Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
Vi som har diabetes

Diabetes; namnet döljer mer än det förklarar

2016-08-11 14:37 #0 av: Inkanyezi

Diabetes mellitus? - "Rikligt sötpiss"

Jag har en väldigt stark invändning mot beteckningen diabetes (rikligt piss), som beror på att jag vill ha ett mer stringent och bättre beskrivande namn som talar om vad sjukdomen grundas på. Att kalla den sockersjuka döljer också i viss mån dess ursprung, även om det i lite högre grad närmar sig dess kärna.

Sockersjukan är ju två skilda, diametralt olika, sjukdomar, utöver alla varianter som innehåller delar av båda eller kanske är annorlunda i mer väsentliga avseenden. Men om vi begränsar oss till de två tydligaste, diabetes typ 1 och diabetes typ 2, så kännetecknas de av rakt motsatta symptom. De är alltså på minst ett sätt varandras helt diametrala motsatser, och otillräckligheten i insulin hos tvåorna är blott skenbar.

Vi som diagnosticeras som tvåor har massor med insulin vid debuten, och därmed förtjänar kanske vår sjukdom ett lite bättre och mer beskrivande namn än rikligt honungspiss typ två? Och med tanke på att vi har överskott på insulin, men inte svarar bra på det, kan ett bättre namn göra det lättare att förstå att vår sjukdom inte bör behandlas med insulin.

Den här sjukan att vilja ha fina namn på latin och grekiska döljer innehållet ganska väl, men rikligt honungspiss typ ett och rikligt honungspiss typ två låter ju inte särskilt väl preciserat. En sjukdom som kännetecknas av att pisset smakar honung. Kanske "rikligt sötpiss" stämmer bättre, med tanke på att åldern på beteckningen är ganska gammal, från en tid då raffinerat socker inte fanns. Det associerades till honung, genom likheten i smak, men numera har vi ett namn som binder det till socker och sötma.

Så jag har alltså drabbats av sjukdomen vars latinska namn betyder sötpiss typ två, och som också har ett mer specifikt latinskt namn: hyperinsulinemi, eller på svenska kanske hellre bör uttryckas som insulinokänslighet. Den som har sötpiss typ ett har rakt motsatt sjukdom, brist på insulin, hypoinsulinemi.

Jag tror på fullt allvar, att det skulle hjälpa inte bara diagnosticering, men framför allt behandling av sjukdomen, om vi ger den ett bättre definierat namn, som talar om vari vår brist består. Tvåorna har ju brist på känslighet för insulin, medan ettorna har brist på insulin. Därav följer ganska självklart att det inte är en rationell behandlingsmetod att spruta in ännu mer insulin i den som är tvåa, medan ettorna inte kan klara sig utan tillfört insulin.

Min sjukdom började inte heller när jag diagnosticerades med rikligt sötpiss (diabetes mellitus), utan den började sannolikt flera decennier tidigare. Inkörsporten till sötpiss typ två är rimligen en ärftlig komponent, kombinerad med olämplig mat under lång tid. Den olämpliga maten består av en stor andel kolhydrater, som i alltför stor omfattning är lättsmälta. I backspegeln kan jag se att jag inte borde ha "unnat mig" de där bullarna eller sockret i kaffet, liksom inte heller påsarna med lösgodis, glass och choklad. Kanske borde jag inte heller ha ätit andra former av bröd, liksom pasta, potatis, redda såser och annat som innehåller mycket av sådant som matsmältningen gör socker av.

Men jag ser också en sjukvård som står handfallen och inte vet hur jag bäst ska kunna hantera min sjukdom, och ett kostetablissemang, med allmänna kostråd som befordrar den sjukdom jag har fått. Det rör sig inte bara om producenter av dålig och felaktig mat, utan ett livsmedelsverk som inte tar sin roll på allvar, och som i förlängningen inte gynnar folkhälsa utan i högre grad gynnar företag som gärna vill sälja på oss produkter vi inte behöver, och som i längden är dödsmedel snarare än livsmedel.

Anmäl
2016-08-12 09:03 #1 av: Tyroidea

Ja och bilden av vilka som får diabetes typ2 behöver också nyanseras. Den ärftliga komponenten verkar vara starkare än man trott tillsammans med faktorer som sällan uppmärksammas såsom läckande tarmar och näringsbrister som påverkar ämnesomsättningen på olika sätt. 

Själv fick jag diabetes trots att jag normalviktig, alltid har tränat, aldrig druckit läsk eller ätit mer än lördagsgodis etc.  Doktorn var mycket förvånad! Slutade med bröd, pasta och ris för 9 år sen men blev ändå sjuk.  Det bröt ut efter en trippel antibiotikakur.Jag har precis som du försökt förbättra min tarmflora sen utbrottet för ett och halvt år sen och Hba1c ligger nu mellan 35 och 39. Däremot får jag inte helt ner mitt morgonsocker. Levern pytsar ut varje morgon.  Precis innan jag fick diagnosen låg HbA1c på 29 men morgonsockret var på gränsen. Så det är inte kosten i sig som är problemet utan andra variabler. Har ju också Hashimotos sjukdom och celiaki som diagnosticerades först för 9 år sen.  När jag var 20-35 hade jag många blodsockerfall som ledde till att jag mådde riktigt dåligt, svag, svettig, darrig etc. Fick rådet att alltid ha druvsocker med mig av läkaren... Hypoglykemier tror  jag var ett varningstecken, men inget man kände till då på 80-90-talet. Jag hade också många brister på zink, magnesium  pga celiakin (och kanske även krom) vilket  påverkar sockeromsättningen. Diabetes är en komplex sjukdom och mer forskning behövs. Jag forskar på mig själv!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.