Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allt om lågkolhydratkost - - Medlemmar - - Medlemmar - var bor ni? - Off topic - (OT) - Om sajten - - Utmaningen - - Vi som vill nolla kolhydraterna - Boktips Ej frågelåda - Sten Sture Skaldeman Frågelåda - MinMat Före detta frågelåda - dr Andreas Eenfeldt Hälsa Hälsovinster LCHF för vegeterianer LCHF - Problem LCHF för barn LCHF för bäbisverkstan LCHF för nybörjare Länkar - Föredrag Länkar - Radio/TV Länkar - tidningar/hemsidor Mat - Billiga ingredienser Mat - Jag behöver måltidstips Mat - Livsmedel Mat - Livsmedel - Matfett Mat - På stan, hur gör jag? Mat - Recept att laga hemma Mat - Recept på bröd och brödbaserade rätter Mat - Recept på efterrätter och sötsaker Mat - Recept på fisk- & skaldjursrätter Mat - Recept på färsrätter Mat - Recept på fågelrätter Mat - Recept på kötträtter Mat - Recept på soppor & såser Mat - Recept på ägg, ost, grönt, sidorätter & veg Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm Motion & träning Vi som har autoimmuna sjukdomar Vi som har diabetes Vi som har huvudvärk/migrän Vi som har högt/lågt blodtryck Vi som har koncentrationssvårigheter Vi som har mag/tarm-besvär Vi som har/har haft fibromyalgi Vi som röker/har rökt Vi som vill gå ner i vikt Vi som vill gå upp i vikt Vi som är beroende Vi som är gbp-opererade och äter LCHF dr Annika Dahlqvist Övrigt
Mat - Vitaminer, mineraler, tillsatser mm

Synbiotika

2016-07-04 13:37 #0 av: Sindri

Efter Charmen med tarmen har jag blivit mer och mer intresserad av hur mina (och familjens) tarmar mår. Har hört talas om synbiotika och det finns att köpa nu.
Men - hur vet man vilken som är bäst? Har någon sett test/analys av sådana produkter?

Anmäl
2016-07-04 14:40 #1 av: Inkanyezi

Nej, inte vet jag mycket om dem, och ingen analys har jag sett, men det finns ju en del probiotika på apoteket, och jag tänkte mig att bifidusbakterier kunde vara bra, så jag köpte en som hette Bifiform som förhoppningsvis lever och överlever ända ner till tjocktarmen. Jag ska inventera lite i hälsokosthandeln och se vad de kan ha. Man bör väl ha en salig blandning av olika, och det finns väl också någon clostridium-art som är bra att ha gott om. 

Fibrer, som ger föda för bakterierna ingår ju i maten, och jag tillsätter också lite annat smått och gott som inte kan smältas men som bakterierna gillar.

Jag har fått igång den där verksamheten rätt bra nu, och det är väldigt tydligt att insulinkänsligheten regleras av bakterieverksamheten därnere, även om det knappast står klart precis hur det går till. Men med resistent stärkelse har det blivit så att jag stadigt har lägre socker efter att ha ätit än innan. Mina högsta socker mäter jag fastande på morgonen.

Så jag har delat på det hela, fibrer och bakterier. Jag tar resistent stärkelse och andra fibrer regelbundet nu, och tillsätter bakterier. Idén är att det ska passera ner i tjocktarmen där det ska finnas nog med mat för bakterierna.

Anmäl
2016-07-04 15:13 #2 av: Sindri

Synbiotika är ju en kombination av probiotika och prebiotika om jag förstått saken rätt. Det är inte till mig själv jag skall ha det, och inte för magens skull, utan hoppas det kan ställa saker tillrätta med en anhörigs hjärna. Läste just att man gör ett försök på Karolinska med barn med ADHD som får det.
Mycket intressant!

