# Rockidol
Author: rockidol

Har sett att ganska många har egna trådar där de skriver, och en gång efter att ha sökt stöd och pepp efter en hetätning så fick jag själv tipset att skapa en egen tråd så... here I am!  
  
Arton år gammal, bor hemma hos mamma och delvis hos pappa.. förstående föräldrar som gör allt dom kan för att underlätta för mig... Mamma tycker mest att det är konstiga påhitt medan pappa är med på noterna och själv upplever hälsoförbättringar då han drar ner på kolhydraterna (även om han inte gör det i stor utsträckning!).

 Väl an, sockret har mig fortfarande i sina klor kan man säga...  
Det gick riktigt bra att hålla sig undan sockret i tre veckor, la mig direkt på ca 3% kolhydrater och låg där under hela den tiden och led inte en sekund! Men sen kom jag hem till min moster....  
  
Nu har jag varit i sockerträsket i två veckor igen. Gått upp allt jag gick ner under de tre veckorna utan socker (7 kg), är hungrig hela tiden och trött precis hela tiden. Trots att solen lyser och jag känner en viss glädje och lycka inom mig är jag inte motiverad alls att ens gå ut... Sockret gör mig deppig!  
  
Väl an, nu ska jag ta tag i det här igen.. **Jag ska bli sockerfri**!  
  
Vet inte vad jag väger idag, men det är strax över 100 kg. Ganska mycket till mina 164 cm :-). Just nu säger mitt huvud att målvikten är 63 kg, men det är bara en riktlinje och jag ska såklart se hur långt kroppen vill gå.  
Har tidigare lyckats gå ner via ren svält, men gick naturligtvis upp dom kilona och många fler därtill så fort jag började äta igen.  
  
Det är främst i viktnedgångssyfte jag vill bli sockerfri, men jag är beredd att ta andra positiva effekter om/när de kommer ;-). Är också medveten om att det här inte är någon METOD utan en LIVSSTIL...  
  
Vet dock inte vad jag ska med en egen tråd till, hehe... Men här har ni mig och mitt liv i alla fall, skriver väl här när det blir jobbigt och när det går bra så får ni peppa och beröma mig ;-)  
KRAM

## Comment 1
Author: MaMaMade

Kram på dig själv! Jag tycker att du är jätteduktig som tar tag i ditt liv o din övervikt på ett sådant bra sätt i så unga år. Det är inte lätt att ändra livsstil o med mkt i bagaget är det lätt att man bara sätter sig ner o deppar ihop. Du får också tänka på att även om du är frisk just nu så kan sockerberoende o övervikt leda till sjukdom. Sätt dig ner o skriv här så fort du känner att det blir tungt så kan vi peppa. Heders åt dig o mång kramar från en i sinnet 25-årig tant!  ![R&auml;cka ut tungan](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-tongue-out.gif) ![Kyss](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-kiss.gif)

## Comment 2
Author: magma

Ett bra beslut, rockidol! Både att ta tag i situationen igen och att starta en egen tråd;) Om du använder dig av den så kan den bli ett bra redskap, i den kan du gå tillbaka i tiden och se hur du åt när det gick bra/dåligt, vad som händer med hälsan och vikten osv. Du kan t.ex skriva in vad du har ätit, antingen lite då och då eller varje dag- som du själv vill. Och förstås skriva i den då det känns motigt och du behöver peppning.  
  
Att du föll just i vecka tre **kan** ha att göra med att det hade gått just tre veckor, där  ligger för många en psykologisk "gräns". Har det gått bra så riskerar man att äta fel som "belöning", även om man kanske inte tänker med det ordvalet. Och har det gått tungt och varit jobbigt så kan det vara där man bryter "för att det ändå inte fungerar". Var medveten om "3:e veckan syndromet" så är du förberedd nästa gång.![R&auml;cka ut tungan](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-tongue-out.gif)

## Comment 3
Author: rockidol

Ni är så himla goa här, är verkligen glad att jag hittat hit! :-)  
  
Förde faktiskt matdagbok på internet under dom tre veckorna, det kändes bra och ibland när jag var sugen på någon godisbit kunde jag tänka "vill jag verkligen skriva att jag har ätit det här?" och så försvann suget ;b  
Men där fick jag kommentarer som "Menar du att du äter köttfärsbiffar till frukost?! Testa en fullkorns macka med lätt & lagom och...." haha, så kanske det vore bättre att skriva här!  
  
Jo sen efteråt har jag läst lite om 3:e veckan syndromet, kan mycket väl ligga något i det! Så nästa gång ska jag vara beredd och stålsätta mig..

## Comment 4
Author: kaisakavat

Hej Rockidol.

Så bra att du tar upp LCHF igen. Att du inte ger upp. En egen tråd är ett bra sätt att få "prata av sig" och vi ska nog göra vad vi kan för att stötta dig.

Lycka till!

## Comment 5
Author: Maia

Hej! Håller med. Det är jättebra med en egen tråd. Särskilt under de tuffa tiderna kan man behöva skriva av sig flera gånger om dagen. Och få svar och peppning.  
  
Alltså... det vore iofs kul om någon LCHF:are gick in på en bantarblogg och skrev "Menar du att du äter FULLKORNSBRÖD med MARGARIN till frukost. Då förstår jag att du inte går ner... Pröva med en köttfärsbiff istället! "  
  
Hälsningar från Kållered!  
  
/Maia

## Comment 6
Author: Mumrikshumla

Lycka till Rockidol! Det kommer att gå superbra!

## Comment 7
Author: parsley

Det tar tid att bli sockerfri, men du får kämpa och ta dag för dag, timme för timme. Lite äppelcidervinäger i ett glas vatten kan ta bort sötsug. Eller prova att ät något tillätet, t ex ost eller ägg om du blir sugen. Nu vet du dessutom hur det går om du äter sött. För mig fungerar det att tänka "hemska" tankar, typ du blir sjuk en vecka om du äter det där. Är det värt det? För andra fungerar det kanske med positiva affirmationer: Du är duktig och blir smal om du avstår. Här på forumet kan du få hur mycket stöd som helst. Välkommen!
