# kolhydrats-trött Author: Grodan ibland blir jag bara såååååååååå jäkla trött... på alla kolhydrater folk ska smälla i sig hela tiden... att umgås med folk som äter så förbaskat dåligt... alltså det tär på mig... jag är ingen sån som ska förespråka min diet, men jag vill helst äta i min ensamhet för det är så få folk som begriper att jag mår bra av kosten... hur gör ni? vad tänker ni? hur får ni inspiriation? är jag bara feg som inte vågar stå på mig och säga ifrån? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag har ju "förmånen" att få äta i min ensamhet... Men jag kan till fullo förstå hur problematiskt det måste vara att dagligen behöva ha en strategi för sitt ätande, så att man undviker kommentarer och frågor e t c. Jag vet bara hur jobbigt jag tycker det är när det någon enstaka gång dyker upp någon som ska fika hos mig. Jag har aldrig haft kaffebröd hemma, det vet folk, men en smörgås har jag kunnat erbjuda i alla fall. Nu erbjuder jag en bit ost eller brie, men ingen har nappat hittills... Det som inspirerar mig är vetskapen om att det här är vägen till hälsa och ett friskare och lättare liv. Brukar tänka på det i mina svåra stunder. Lycka till! Håll modet uppe! Det är du som är vinnaren, kom ihåg det! ## Comment 2 Author: Ulf-S Mina kollegor vet att jag äter som jag gör, det brukar inte vara något problem. Förra veckan hade vi möte på jobbet, med semlor som tilltugg. De andra bara stirrade på mig när jag tackade nej och försökte truga på mig en i alla fall. "Det är väl inte så farligt", "Det är ju massor av grädde" osv. De verkade helt enkelt inte fatta hur man kan låta bli en semla...  ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) För mig är det skönt att slippa, jag har inget sug efter bakverk och min matsmältning mår inte bra av sådan skit. ## Comment 3 Author: Nelson I fredags hade jag min första dust med bekantskapskretsen. Vi skulle se på melodifestivalen och då vankades det varma smörgåsar, på JÄTTEvitt bröd... Tack och lov visste jag detta i förväg så jag tog med mig en matlåda men det är lite svårt att förklara på ett snabbt sätt. De mumlade nåt om att det var specialmat jag hade med mig, hörde jag. Jag tycker inte att det är svårt att avstå, vare sig semlor eller smörgås, eftersom jag vet att kroppen inte har någon nytta av det. Och ärligt talat, så känns det ganska skönt att säga emot dem trots att det trugas och trugas... ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) Så, VÅGA VÄGRA KOLHYDRATER! Vi kanske skulle trycka en T-shirt... ## Comment 4 Author: dufva Det är inte bra att krypa in under nån sten och sitta i ensamhet och knapra på nåt nyttigt Nä, delta med liv och lust på alla fikaraster och tillställningar på jobbet och håll hög svansföring..Det är vi som har rätt ;-)  Eventuella frågor och funderingar klingar snabbt av om man deltar som vanligt och besvarar det som kommer upp. Det finns ju massor av sätt att äta idag och folk är ganska vana vid att det finns olika koster. som vegetarianer. laktos och glutenintolleranta så jag ser egentligen inga problem med vårt val. ## Comment 5 Author: zeretki Jag tycker man kan se att vissa personer har beroende, dessutom, efter allt man lärt sig här. När en person försöker gå ner i vikt och skippar en måltid för att hålla nere points och vid nästa måltid äter HUR mycket pasta som helst med nån god gräddsås till, samtidigt som man häller i sig flaskvis med light-cola, då är det svårt att vara tyst... Hon har magproblem också, redan innan. Tror det beror på light-colan jag, men det gör inte hon. Och hon vill absolut inte vara utan pasta eller bröd... ## Comment 6 Author: folke Jag brukar diskutera med folk som är nyfikna på vad jag äter, de som tror att de vet bäst, lämnar jag bakom mig.... Om jag får kommentarer så säger jag bara att jag måste äta så här för att inte må dåligt. Det finns ingen anledning att försöka omvända någon som inte vill se sanningen..   