Anmäl
2016-07-04 18:24 #3 av: Inkanyezi

Och jag blandar ju probiotika (bakterier) med prebiotika (inulin, resistent stärkelse), vilket ju är samma idé. Men det är klart att Stig Bengmark kanske har en närmre optimal blandning. Som det är nu, fermenterar jag grädde med A-fil, och blandar i fiber (resistent stärkelse, inulin, psyllium, linfrö). Dessutom tar jag en gång om dagen probiotika med en tablett bifidus.

Idén är att tarmfloran ska hjälpa immunsystemet och också få cellerna att öppna för socker med hjälp av allt insulin jag har överskott av. Det förefaller som om diabetes typ 2 kan ha ett mycket starkt samband med obalans i tarmfloran, och att bakterierna därnere har förmågan att öka insulinkänsligheten. http://www.cell.com/cell-metabolism/pdf/S1550-4131(14)00314-3.pdf

Anmäl
2016-07-04 18:42 #4 av: Sindri

Tack för länk - vad spännande det här är. Som att upptäcka en ny planet nästan.

Den som skall ha synbiotikan kommer absolut inte att hålla på och blanda och mixa själv, så därför är det jättebra om det finns färdiga tabletter att köpa. Skulle de visa sig ha effekt blir kanske motivationen en annan.

Bengmark säljer en sort, men det finns minst en annan och den har en lite annorlunda sammansättning - svårt att veta vad jag skall köpa.

Anmäl
2016-07-06 09:12 #5 av: Sindri

Hur i all sin dar skall man kunna veta vad som är och inte är väsentligt för en särskild persons tarmflora?

Holistics innehåller fler olika sorter (ser det ut som för mig i alla fall, men kostar hälften så mycket som Food Pharmacys.
Holistics:
Fyllnadsmedel (majsstärkelse, fruktooligosackarider, riskliextrakt), Mjölksyrabakterier (L. rhamnosus GG 341, B. lactis 115, B. longum 113, B. bifidum 112, L. acidophilus 103, Lc. lactis 109, L. casei 105, S. thermophilus 301, B. breve 114, L. plantarum 111, L. paracasei 106, L. salivarius 108), Askorbinsyra, Klumpförebyggandemedel (kiseldioxid), Riboflavin. Kapseln är vegetabilisk och består av cellulosa från träd.

Food Pharamcys:
Oligofruktos, resistens stärkelse, pektin, ß-glukan från havre, Pediococcus pentosaceus 16:1 (LMG P-20608), Lactobacillus casei ssp paracasei F19 (LMG P-17806), Lactobacillus planetarium 2362 (LMG P-20606). Kan innehålla spår av gluten.

Någon som är mer insatt än jag????

Anmäl
2016-07-06 09:47 #6 av: Inkanyezi

Jag tror att vi i viss mån är ute på obanad mark vetenskapligt, och jag kommer att fortsätta försöka få ordning på min tarmflora med tillgängliga medel. Vad jag än kommer fram till, så handlar det ju om en enstaka individ, anekdotiskt, men jag tror inte att det är särskilt stor skillnad på vad vi behöver.

Rent krasst ska man väl knappast behöva trycka ner särskilt mycket bakterier när man har lyckats få en god tarmflora, eftersom de förökar sig därnere och bara behöver sin näring. Jag tänker mig att det där med kapslar måste vara en övergående historia. Mina bifidustabletter är ett exempel.

Tillräckligt mycket fiber som är "osmältbar" men funkar som näring för bakterierna borde vara vad som håller tjocktarmens flora igång. För mig som är diabetiker är det i viss mån kontraproduktivt med den fibern, eftersom den också åtföljs av lätt tillgängligt socker som höjer blodsockret.

Och en liten kapsel kan omöjligt tillföra fibrer i tillräcklig kvantitet. Den kan rent praktiskt inte vara "synbiotisk" i särskilt hög grad, eftersom det behövs en stor volym fibrer för att bakterierna ska ha något att mumsa på.

