgötamat". Och Louise jobbar stenhårt för att skolor och äldreomsorg ska använda lokala råvaror.Varför? Därför att vi vet vad de innehåller.Därför att vi kan påverka hur de utformas. Därför att det skonar vår planet att inte transportera mat kors och tvärs över hela jordklotet.Vi måste ändra våra beteendemönster.Sluta med konsumtionshetsen, även när det gäller mat.- Mat ska vara njutning och längtan. Vi måste inte ge oss själva allt alltid. Njut av säsongens närodlade råvaror när de bjuds och längta till nästa gång. Även om det dröjer ett helt år!

Gå till [www.ostgotamat.se](http://www.ostgotamat.se), där finns länkar som leder dig vidare ned på gårdsnivå.