# Måste jag avstå från popcorn? Author: Lady-X Jag misstänker att svaret är "ja", men jag äääälskar verkligen popcorn och har mkt svårt att föreställa mig ett liv utan ;-). Är det ok ibland eller i små mängder? Finns det ngt att ersätta det med? ## Comment 1 Author: Zepp Man behöver inte avstå från något så länge man håller ner kolhydraterna på lämplig nivå.. men det kanske vore mödan värt att testa att bara ha det på lördag eller så.. om det är vikten det handlar om altså! Popcorn är väl mest luft och kolhydrater?? ## Comment 2 Author: Wtn3 Det är inget som är godkänt på LCHF-kost nej, men är man inte superkänslig mot minsta avsteg kan man ta en dag i månaden eller så där man tillåter sig lite saker. Personligen kan jag inte heller avstå majs helt, fast jag tar det som det är samt i tortilla-form istället när vankas tacos, det ser jag som helt planerade avsteg och det tillåter jag mig någon gång varje eller varannan månad. Enda bieffekten är avstannad viktminskning, men den kommer igång igen ganska fort. ## Comment 3 Author: Million Från minmat.net: 100 g poppade popcorn Energi kcal: 414,00 Energi kJ: 1731,00 Proteiner: 10,10 Fiber: 11,00 Kolhydrater: 55,00 Vatten: 4,10 Alkohol: 0,00 56% kolhydrater, 10% proteiner, 33% fett ## Comment 4 Author: Zepp Hur stor volym har 100 gram popcorn?? Det kanske räcker med 10 gram en lördagskväll? ## Comment 5 Author: Lena69 Jag var en riktig popcornoman förrut, men sedan jag började med LCHF har jag konstigt nog inte sug efter popcorn. innan åt jag säkert en stor skål, alltså ca 3 liter, minst 4 gånger i veckan. Kunde byta kvällsmaten mot popcorn. Nu har jag inte ätit på ett år och saknar det inte alls. Märkligt eftersom det är en sån sak som hörde ihop med Tv:n och kvällsmys. Jag tänkte också unna mig popcorn ngn gång då och då, men har inte behövt göra det någon gång alls. Hoppas att det blir likadant för dig! ## Comment 6 Author: Record Ett bra alternativ är Fritterade fläsksvålar "Mr chipps" (danska) så slipper du kolisarna. ## Comment 7 Author: Million #4, popcornpåsarna som är i normal "chipspåsestorlek" är 100 g.. och det är ju väldigt mycket! Så 10 g låter väl rimligt.. om man nu vill äta popcorn :) ## Comment 8 Author: LarsCarlHansFson Jag sökte på popcorn för att hitta precis denna diskussion. Jag vill heller inte helt avstå från popcorn. Det slog mig att man kanske kan dra nytta av "Skaldemans effekt". Dvs äta fett före kolhydrater för att lura insulinet. SSS jämförde med italienarna som äter antipasti (fett) före sin pasta (kolhydrater). Någon som har testat "Skaldemans effekt"? ## Comment 9 Author: Wtn3 #8 Jovars, man får en långsammare blodsockerstegring om man äter fett före socker, men likväl så får man den, så äter man fettet innan man äter sockret minimerar man skadan, men man ska inte tro att det är fritt fram att äta socker bara man äter fett först, för så fungerar det inte. ## Comment 10 Author: LarsCarlHansFson #9 Men italienarna håller sig hyfsat friska och smala ändå... För mig handlar det om kanske ett planerat avsteg i månaden med popcornkväll. Och jag väntar antagligen tills jag kommit närmare min målvikt. Eller när jag fastnar på en platå igen... ## Comment 11 Author: Wtn3 #10 Vilket också en hel del personer gör på tallriksmodellen. Men tillhör man de som utvecklat känslighet för socker (vilket många tenderar att göra om de följer svenska kostråd kombinerat med skräpmat lite då och då) så spelar det ingen större roll när i måltiden man äter sockret eller stärkelsen, gör man som italienarna är det fullt möjligt att känsligheten inte utvecklas lika snabbt men om skadan redan är skedd pekar det mesta på att man gör bäst i att avstå sockret/stärkelsen helt, och inte bara placera det sist i måltiden. ## Comment 12 Author: Sugiyama Jag har också varit pop-corn tokig men numera räcker det att jag smakar ett par stycken för att konstatera att det inte är lika gott längre. Behovet av snacks på kvällen har nästan helt försvunnit och även fläsksvålarna och nötterna ligger