Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
LCHF för nybörjare

"Låt kroppen knapra på fettet"

2016-07-25 08:01 #0 av: Räkmackan

Är ett råd jag ser både här och där i LCHF-sammanhang. Samtidigt som folk tipsar om fettkaffe, äter mer fett osv. Lite motstridiga bud, ey? Jag fattar inte, vill nån vara rar och förklara?

Anmäl
2016-07-25 08:56 #1 av: Liena

Jo.... Det handlar om insulin, som tillverkas i bukspottkörteln, och frigörs så fort socker kommer ut i blodet från tarmen.
Insulinet öppnar cellerna, så att de kan ta emot näringen från blodet. Den näringen, eller energin kan vara protein (äggviteämnen eller aminosyror, som finns i "djurprodukter" och vissa baljväxter, t.ex. De bygger och reparerar våra celler) fett eller socker, som är snabb energi för musklerna och nervsystemet.
  Men ofta får cellerna mer energi än de gör av med, och då läggs överskottet på depå. Man lagrar fett.
 Då kan man lura systemet genom att låta bli socker och bara äta protein och fett, för då öppnas inte cellerna, och näringen kan inte omvandlas till fett och läggas  på depå. (Höfter, lår, midja....) Näringen går helt enkelt inte ut i kroppen, utan stannar i blodet, vilket också kan vara farligt på sikt.... Överfett blod är inte så värst bra för blodkärlen, och eftersom näringen inte går ut i cellerna kan man lätt bli trött. Och eftersom nervsystemet går på socker, så är man heller inte så alert som vanligt.....

Sedan reagerar också kroppen på "bantning" genom att spara på sitt eget fett så fort den inte får något utifrån.... Det är komplicerat, och kroppen är svår att lura....

Anmäl
2016-07-25 09:00 #2 av: kalindas

Fettet ger energi och mättnadskänsla. Dvs du äter inte lika mycket mat om du har mer fett i maten. Rent fett tas inte heller upp av kroppen utan går ut den andra vägen. Äter du mat med kolhydrater så tar man upp överskottet som sen ombildas till fett. Det gör du inte här.
Så ju mer fett du får i dej, desto snabbare går du ner i vikt.
Så istället för att bilda nytt fett, så tar kroppen av det gamla när den behöver energi.
Sen måste man såklart ha lite kolhydrater av andra orsaker, men då väljer man bra sorter.
Hoppas du hänger med i min röriga helt ovetenskapliga förklaring. :-)

/Elisa

Anmäl
2016-07-25 09:24 #3 av: Liena

Bra kolhydrater är "långsamma" kolhydrater... alltså sådant som grovt mjöl och gryn och grönsaker, som ligger länge i magen, innan det bryts ner och går ut i blodet.

Snabba kolhydrater är socker, frukt och honung och druvsocker. Potatis och vitt ris och vitt bröd ska man också vara sparsam med.

Anmäl
2016-07-25 12:02 #4 av: Inkanyezi

Vad Liena beskriver är ett föråldrat paradigm, där flera av de ingående elementen är rena fördomar utan vetenskapligt stöd.

Tyvärr står också vetenskapen lite och stampar när det gäller varför ketogen kost fungerar bra för väldigt många; inte bara för den som vill minska i vikt. De av oss som kanske har störst nytta av LCHF-kost (ketogen kost) är diabetiker, även om nyttan finns också för andra.

Det handlar om ett komplext ämnesomsättningsproblem, som hänger ihop med en diet till stor del uppbyggd kring industriell produktion av livsmedel och hög andel kolhydrater i kosten.

Som beskrivet, ska insulinet som frigörs av kolhydrater eller protein öppna för att ta emot och förbränna socker i cellerna. Men det fungerar inte för alla, och vi har ett ökande problem med vad som kallas "metabolt syndrom", som i ett längre perspektiv ofta utmynnar i diabetes typ 2.

Och det är där det äldre paradigmet leder tokrätt åt fanders, för insulinet öppnar inte alls cellerna för att ta emot sockret, när de redan är smockfulla.

Här kan det passa att besvara frågan i #0, om varför man bränner fettet bättre när man lägger mer av det på brasan.

Insulinet har mer än en funktion. För att uttrycka det enkelt är insulin ett hormon som hjälper kroppen att ta hand om socker, men också att växa, liksom att lagra in energi för framtida behov. När insulin cirkulerar i blodet i stor mängd, lagrar kroppen fettet i stället för att bränna det, vilket leder till övervikt och fetma. För att minska fettinlagringen och vända det till att fett i stället tas ut ur depåerna, behöver vi reglera ner insulinproduktionen, så att mindre mängd insulin cirkulerar. Där har vi den första delen av vår akronym, LC. Genom att inte förse kroppen med kolhydrater, som frigör insulin, stryper vi tillförseln, vilket leder till att mindre mängd insulin kommer att frigöras. Det leder i sin tur till att kroppen kan ta ut fettet ur depåerna och bränna det.

Så det är inte tillräckligt att öka på fettet för att få igång fettbrasan. Det är faktiskt nödvändigt att också se till att kolhydraterna ligger lågt, mycket lågt. Då spelar det inte så stor roll om kolhydraterna är snabba eller långsamma, eftersom de långsamma egentligen bara sträcker ut tiden som insulinet tillåts verka, för att lagra in fett. I det metabola syndromet ingår att känsligheten hos kroppens celler för att öppna har minskat, kanske beroende på att de inte klarar att ta emot mer socker, vilket är en hypotes som har formulerats.