Om de tror att de vet hur man gör, låt dem bevisa det... Vi vet att de kommer att lida, men det är ju ingenting vi kan göra åt det.... .... Visst är det frustrerande att se människor som skulle må bra av lchf... men jag är nöjd med att se mig själv må bra, det räcker för mig... ![Förvånad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif) ## Comment 7 Author: lizziett Mörk choklad har jag då alltid hemma om det skulle det skulle köra ihop sig!![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 8 Author: Margareta Jag har smusslat och gömt och ätit ensam på jobbet sen 2005 och visst blir det trist ibland. Sen alla dessa diskussioner i media kommit upp har jag blivit betydligt tuffare. Jag gömmer absolut inte grädden till kaffet längre. Jag har börjat preparera mina kollegor med artiklar. Med bekanta som kommer hem spontant är det svårare. När de vill ha mjölk i kaffet och vi bara har grädde och man får höra att SÅ onyttiga att man tar grädde i kaffet är de ändå inte... DÅ är det svårt. Det är också svårt att bjuda hem, eftersom vårt hus är nästan helt rensat på kolhydrater. Jag köper hem lite bröd och lite ris/pasta till barnen, men det serveras mest när de har kompisar hemma. (Jag köper INTE fullkornsvarianter, eftersom jag tror det är sämre med alla fibrer....) Jag leker med tanken att skriva ett "brev" till mina bekanta/anhöriga om detta. ## Comment 9 Author: folke Det brukar ju heta att man måste ta seden dit man kommer... Passar det inte med LCHF när de kommer på besök, så får de väl ta med egen mjölk till kaffet !!  ![Räcka ut tungan](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-tongue-out.gif) ,  vi måste ju ta med grädde.....  ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 10 Author: Margareta Grodan: Jag blir oerhört lättirriterad på alla kolhydratätare, särskilt de som hävdar en MASSA åkommor som jag VET beror på det myckna sockerätandet. Migrän tex. Ingen kan få mig att tycka synd om den som inte ens vill testa att sluta med viss mat för att blir FRISK. folke: Det är så jag börjat tänka också och det är därför jag funderar på att skriva ett brev... ...typ så att alla vet vad som gäller hemma hos oss. ## Comment 11 Author: oldwolfie jag bjuder de  somm finns  hemma  o de finns inte kolhydrater då  jag går  bort  säger jag att  jag inte  tål kolisar  o  vill dom veta  så berättar  jag jag petar glatt  bort de som innehåller  fel grejer o skäms inte  då det ligger kvar på talriken häromdagen vankades  det tårta  hos mamma  som fyllde år jag tog med mej kokosbröd  o  ba  henne spara  grädde brevid  så  jag fick min tårt bit också,utan kolisar jag tror vi  inte ska skämmas utan  visa  de andra  o  det kommer  ju  ge    dom ideer  o rätt va de e  så  kommer dom testa om någon försöker truga  såp vet jag ju att de inte  är  värt de  o jag är  värd att slippa  ont i magen  det  talar jag om ,,om nån undrar så kör hårt ,,,,fast de  känns  jobbigt  o se alla  som proppar sej fulla  me  godis bullar o annat  som jag ser som direkt gift,,,det känns intebra,,speciellt om det är närstående  då vill man ju ruska om dom ## Comment 12 Author: Tilda-T Jag var bortbjuden på lördagen och vi skulle få mat där. Mina 4 vänner har använt sig av VV och tillsammans gått ner ca 26 kg på några månader och är alltså heltända på den metoden och oundvikligt blev det mycket snack om vilken bra metod detta var. Jag kände att det är nog smidigast att var tyst och bara lyssna. Fick mig en hel del recept och tips till livs