Så jag ser nog båda varianterna av "synbiotika" som i första hand probiotika. De innehåller bakterier, ja, och de bakterierna kan vara bra att få ner, skyddade på något sätt så att de kan ta sig igenom mage och tunntarm, men deras huvudsakliga föda kan inte vara det som ingår i kapseln. Man behöver mycket mer fibrer än så.

Jag har som jag nämnde innan, syrat grädde med acidophilus, och jag har tillsatt bifidus, men det framgår inte på etiketten vilka arter det handlar om. Därtill har jag lagt till fiber av flera olika sorter (rå riven jordärtskocka, linfrö, psyllium, potatismjöl, bananmjöl).

Det höga innehållet av lättspjälkad stärkelse och socker i min blandning höjer blodsockret en hel del precis när jag tar in det, obehagligt mycket. Men om jag inte småäter utan går till jag blir rejält hungrig, kommer sockret ner till normal nivå, omkring 5,5 efter fyra till fem timmar vid lugn och stilla promenad, och ner till omkring 4,0 med fyra till fem mils cykling i raskt tempo.

Om man har normal sockermetabolism och inte metabolt syndrom är det säkert bra att få i sig mycket fibrer, men jag tror inte ett ögonblick att man behöver tillföra några särskilda bakterier till tarmfloran om man har lyckats få den okej. Då ska de som finns där föröka sig och leva väl, bara de får mat, och det får de när man äter tillräckligt med fibrer. Jag tänker mig att lite omogna äpplen, rönnbär och annat åt det hållet också kan bidra. Jag har provat med några björnbär i min blandning, de ska också innehålla en stor andel pektin.

Så att ta kapslar borde vara övergående och inte behöva göras länge.

Efter att ha läst en himla massa om det här, börjar jag undra om inte en stor del av problemet beror på att vi får i oss för lite skit?

Anmäl
2016-07-06 10:45 #7 av: Sindri

Haha - ja det där sista är nog inte så dumt tänkt. Skrattar Det har ju framförts att astma/allergier beror på att vi har för rent omkring oss, och om man drar det ända ner i tarmen så låter det ju logiskt.
Och fekaltransplantationer kommer ju mer och mer.

Har du sett den här artikelserien?
http://www.svd.se/om/tarmen-och-hjarnan

Syra grädde låter spännande - hur gör du? Jag har för länge sedan gjort egen yoghurt av komjölk, men när jag försökte med getmjölk var det tji. Den var iofs UHT-behandlad.

Hur tar du alla fibrer? Gör ett "kolijoxs" och bara äter? Gör du bananmjölet själv?   Linfrö och psyllium (fröskal) finns i brödet jag bakar som jag får vara försiktigt med, men familjen älskar.
Här har vi alla (men mest jag) problem med metabolismen och blodsockret så vi får vara försiktiga med vad vi stoppar i oss.  (Hade kanske fått diabetes 2 om jag inte hittat LCHF) Jordärtskocka älskar bara jag, men jag tillagar den iofs. Skillnad?

Anmäl
2016-07-06 19:18 #8 av: Inkanyezi

Att syra grädden är struntenkelt. Jag häller helt enkelt upp grädde i en stor mugg, och så slår jag på en liten skvätt A-fil. Den innehåller ju levande kultur av acidofilus, så resten går av sig själv, bara temperaturen är lagom hög. Jag lämnar den i rumstemperatur ett par dygn. Den har syrat igenom redan efter ungefär ett dygn.

Fibrerna har jag rört ner någon timme innan jag äter sörjan. Skockan river jag helt enkelt på rivjärn och rör ner, och övriga fibrer, psylliumfrö eller husk, linfrö, bananmjöl, potatismjöl och lite bär, rör jag också ner.

Det enda skyddet för bakterierna i filen är ju att de tål syra, men när de kommer ner till tjocktarmen finns gott om mat för bakterierna i och med att där finns resistent stärkelse i stor mängd.