Så det där med att "öka fettet" är en förenkling, en ganska grov sådan. Att öka fettet utan att samtidigt minska på kolhydraterna kommer att leda till att mer fett lagras. Att "öka fettet" innebär att öka fettets andel i tillförd energi. Det i sin tur betyder att man måste minska kolhydraterna, och kanske också proteinet, de två makronutrienter som leder till insulinutsöndring.

En diabetiker typ 2, vilket är en följd av metabolt syndrom om man inte ser till att minska sin insulinproduktion, har inte underskott av insulin, utan problemet är att cellerna inte längre kan ta emot sockret. Insulin finns i stor mängd, och dess övriga effekter finns kvar. Fortfarande kan fett lagras in, det finns inte någon gräns för hur mycket fett kroppen kan lagra. Vi har väl alla sett reportagen om människor som kommer upp i en vikt av flera hundra kilo? Det är möjligt, därför att kroppen kan lagra fett obegränsat.

Så hur kan vi minska de här problemen? Hur kan man när de börjar manifesteras vända processen, så att fettet inte längre lagras, utan tas ut ur lagren? Nyckeln till det är att minska kolhydraterna i kosten, och kanske också proteinet.

Här har "näring" nämnts, och det tarvar kanske en förklaring och en uppspaltning av vad vi ska betrakta som näring. De två makronutrienterna fett och kolhydrater är i stort sett ren energi, det som ibland kallas "tomma kalorier". För kroppens behov behövs också mikronutrienter, och de finner man främst i de proteinrika livsmedlen, men också i viss mån i såväl fettrika som kolhydratrika livsmedel.

Kroppen behöver två av makronutrienterna för att fungera, fett och protein. Vi kan inte med god hälsa ta bort något av dem. Däremot behöver vi inte alls tillföra kolhydrater via kosten, eftersom vårt metabola system kan bygga om de andra makronutrienterna till det lilla socker vi behöver ha cirkulerande i blodet. Men det behövs i stort sett aldrig, eftersom det är nära nog omöjligt att minska intag av kolhydrater så mycket att det inte räcker till våra behov.

Men det är en väldigt lång historia att gå igenom allt om makronutrienterna. Det enkla svaret på frågan är att det inte handlar om bara att "öka fettet", utan att det handlar om att öka andelen fett. Det betyder att annat måste minska, dvs de två övriga makronutrienterna, kolhydrater och protein.

Anmäl
2016-07-25 13:32 #5 av: Räkmackan

Tack för alla svar! Jätteintressant! Jag tror jag fattar nu.

Anmäl
2016-07-25 18:38 #6 av: Zepp

#4

Amen var ordet sade Bull!

Till TS.. med mer fett i kosten menar man högre E%, dvs fler utav kalorierna skall komma utav fett!

Därmed inte sagt att man bör/skall äta fler kalorier!

Utav i den idealiska situationen så räknar vi med att mer E% utav fett så sjunker dels insulin, dels så ökar lipolys i fettväven.. det är lixom inte helt ovanligt att aptiten sjunker och därmed kaloriintaget via munnen fast din TEE.. dvs din kaloriförbrukning hålls konstant!

Som regel så brukar det sluta med att man äter max två måltider om dagen!Galen

Det värsta brukar vara det sociala.. man blir ett UFO.. dvs man äter knappast något av vad andra äter.. och nöjer sig med en slät kopp kaffe!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2016-07-25 22:57 #7 av: korseett

Eftersom jag känner igen mitt eget uttryck i rubriken så handlar det om för min del att jag inte kan äta så mycket fett som förut i en strikt LCHF-kost utan jag måste tvinga kroppen att äta av sina egna depåer och använder fastan som redskap. Om jag har samma fettmängd som tidigare använder kroppen bara det fettet från kosten till bränsle. Efter tio år med LCHF som bas har jag kommit så långt i att förstå hur just min kropp fungerar. Jag får heller inte överäta protein utan ligger på en lägre nivå. Jag är jävligt bra på att stå still i vikt men att gå ner har inte varit enkelt. Nu under sommaren har det runnit av mig däremot just pga att jag lät kroppen fatta att fasta är jäkligt bra för då kan den käka av fettdepåerna istället och få lite buljong och vatten. Tillbaka till ursprunget helt enkelt med dåliga tider och bra tider. Vissa dagar får kroppen fatta att jag är en urusel jägare så va bra att jag har lite extra ;)

Anmäl
2016-07-26 10:29 #8 av: Räkmackan

Så mindre mat, mer fett? Och ev fasta i framtiden?

Anmäl
2016-07-26 10:44 #9 av: Kvothe

Har också kommmit till insikten att fasta är en del av en läkningsprocess för kroppen och inte något självplågeri,

Har haft svårt att gå ner på lchf då fusk, alkohol och arbetsresor ställt till det för min kropp under 3 år med lchf, men har sett av erfarenhet att fasta styr in kroppen på rätt väg igen och därefter fungerar kroppen bättre igen.

Anmäl
2016-07-26 11:15 #10 av: korseett

Ja Räkmackan det kan vara en lösning. Allt är individuellt hur man reagerar. Det är bara att prova en längre tid och se hur reaktionen blir. Man blir expert på sin egen kropp. Det är just därför det vimlar av olika råd inom LCHF just för att vi är så individuella. Jag gav mig en första testperiod på fyra veckor och under de fyra minskade jag 8 kilo

Anmäl
2016-07-26 14:41 #11 av: Räkmackan

Jag har ätit i 5 veckor. De första fyra gick jag ner ca 2,5kg och några cm här och där. Senaste veckan är jag på semester utan våg och hittar inte måttbandet så just nu vet jag inte :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.