hur man gör när man är jättesugen  och hur man gör för att krympa magsäcken vilket lättmargarin och lättgrädde som är bäst, som tur var bjöds det på kyckling och en sallad som var helt OK för mig också. Mina tankar på söndag gick så här: Jättebra!,,,men hur lång tid kommer det att ta innan dom är på väg uppåt igen + några kg till, jag har ju själv varit med i den cirkusen, så även om jag nu står stilla i vikt så kan jag fortsätta och äta LCHF utan problem och bara jag striktar till det med kolisarna lite till så går jag säkert ner ännu mer men som sagt jag har ingen brådska. ## Comment 13 Author: [Borttaget] #8 och #10 Margrareta! Jag har en hel del erfarenhet av skriftlig information om kost till både höger och vänster. Jag tänker nu på min yngsta dotter som har celiaki. Flera gånger har jag bemödat mig om att på ett enkelt och lättfattligt vis informera om vad som är OK och vad som inte är det. Tro inte att folk förstår! Man skulle ju tycka, att när det gäller celiaki och det faktiskt är frågan om direktiv från läkare, så borde inte folk ifrågasätta så mycket. Men det gör de... Jag minns t ex hur dagispersonal läste och läste igenom mina enkla och raka instruktioner, för att sedan fråga "Tål hon Mariekex?" eller "Får hon äta glass?". De hade liksom missat hela poängen... Jag tror tyvärr det är så. Antingen VILL man fatta, och då behövs inga skriftliga förklaringar. Eller så vill/kan man INTE fatta, och då är det bortkastat med förklaringar i alla fall... Kalla mig gärna pessimist, men i detta hänseende är jag det by experience. Kram! ## Comment 14 Author: Grodan Ni är så rara. Missförstå mig inte nu, men vad jag äter angår bara mig själv. Jag har varken lust, ork eller någon plikt att hålla föredrag om min diet. Enklast för att få NJUTA av min mat - hur konstig den än är enligt en del - är att äta den ensam. Romantiska middagar och äta ute är helt bortplockat. Semlor var inte så svårt att hålla sig borta från, det är ju inte ens gott (utom mandelmassan å grädden), men skräpmat/äta ute är så himla enkelt ibland... ## Comment 15 Author: copia Visst tycker folk att man är lite rolig ibland, men vaddå? jag kan tänka att -Kom igen om fem år, när det har blivit erkännt att det är så här man ska äta! När jag på lunchen med klasskamraterna fick min tallrik med biff och tomatsås, utan potatis, så fick jag kommentaren att dom är för snåla att välja bort potatisen, det blev så tomt på tallriken och man har ju betalt för den.. Ja, jag betalar gärna för att slippa den..\*S\* Om man står för det man gör, till 100% , så kan du gå rak i ryggen. Du har gjort ett eget val, tänk på det, ingen annan styr . ## Comment 16 Author: mezza Dufvas beskrivning om att sitta under en sten i sin ensamhet var slående tycker jag! För mig varierar det ibland vill jag sitta under min sten och slippa bry mig! Ibland vill jag slåss på barikaderna! Grodan och alla ni andra vi gör som vi vill eller hur!!! Mer fett ger oss säkert rätt! (För oss!) ## Comment 17 Author: mezza Dufvas beskrivning om att sitta under en sten i sin ensamhet var slående tycker jag! För mig varierar det ibland vill jag sitta under min sten och slippa bry mig! Ibland vill jag slåss på barikaderna! Grodan och alla ni andra vi gör som vi vill eller hur!!! Mer fett ger oss säkert rätt! (För oss!) ## Comment 18 Author: Margareta Jag håller med Dig lilla Groda och det är därför jag helst äter själv på jobbet. Då slipper jag alla kommentarer om vad jag äter. Däremot känns det skönt att kunna hälla grädde i kaffet utan att smussla, det gör jag ju oftare i sällskap, än äter. Romantiska middagar går utmärkt för mig eftersom familjen äter samma maet, däremot känns det sociala livet med andra jobbigt. Att