Jag har pillat ner några tabletter med bifidus också, och tänker mig att bakterierna får göra upp sinsemellan vem som ska ha vad.

Skockan har jag provat kokt också, men jag föredrar rå riven. Den smakar sött, och jag gissar att den också innehåller en del kolhydrat, och att kanske en del av det som är i ger ifrån sig lite fruktsocker.

Och gasbildningen kom igång rätt snart de första gångerna, men det har avtagit nu. Visst puttrar det lite, men rätt måttligt.

Jag har också skaffat Holisic LactoVitalis Pro, som innehåller tolv stammar av mjölksyrabakterier som ska vara skyddade av prebiotika. De har jag svalt som de är och hoppas att det löser sig där nere hos verkmästarn.

Gräddfilen jag har gjort smakar riktigt gott, men jag gissar att den innehåller ungefär lika mycket mjölksocker som vanlig mjölk. Den höjer nog sockret när man äter den, men alla de där fibrerna måste ju rimligen komma dit det är tänkt. Jag kan i alla fall intyga att volymen av avföring har ökat och konsistensen är behaglig när den ska ut.

Återstår att se hur det kan påverka sockret efter att ha givit det lite tid. Jag hade kanske en aning för bråttom i inledningen. Jag tänker mig att när man har fått en tarmflora som fungerar bra, handlar det bara om att ge den näring. Man borde inte behöva fylla på med nya bakterier om de som finns där är av bra sort, och om de får tillräckligt med mat för att göra sitt jobb.

Anmäl
2016-07-06 20:15 #9 av: subcalva

Sindri, jag vet inte om du har läst tråden Resistent Stärkelse? Där har jag försökt samla den information jag hittat om tarmflora och prebiotika. Jag tror det är väldigt svårt att säga vad som är den bästa probiotikan eftersom det bla beror på vad du själv saknar. 

Man vet inte heller vad som faktiskt är den optimala tarmfloran. När man tagit prover på ursprungsbefolkningar som tex Hadza (som inte har våra välfärdssjukdomar) så har de mindre av vissa bakterier som vi räknar som goda och mer av vissa som räknas som sämre. Det man konstaterat är dock att Hadza generellt (även små barn) äter väldigt mycket mer fibrer än vad vi gör.

I tråden Resistent Stärkelse finns en länk till ett inlägg på FreeTheAnimal som handlar om en Nancy som fick stora problem med att bara äta potatismjöl (potato starch) och först när hon började ta probiotika (i form av PrescripAssist) så fick hon någorlunda ordning på magen. I inlägget hade hon inte vågat sig på potatismjöl igen utan körde kokt nerkylt vitt ris som fibertillskott. 

Nancys berättelse

Jag tror att probiotika har sin plats som en kur när behöver öka på sina goda tarmbakterier men självklart behöver hitta ett sätt att äta bra mat med mycket fibrer som innehåller det som tarmfloran trivs på och då behövs inte probiotikan. 

Anmäl
2016-07-06 20:21 #10 av: subcalva

En av tillverkarna av probiotikan som FreeTheAnimal rekommenderar tipsade om att ta kapslarna med probiotika på fastande mage och bara skölja ner med vatten. Enligt dem ska kapslarna gå igenom magen snabbare när de inte åtföljs av mat och därmed ökar chansen att de hamnar i tjocktarmen och inte hinner lösa upp sig innan. 

Anmäl
2016-07-06 21:22 #11 av: Sindri

Tack till både Inkanyezi och Subcalva. Mycket att ta in, jag får ta det i små steg.

Skall absolut prova att göra egen gräddfil. Själv har jag svårt med mjölkprodukter och för mycket kolhydrater, men jag försöker som sagt hjälpa en anhörig.

Tråden om resistent stärkelse har jag läst i lite då och då. Har funderat på det där med potatismjöl, men själv mår jag så himla bra nu så jag är rädd att ändra nånting. Men vem vet om man inte kan må bättre? Har själv aldrig haft problem med magen, men en bra följd av den tråden är att jag numer törs njuta potatissallad på picknick. Glad

Skall nog börja med att beställa lite LactoVitalis och försöka "sälja in" den så får jag se hur mycket jag kan plussa på med sedan.

