2016-09-18 11:53 #0 av: Inkanyezi

Måttbandet nämns ofta som bättre än vågen när det gäller att utvärdera hur mycket fett man blir av med.

När jag diagnosticerades med diabetes typ två för några månader sedan gick jag omedelbart tillbaka till LCHF utan nämnvärt inslag av kolhydrater, efter att en period ha varit betydligt mer liberal. Visserligen hade jag uteslutit socker, men framför allt under tiden på Kuba hade jag ätit "vanlig mat", och här i Sverige hade jag tagit en sked honung i mitt te, ofta två gånger om dagen. Dessutom hade jag ätit ganska mycket bröd; inte med "normalkostmått", men jämfört med LCHF. Det handlade då om enbart hårt mörkt fullkornsbröd av olika typ.

Mitt mer liberala kosthåll under två år hade inte gjort något överdrivet  utslag på vågen. Efter åtta år av LCHF hade jag kommit ner till 56 kg, och det ändrades inte mycket av att jag åt mer kolhydrater. Vågen visade 59 kg den dag jag fick diagnosen. En vecka senare hos diabetessköterskan, efter att jag hade gått tillbaka till LCHF visade den 56 kg. 

När hon mätte min midja var måttet 80 cm, och det tyckte hon var bra.

Sedan har byxorna börjat bli vida, och idag tog jag fram ett måttband för att se hur mycket midjemåttet möjligen har minskat. Jag är ungefär tre månader efter debuten, och när jag lägger måttbandet om midjan märker jag att det är en hel del ganska lös hud som hänger lite grann. Det kan se ut som om jag drar åt måttbandet, men det är helt enkelt att huden är rätt lös. Jag har inte försökt strypa åt något, utan det är här det tar emot, vid 72 cm.

Då är det ju inte underligt att jag måste ta in ett par hål på svångremmen.

Kanske jag ska ta ner vågen från vinden där jag har stoppat undan den?