bjuda hem folk känns som en pärs eftersom jag kan grubbla ihjäl mig på vad jag skall bjuda på. Vi vill ju inte ha onödiga kolhydrater hemma och det känns knepigt att bjuda fettskrämda på  vår kost. När jag var fettskrämd för 10 år sedan ville jag inte äta deras feta mat och nu är det tvärtom... konstigt va? Att gå bort är allra VÄRST eftersom jag faktiskt blir SJUK av vissa kolhydrater. Restauranger är lättare, för där kan man ställa krav. ## Comment 19 Author: Mervi Jag känner mig besvärlig när jag skall bort. Jag äter det jag kan och brukar äta mig mätt innan. Det är ju också tråkigt att behöva äta innan man går bort. Jag har också varit vegetarian i 10 år och ställt till det för omgivningen och nu har jag svängt helt om och äter nästar bara animalier. Folk tycker nog att jag är knepig, och det kanske jag är men jag har aldrig mått så bra som nu. ## Comment 20 Author: makkemia JAAAAAAA.....jag tycker ideen om T.shirt var jättebra.....\*Våga Vägra Kolhydrater.....Den vill jag ha.... ## Comment 21 Author: makkemia Jag brukar ochså ta med egen mat om jag far någonstans. Mina barnbarn och min dotter fyller alla år i februari....Jag tog med keso och grädde med hallon. MMmmmmm gott. ## Comment 22 Author: Grodan Håller med om t-shirt! Jag vill också ha en, eller en väska, eller en jacka kanske. ## Comment 23 Author: carolr Margareta - varför tycker du att fullkornsvarianter är sämre? Bara nyfiken... Jag försöker intodúcera detta t mina barn hellre än att de äter vitt av allt...ny input, tack! Ja, jag får ständiga frågor om vad jag ska äta till lunch...tröttsamt. Sitter gärna under samma sten som ni övriga - eller ännu bättre,lär mig att säga "ifrån" ang detta - bry er om er egen mat, var "hemma" hos er själva och bry er om er själva innan ni roddar runt med andra - för vem ska ta hand dig om du inte själv finns där och gör det? Usch, jag är så trött på alla kommentarer på jobbet - hemma går det bättre. // Carol ## Comment 24 Author: Margareta arolr:Jag inbillar mig att fribrerna rivit sönder mitt tarmsystem genom alla de år jag ätit dem. Jag tål INGENTING längre och har verkligen tag till mig detta med fibrer och ätit massor av dem sen 80-talet. Pasi kan förklara mer teoretiskt varför jag mår bättre utan och då vill jag lära mina barn att slippa äta så de blir sjuka... Hallå Pasi....![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 25 Author: Pasi Det verkar som om spannmålsfibrer/olösliga fibrer är direkt skadliga för tarmsystemet och kan vara orsak till både tarmcancer och inflammationssjukdomar i tarmen. Dessutom innehåller skaldelarna på spannmål/frön fytinsyra som förstör näringsupptaget, samt lektiner som stör ut tarmbarriären så den släpper igenom proteiner och andra ämnen ut i blodomloppet som inte bör vara där. Om "vitt" eller "brunt" är mest skadligt för kroppen varierar nog från person till person....själv väljer jag hellre vitt än brunt.![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 26 Author: Ulf-S Av egen erfarenhet kan jag ju säga att min matsmältning funkat mer eller mindre underligt i många år. Jag försökte klura ut om det var något särskilt jag åt eller drack genom uteslutningsmetoden... Det enda jag aldrig uteslöt var spannmål (fullkorn), nötter och frön, det vet ju alla att det är bra... ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) När jag beslöt mig för att minska på kolhydraterna var det just spannmål jag uteslöt först. Och vips slutade magen krångla som genom ett trollslag! (Sedan upptäckte jag att nötter och frön inte heller är så bra för mig.) Jag tror också att de olösliga fibrerna är av ondo! ## Comment 27 Author: SirfalasEmy Mmmm jag håller med. Det är jobbigt ibland. Senast igår hade jag en diskussion via tel med min svärmor (som f.