Anmäl
2016-07-08 08:48 #12 av: Annielle

Boken Magsmart är ett bra tips, där nämns vissa probiotiska och vilken man bör satsa på vid  ångest till exempel. minns inte vilken på rak arm dock.

I övrigt skrivs det om hur man ska äta för tarmfloran, som nämnts här psylliumfrön, linfrön men även ägg, banan m.m.

Lånade den på bibblan

http://www.adlibris.com/se/bok/magsmart-mat-for-en-lugnare-mage-och-battre-halsa-9789173630795?gclid=CjwKEAjw-_e7BRDs97mdpJzXwh0SJABSdUH0nFIRGaAoZQ_ZwW2_1Z1eACQK8oQAsCmewI9nu4vQTRoCpd7w_wcB

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl
2016-07-08 11:12 #13 av: Sindri

Tack för länken  - verkar blivit en explosion av mag- och tarmböcker, inte mig emot. En tarmhype, kan man kanske säga! Skall kolla vilka jag kan låna som ebok.

Anmäl
2016-07-08 11:44 #14 av: OlgaMaria

Biogaia säljer en probiotika sen länge som består av lactobacillus reuteri. Den stammen har visat sig ha goda effekter mot autism hos möss i alla fall. https://www.dh.se/autism-far-ny-behandlingsmetod/

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-07-08 13:37 #15 av: Sindri

Spännande det med. Nu har jag precis beställt Holistics LactoVitalis, vi börjar med den få se om vi märker någon skillnad. Ska kolla upp Biogaias också. Tack!

Anmäl
2016-07-14 09:44 #16 av: Inkanyezi

Jag fyller på lite här om mina erfarenheter av resistent stärkelse och bakterier för tarmen.

Jag gillar ju inte helt och hållet idén att röra ut potatismjöl i vatten och dricka för att få ner resistent stärkelse, utan jag tänker mig att det ska finnas i maten, och hamna där det bör på rent naturlig väg. Så jag har tittat lite på andra varianter än att ta piller för bakterier och stärkelse för att starta pruttverkstan separat.

Det jag har gjort är att syra egen gräddfil med bakterierna som ska ner, och för att ge dem någonting att äta har jag rivit ner ett och annat. Jag tar alltså vanlig tjock grädde och tillsätter lite A-fil, Bifiform eller LactoVitalis, och så rör jag ner riven jordärtskocka eller kassava i det. Efter att det har stått en eller två dagar i rumstemperatur är det en härligt sur grädde med massor av fibrer. Det funkar säkert med potatismjöl också. Däremot har jag inte fått grädden att jäsa med BioGaia Protectis.

Enklast och billigast är alltså att röra ner lite A-fil, som ju innehåller levande mjölksyrabakterier. Det blev också den gräddfil som jag tycker var godast, när jag hade lagt i lite björnbär, blåbär och hallon. Bland fibrerna tyckte jag bäst om smaken på råriven jordärtskocka. När jag åt den till frukost gick blodsockret bara upp mycket lite, från 6,4 till 7,2 mmol/l och det gick sedan ner till 5,5 efter ungefär två timmar.

Blandningen är alltså hemgjord synbiotika, som funkar som frukostmat. Jag tycker bättre om att ta en skål fil till frukost än bacon och ägg, och verkmästarn i magen kanske rentav blir gladare att få ner de där resistenta fibrerna. Bären innehåller ju också pektin, som hamnar inom samma kategori som inulinet i skockan. Jag tror mer på funktionell mat än att trilla piller.

Anmäl
2016-07-14 10:44 #17 av: subcalva

Så här skriver Tim Steele på vegetablepharm som tillsammans med Nikoley kom igång med potatisstärkelsen.