orörda i skåpet. Konstigt hur det kan bli. ## Comment 13 Author: Andina **Popcorn utan vare sig Pop eller Corn** Jag fick ett sug efter popcorn för en liten stund sedan. Konstigt egentligen, för jag har aldrig varit någon riktig popcorn-ätare. Eftersom jag inte hade några popcorn tog jag fram vad jag hade - sötmandel. Då fick jag för mig att jag måste testa att fräsa några mandlar i lite kokosfett och salta dem. Sagt och gort, jag saltade ganska rejält och fräste dem en kort stund. Smakade faktiskt _liiite_ som popcorn! (Åt dem medan de fortfarande var varma - med tesked, de var ju för flottiga för att ätas med fingrarna.) Och eftersom de är så feta - både i sig själva och med extra kokosfett på så behövdes inte många mandlar innan jag var nöjd och inte ville ha mer. Hur de smakar när de kallnat igen - måste jag prova nå'n gång... ## Comment 14 Author: Suss1 1 dl poppade popcorn väger 3 gram :) ## Comment 15 Author: odezza Tråden är från 2010! ## Comment 16 Author: hemul Men rätt intressant ändå! Jag såg inte heller att den var gammal och att Zeps fråga i #4 redan fått svar av Suss1, så jag googlade upp att en Estrellapåse väger 65 g.😃 https://www.willys.se/produkt/Popcorn-Indian-Saltade-101192278\_ST ## Comment 17 Author: Zepp Såå.. vi kan estimera att ingen någonsin behöver avstår en Popcornskväll! En helt annan fråga är då hur ofta den bör förekomma.. och huruvida den bör ersätta sk riktig mat? Utan det ställer som regel en helt annan fråga.. dvs om hur ofta unnande får lov att att ersätta riktiga måltider? Eller varför man tvunget måste unna sig en massa skräpmat? ## Comment 18 Author: Lchfman Jag bedömer att hela tanken är helt vrängd. Alla tjatar om vad dom ”får” äta och vad dom ”kan unna sig” Förstår man poängen med att det inte är en bantningskur, och att det tar ett tag att landa i förändringen. Så kommer man sluta tjata on att ”snäääääla kan jag då äta ditten och datten” Sugen försvinner, ”tanke vinner över handling” om man fattar. Alla gör tyvärr inte det. Så sluta fokusera på hur ofta du ”får lov” att göra snedsteg och gå istället vidare i livsstilen. Så kanske, just kanske klarar du dig att hålla dig till det nya trevligare livet. Men antagligen inte. För det kräver karaktär, förståelse, självinsikt och avsaknad av självbedrägeri. Det är mycket lättare att unna sig lite... ## Comment 19 Author: Effie Tja. Man måste inte ha karaktär (jag har ingen). Men jag gillar heller inte "får jag äta..?" och "unna sig" Frågan "får jag äta...?" är felställd. Man får äta vad man vill (vem hindrar en?). Frågan är "Vad vill jag med mitt ätande, och på vad sätt påverkar detta?" Och "är det värt det?" Dvs: Vill man gå ner I vikt? Vill man bli frisk? Påverkar den här maten hur man mår? Kan man äta précis det avsteg man tänkt, och återgå till bra mat sedan? Påverkar det viktnedgången? Är det verkligen så gott att det är värt det? Och kan det hjälpa till så att man inte överger den bra kosten helt? Att man efter ett tag upptäcker att det där oumbärliga faktiskt inte var så gott... och man vill unna sig att må bra istället... ## Comment 20 Author: hemul Det är ju bara en fråga om hur man formulerar sig. Kan jag äta, låter det bättre? Alla har inte pejl på vad som innehåller mycket kolhydrater och inte, speciellt inte i början, och har inte lärt sig hur de kollar själv än. Då är det väl bra att de frågar. ## Comment 21 Author: Effie #20 Frågar om man är osäker, absolut! Det är inställningen "får jag aldrig mera äta...? " och "något måste man unna sig" som jag vill saga emot. Själv var jag 110% övertygad om att jag aldrig kunde leva utan bröd och potatis...och iofs tror jag fortfarande att jag tycker det är gott - men det är ointressant. Jag äter så mycket annat gott. Och unna sig - unnar man sig att må dåligt? Eller reagerar man inte negativt på det man suktar efter? Det måste ju var och en avgöra själv. Bara man har tänkt over det hela. Det är alltså skillnaden på "jag får inte" och "jag väljer att" som jag försöker slå ett slag för