# Dietisterna vinner?
Author: AnnaCathrina

Jag var på konferensen i sthlm i lördags (24/1) och hade efter det skrivit en lång sammanfattning som jag la ut på min blogg.

Fick följande svar av en god vän:

_"Jag ser ju att du har gått ner i vikt och så och visst ska man akta sig för kolhydrater men nä inte i längden tror jag. Viss mängd av kolhydrater behöver vi faktiskt. Min kille och jag besökte dietist igår och det var verkligen så skönt att få prata med en vettig och påläst person om diabeteskost. Tallriksmodellen regerar! Det är den vi ska gå efter, killen och jag.  
Vi diskuterade faktiskt även din diet och ja... det kan vi snacka om nästa gång vi träffas. Jag antar att man måste använda det som fungerar bäst för var och en. Det här med kost är så individuellt"_

Det känns så trist. Hon är en god vän som jag bryr mig om. Hennes kille har diabetes typ 1 och hon är själv rejält överviktig. Men hur kan jag hävda mig mot en dietist? Det känns ju som om de går med förbundna ögon rakt i en fälla.

## Comment 1
Author: Wtn3

Försök nå deras egna sunda förnuft, har de själva haft eller känner de någon som haft långvarig framgång med tallriksmodellen? Väger det upp mot alla som haft framgång med denna kost? Varför har människan alltid klarat sig bra utan spannmålsprodukter eller andra kolhydratrika produkter? Det kan inte bara förklaras med att vi rörde oss mer förr i tiden, för långt ifrån alla i flocken jagade, många var relativt stillasittande för att vaka över grottan eller ta hand om barnen osv. Hur skulle det gå till att en art utvecklas evolutionärt till att bli som friskast av föda vi under 99% av vår existens inte haft tillgång till? Du kan säkert komma på fler exempel.

## Comment 2
Author: Jennix

Hmm, det är inte hennes åsikt som stör mig utan mer hennes ton till dig. Om hon VET vad du tycker och hon VET att hon har en motsatt syn på det, är det inte mest diplomatiskt och bäst för vänskapen om man låter det vara?

"Vi diskuterade faktiskt även din diet och ja...det kan vi snacka om nästa gång vi träffas."

Låter lite nedlåtande tycker jag, som att hon ska lära dig vad som är bäst för dig nu.

Jag tycker det bästa du kan göra är att säga till henne: "OK, vi har helt olika åsikter angående detta så vi kanske ska undvika att diskutera det?"

Men som sagt var, det är bara vad jag skulle göra. Vill du ta diskussionen så gör du naturlgitvis det. ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 3
Author: Marylojs

Jag reagerade som Jennix, och skulle bli irriterad av den kommentaren.

## Comment 4
Author: wimawe

Ska man ge sig in en debatt med en fettskrämd eller allmänt LCHF-skeptisk person ska man verkligen se till att ha kött på benen och ha bra svar på de typiska frågorna och påståendena ("men hjärnan BEHÖVER ju faktiskt kolhydrater..."). Det värsta man kan göra är att kasta tillbaka argument eller komma med osakliga motargument. Tyvärr finns det ju alltför många som verkligen inte vill veta av LCHF eller att de kanske har fel. Man får reka lite och se om det rör sig om mottagliga personer. Är det tvärstopp där får man tyvärr kanske inse att det inte är någon idé att fortsätta propagera. Lycka till!

## Comment 5
Author: Wtn3

#2, #3

Det funkar ju åt båda hållen, trådstartaren menar uppenbarligen väl och är övertygad om att LCHF är rätt väg att gå, de som nu varit hos en dietist som uppenbarligen lyckats övertyga om tallriksmodellens förträfflighet kanske tycker att det är trådstartaren som är vilsen och vill rädda henne från LCHF, precis som att hon vill rädda dem från tallriksmodellen. De kan ha blivit precis lika irriterade av hennes LCHF-råd som ni hade blivit av deras kommentar.

## Comment 6
Author: Kalle-B

#5 Håller med.

Om det är en god vän - skippa övertalningsförsöken, ta inte upp nån disskussion. Då har du fortfarande en god vän. ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 7
Author: maxiq

Jag skulle svara: "När du har läst på om detta ämne lika mycket som jag så kan vi ta en diskussion"

![Tungan ute](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 8
Author: bustas

Jag har hållit på med LCHF i endast 9 veckor!

Jag har fått **enorma** hälsovinster med denna mathållning. Detta i sin tur har gjort att jag missionerat om LCHF i min omgivning. Vad jag lärt mig nu är, att **vissa vill bara inte!** Det kvittar hur bra de skulle kunna bli, **de vill bara inte!** De söker tills de hittar "rådgivare" som råder dem att äta just det de tycker om att äta. Har även märkt att det endast blir jag själv som mår sämre av att inte kunna övertyga andra. En alkoholist (drastisk jämförelse kanske) vet mycket väl att det är livsfarligt det han håller på med men han **vill (kan) bara inte sluta.** Jag har känt samma frustration som du känner men nu har jag slutat att missionera. Då, märkligt nog händer det att några kommer tillbaka och självmant tar upp ämnet och frågar om råd. Så konstiga är vi människor!