"One thing that people forget, we should strive to get our fiber from real food, only resorting to supplemental inulin and PS on days when we eat low-fiber foods. Many people find it works best to supplement daily as it is very hard to continually eat fiber-rich foods in a "busy work-week" environment. The potato hack is a real-food intervention that needs no supplementation of any kind."

Problemet är att det kan vara svårt att komma upp i nån större mängd fibrer. Jeff Leach på HumanFoodProject har försökt jämföra ungefär hur mycket fibrer äts i olika dieter som Paleo - PaleoLike - Vegetarian och Vegan. Man får kanske ta siffrorna mer som fingervisningar än fakta men det pekar på att Vegan (43g) får i sig betydligt mer än Paleo (25g). 

Nåt som jag tycker är extra intressant är att läsa om Hadzabarnen där man tittat på 4-48 månaders ålder och där man uppskattat fiberkonsumtionen som varierande mellan 30-150 g fibrer (eller mer!) per dag beroende på säsong och dagstillgång. 

"Early researchers and travelers working or visiting Hadza Land commented on the large, or distended bellies of many of the Hadza children – often interpreting this as malnutrition. This couldn’t be further from the truth. In fact, it’s a function of fermentation of dietary fiber deep in the bowels of the children. Yes, they eats lots of fiber (but not from “leafy greens” per se). As we’ve started to quantify the fiber intake among the Hadza, I’ve been amazed at the amount of fiber the children consume (still accumulating data). The primary weaning food for Hadza kiddos is Baobab fruit – but maize meal as a weaning food is creeping into more and more families. Mixed with water – and wild honey if available – the concoction of ground Baobab flour (highly fibrous chalky innards and fat-rich nut inside) of the fruit is consumed daily – yes, daily."

"As we’ve started to quantify the fiber intake among the Hadza, some surprising and striking patterns are emerging. On any given day, a 4-48 month old kiddo might consume between 30-150 g/day of dietary fiber (sometimes more!) and out pops the distended belly (especially among the youngest in the camp). This is directly related to microbial actions deep in their bowels where the microbes go about breaking down the fiber releasing short chain fatty acids, various gases and other byproducts in the process – all of which promote the direct growth of some microbes and the growth of others through cross-feeding. Again, fiber intake is highly variable." 

Hela artikeln finns här

Anmäl
2016-07-14 18:24 #18 av: Inkanyezi

När man är inne på pro- och pre-biotika och kombinationen av dem, synbiotika, så närmar man sig ett tvärvetenskapligt fält, som har med väldigt många sjukdomsbilder att göra. Jag läste nyss en artikel i Ingeniøren om hur ett par bakterier förmodas påverka hur Diabetes typ 2 utvecklas, genom att påverka insulinresistensen. Mitt hopp blir ju närmast då att vända processen och kasta ut de där två som ställer till oreda. 

Læs også:
 
https://ing.dk/artikel/opsigtsvaekkende-dansk-forskning-disse-to-bakterier-kan-give-type-2-diabetes-185510

Bill Gates og Det Hvide Hus vil investere milliardbeløb i tarmbakterier

Anmäl
2016-07-30 20:40 #19 av: Inkanyezi

Jag kommer tillbaka till det här med synbiotika. 

Tanken är så klart att bakterierna man skeppar ner ska ha med sig matsäck, men det finns en hake i att ta små kapslar, så som jag ser det. Vi kanske pytsar ner några miljoner bakterier med en sån där kapsel, skyddade av sitt resistenta skal, prebiotikan som de ska börja verksamheten med. 

Så kommer de ner till tjocktarmen, och där finns redan en rejäl koloni med miljarder av bakterier, som kanske inte alls är lika bra. Det kan bli en ojämn kamp när de nya bakterierna i mycket mindre antal ska försöka konkurrera ut de dåliga som redan är starkt etablerade där nere.