ö tror att vi har för avseende att banta vår normalviktiga dotter på LCHF) angående julmaten. Hon försökte nog förstå, men det gick inte så bra. Jag tackde så mycket för omtanken när hon försökte och fick liite snällt förklara att vi inte har mjöl i våra såser, men det gick inte in. Mjöl måste man ju ha för att reda... Insåg att jag inte skulle gå in i någon diskussion, så jag sa bara vad vi inte skulle äta då hon ska slippa att köpa massa mat som vi ändå inte äter (och nej, jag kan inte göra undantag bara för att det är jul) ;) I alla fall. Min väninna kom med en bra mening när vi pratade om när det skär sig. Om någon kommer påpeka hur jobbigt det är me vår mat kommer jag hädanefter att efterapa väninnan: Vet du vad? Jag tycker också att det är svårt när det krockar, men jag väljer att komma hit även om jag inte äter samma mat som du/ni just för att jag uppskattar ert sällskap och tycker om er. Problemet är väl att vi hela tiden träffas över mat. Maten är det centrala, inte sällskapet i sig (käns det som ibland iaf). :/ Jag tycker också att det är jobbigt med det sociala ibland. Har haft sån ångest över detta ett tag nu (+ annat, är ju utbränd) att jag fått stanna hemma de gånger vi varit bortbjudna till hans släkt och har då låtit mannen och dottern åka själva. Då har de haft med sig egen mat. Har märkt att min man klarar av "exponeringen" bättre och blir mindre ifrågasatt än jag. Mina nerver fixar liksom inte att hela tiden behöva ursäkta mig. Nu har han sopat banan lite och jag känner mig mer säker inför andra. ## Comment 28 Author: Margareta Jag kan också bara hålla med - för oss har det tagit många år att få även de närmaste att förstå att vi faktiskt inte gör undantag "bara för att...". Dessa "bara för att..." kommer alldeles för ofta. Jag brukar säga att den som är överkänslig mot något livsmedel kan inte göra undantag - det kan inte vi heller. Den dagen vi löst dessa problem - som jag sammanfattar under rubriken "det offentliga rummet" har vi kommit långt i LCHF-världen. ## Comment 29 Author: SirfalasEmy Margareta. Mmm, det är inte så lätt alltid. Det är mycket jobb kvar. Problemet är bara att jag inte är säker på att jag i nuläget orkar tjafsa så mycket. Är rädd för vad jag kommer få för kritik idag (ska på kalas hos närmsta släkten) Så, jag tänker INTE tjafsa. Vill de göra det kan de göra det, men inte med mig ;) Så länge jag tar med mig egen mat så kan inget säga något. När släktmedlemmen med hur många allergier som helst kommer är det ingen som ifrågasätter varför h\*n har med sig egen mat. Det som provocerar mest är att hela min familj äter LCHF, har jag märkt. Idag på "kalaset" blir det kotlett stekta i smör och sen ska vi ta med oss eget till. Kommentaren jag fick. "Tar ni med er det ni ska äta som är konstigt" Då skrattade jag den personen rakt i luren. Blev nog mest chockad då personen ändå är den som är mest insatt i vår mat och som jag trodde skulle vara mer förstående. Samma person hjälpte oss med hunden igår (väldigt snällt) men samtidigt hade de beställt pizza och ätit hos oss (också OK) men det var inte kul att komma hem och öppna sopskåpet och se massa pizzarester + känna lukten. Tror helt enkelt inte att de förstår. Kanske är vi dåliga på att förklara? Visserligen har jag berättat om sug och triggers...men nä. Vad de gör i sitt hus är upp till dem och det får jag lära mig hantera hur jobbigt det än är, men här hemma...ÄVEN om de är snälla och går ut med hunden. (vilket ju jag är supertacksam över så klart) :D ## Comment 30 Author: Pv544 På mitt jobb är vi en del som äter så här att ingen undrar längre, dom bara konstaterar: Jaha, äter du också sånt där :) / Pvs sambo