Sköt om Dig!

## Comment 9
Author: Jennix

#5  Jag menar nog att det finns en skillnad på VAD man säger och HUR man säger det. Det finns en ton i det som står där, som är lite besserwisseraktigt. Vad AnnaCatharina har sagt till sin vän vet jag inte alls, hon kanske har varit en besserwisser mot henne också - men det gör väl inte saken annorlunda?

Jag tycker inte man ska rädda folk eller frälsa dom alls. Därför skrev jag just det, att har man olika åsikter får man kanske välja mellan att umgås på ett trevligt sätt eller att diskutera.

## Comment 10
Author: Pasi

För en diabetiker är det blodsockret och insulinet som innebär problem, egentligen inget annat. Hur har en dietist lyckats lura din kompis att en kost som höjer båda dessa kraftigt, är bättre än en kost som höjer dem minimalt!?![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad")  
Den dietisten kanske skulle bli säljare istället!![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 11
Author: berndt

Jag har också märkt att ens nära o kära inte har den minsta lust att förstå sig på LCHF dieten; hur mycket man än försöker förklara o ge sakargument. Även om samma kära släktingar tidigare alltid har gett goda råd om hur man skall gå ned i vikt.. nu när man GÅR ned i vikt gör man enligt dem på fel sätt....

Det är nog kanske bäst att ligga ganska lågt och låta folk finna sin väg själva, så håller man vänskapen till sina vänner.

## Comment 12
Author: andreas0

Dietisterna kanske vann det slaget, men dom kommer inte att vinna kriget.

Antalet personer som upptäcker och mår bra på LCHF kommer bara att öka, till slut blir vi så många att inte ens dietisterna kan låtsas om längre att det inte är bättre så här. Ge det 5 år.

## Comment 13
Author: sarag

Ge henne en bok.

Av Skaldeman, Litsfeldt, eller Dahlqvist.

## Comment 14
Author: Besika

Det är så tråkigt när de som verkligen skulle behöva äta LCHF inte ens vill sätta sig in i det!

Och när det gäller diabetes...

Jag brukar säga att varför ska nötallergiker inte äta nötter?? De kan ju ta antihistaminer, adrenalin och kortison? 

För diabetiker tvingas ju att äta det de faktiskt är allergiska mot, det är ju så bra att det finns insulin......

Lycka till med din kost, du kommer bli ett levande exempel på att det funkar.

## Comment 15
Author: lillan66

Hej Anna Chatarina!

Var in på din blogg och tittade och skulle läsa din sammanfattning från i lördags men hittade den inte, har du tagit bort den?

Eftersom din vän läser den kanske du skall bjuda in någon/några att skriva ett gästinlägg på din blogg som oxå är LCHF-are, det kan ta lite skruv, annars tycker jag inte du skall gå in i någon diskussion med någon som inte vet vad det handlar om förrän hon läst på lite så ni har nåt att diskutera.

Man ska ju inte behöva gå in i någon slags försvarsställning för något man mår bra av och tror på.

// Lillan

## Comment 16
Author: Margareta

Att lyssna på Lars-Erik Litsfeldst föreläsning om hur det var när han fick diabetes kan bli en ögonöppnare för vem som helst.

Jag brukar ställa motfrågor. Om någon säger det där om att hjärnan behöver kolhydrater frågar jag:

*   vad händer annars?
*   har du testat?
*   hur vet du då att det är så?

Sen avrundar jag med hur länge jag ätit ketogen kost och säger att märkligt att jag inte ens märkt av det (det är över 4 år nu).

## Comment 17
Author: Bjorne

Typiska kommentarer man brukar få på tex jobbet när de här frågorna är på tapeten.  
"Jamen jag tror i alla fall att en blandad kost där vi äter lite av varje är det bästa för oss i stället för olika modedieter".

"Det behövs bara lite sunt bondförstånd för att man man skall förstå vad man skall äta".

## Comment 18
Author: kaisakavat

Min första reaktion:

Men skit i det då! Gör som ni vill - var överviktig/sjuk då!! Jag tappar ibland tålamodet med folk. Vill de inte så kan man inget göra. De anvarar ju själva för sin egen hälsa. 

Min egen syster äter Lätta Mini!! Jag höll på att få spader när jag såg det! Ändå har jag berättat för henne och hennes sambo dels om margarinerna och dels om hur viktigt det är att få i sig naturliga fetter, hur kostråden kommer till, m m!!

Min andra rektion:

Låt det gå en tid och kom sedan igen i ämnet. Det kommer säkert passande tillfällen. Om du är tyst ett tag, då kommer de så småningom börja fråga, det är i alla fall min erfarenhet från min kompiskrets innehållande diabetiker, vegetarianer (sjuka med näringsbrist) och överviktiga.

Stå på dig - du har ju en hel del kunskaper. Låt dem inte sätta sig på dig. Tänk som sagt också på att deras hälsa är deras eget ansvar. Man vill hjälpa, men kan inte göra jobbet åt dem..

## Comment 19
Author: kaisakavat

**Pasi** - Dietister ÄR en sorts säljare, de har bara en täckmantel.

Jobbar "under cover" hos SLV, så att säga.. egentligen är de sockerbagare!!

## Comment 20
Author: Mervi

Det var det bästa jag läst på länge, kaisakavat.

Dietister = sockerbagare.![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 21
Author: Pasi

#19 Så uppenbart egentligen!![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 22
Author: AnnaCathrina

Oj! Tack alla för kommentarerna.

#15 Jag har ytterligare en blogg men ska lägga in sammanfattningen även i den jag har länkat härifrån.

#2 Jag har inte diskuterat maten speciellt med min kompis. Hon har frågat ibland och då har jag svarat och så har hon läst min blogg. Men jag antar att hon kommer att föreläsa för mig om hur farlig den här maten är nu då dietisten antagligen har berättat det för henne. ![Obestämd](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")

Vad det gäller böcker så har hon lånat en Skaldemanbok av mig men jag undrar om hon har läst den.

Största problemet tycker jag är att det är svårt att komma med ett bra svar som inte är ett försvar eller försök till övertalning om det blir diskussion. Folk är så övertygade om att fett är farligt eller att kolhydrater behövs att det inte ens går att diskutera.

Så tack för era förslag, jag ska ta dem till mig.

## Comment 23
Author: Luccy

Gillar inte heller hennes ton mot dig, stå på dig o försök o strunta i vad hon säger. Föreslå att ni "tävlar" mät o väg er o jämför resultat. Ge henne länkar till Annika o Co så får hon väl läsa själv. Problemet med dietister är oftast att dom själva aldrig har varit överviktiga o inte inser problemet o inte behöver vakta sig mot kolhydrater.  Lycka till o be henne respektera dig för den du är

## Comment 24
Author: Pasi

#23 Majoriteten av dietister som jag träffat har faktiskt varit överviktiga (något jag tidigare tyckte var konstigt).![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

#22 Kör en tävling med din kompis om vem som har lägsta och mest stabila blodsockret.

## Comment 25
Author: Luccy

Bara jag som träffat pinniga dietister kanske, nåja jag har hunnit med några st o det slår aldrig fel för min del.

## Comment 26
Author: AnnaCathrina

Jo en tävling skulle vara intressant. Den som mår sämst och har gått upp mest i vikt om ett halvår vinner.

Jag lovar att jag ska vara en bra förlorare. ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 27
Author: mikaelka

_Min kille och jag besökte dietist igår och det var verkligen så skönt att få prata med en vettig och påläst person om diabeteskost._

Det känns ju också som värsta piken!

Jag har ett flertal kompisar som är likadana när det gäller att man gör något som de inte riktigt förstår och kanske till och med är avundsjuka på. Jag menar, om hon nu är kraftigt överviktig och har sett dina fantastiska framsteg så är det ju inte så svårt att läsa mellan raderna där... 

Så tråkigt bara att de som kallar sig ens vänner försöker må bättre genom att hålla på sådär!

## Comment 28
Author: Marylojs

#22 Jag tycker din "kompis" har en riktig översittarattityd, men det kan ju också bestå i att det lätt blir så över nätet när man tolkar text lite som man vill.  

Personligen måste jag säga att jag tror inte Skaldemans böcker är bäst att ge någon så skeptisk, då är dr Annikas och Litsfeldts bättre tror jag. Kostdoktorns sida är ju himla bra också.

## Comment 29
Author: chapp

Låt väninnan och hennes kille vara... om ett år eller så  är hon nog mogen för att ta sig en koll på vad du gör för att må så bra.

"Vi (speciellt vi kvinnor) tror ofta att vi ska/måste ta hand om varandras problem. Det ska vi inte. Vi ska stötta och vara uppmuntrande men till syvende och sist handlar det om att varje människa måste lösa sina egna livsknutar."

Ett citat jag har framme på min anslagstavla, för att jag inte ska glömma bort att engagera mig lagom (vilket jag alltid gör).

## Comment 30
Author: AnnaCathrina

Det är väl så att så att folk måste gå på sina nitar själv.

Men eftersom det ofta handlar om ganska allvarliga konsekvenser så känns det jobbigt att inte nå fram. Jag försöker ju absolut inte pracka på folk mina åsikter utan mer visa att det finns en annan väg.

Jag ska nog lite försiktigt tipsa henne om Listfeldt.