Och sen var det det där med mat. Mina syrningsförsök har visat att det inte är alldeles lätt att få igång verksamheten med stärkelse. Mina bakterier, de där LaktoVitalis, som syrar mjölk så himla bra, liksom A-filen, går inte igång på stärkelse. Däremot höjer stärkelsen blodsockret, och det finns säkert andra bakterier som tar hand om stärkelsen.

Men så kom jag att tänka på ...

Det finns ju redan synbiotika att köpa färdig i livsmedelshandeln, och vi har ju använt syrning som metod i tusentals år för att konservera vissa av våra livsmedel. Det allra enklaste är väl surkål. Den innehåller en hel del som är alldeles osmältbart för våra enzymer, och det spjälkas inte, utan kommer ner i tjocktarmen, med bakterier och allt, hela paketet.

Så för att ställa bakteriefloran tillrätta funkar det faktiskt riktigt bra med surkål. När jag lägger surkål och kassava ihop, så jäser kassavan. Det går säkert lika bra att få igång jäsning i kassava som i kål på det vanliga sättet, men bakterierna i kålen får igång processen. Nackdelen jag ser är att kassava, banan och potatis, liksom jordärtskockorna, också innehåller stärkelse som är lättspjälkad och som höjer sockret och håller det högt under lång tid, eftersom det handlar om "långsamma" kolhydrater. Det är inte någon stor fördel för en diabetiker att äta lågt GI, utan det förlänger tiden man har högt socker. Surkål funkar bättre, och det finns fler grönsaker som kan syras, fiberrika växtdelar utan mycket vare sig socker eller stärkelse.

Så även om Bengmark har hittat en bakteriestam som kan vara bra att få ner, tänker jag mig att det ska mer till än några små kapslar för att konkurrera ut dåliga bakterier därnere, och vad kan i så fall vara bättre än surkål?

Är det månne surströmming?

Anmäl
2016-07-30 21:05 #20 av: OlgaMaria

Allt handlar om olika bakteriestammar - de fungerar ju olika allihop och har olika effekter i kroppen. Och vissa förökar sig väldigt lätt i vår kropp och andra har det svårare. Grejen med denna nya synbiotika som pratas om här är att det är en ny patent, så vill man ha den stammen ska man köpa det preparatet. Men det finns ju många andra också. Surkål innehåller en hel del olika bra stammar och det är nog ett väldigt bra alternativ för de flesta.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-07-31 10:29 #21 av: Inkanyezi

Jag funderade över villkoren för att få patent på en mikroorganism, och jag hittade dem hos Patentverket. Det handlar, som man lätt kan förstå, inte alls om verkan (hälsosam/skadlig, bra/dålig) utan om att den kan framställas industriellt och inte har beskrivits tidigare. Det räcker alltså inte att upptäcka att en viss bakterie har goda verkningar, utan uppfinningen är processen att odla fram just den här bakteriestammen, och beskrivningen av verkningarna man förutsätter att den ska ha.

Bengmark har alltså ensamrätt, så länge han har patentet och betalar årsavgift, max tjugofem år, på att sälja just den här bakteriestammen i just den här kapslingen. Det finns också andra sätt än patent att skydda sin produkt mot piratverksamhet, men det är inte patentet i sig som gör produkten åtråvärd för brukaren, utan den verkan den antas ha och förhoppningsvis har. 

När jag trycker i mig surkål vet jag alltså inte vilka bakterier som ingår, utan jag kan bara hoppas att det är företrädesvis "goda" bakterier, som kommer att göra nytta när de kommer ner i min tjocktarm. Om jag tar Bengmarks kapslar vet jag att det är en bakterie som har dokumenterat goda verkningar, men jag är inte helt klar över hur den kommer att tas emot därnere.

Man kan anta att efter en antibiotikakur är det i stort sett rent bord, och synbiotika kan i så fall träffa väldigt rätt också i måttlig dos. Men när man inte har rensat tarmen från bakterier, kan kampen bli ojämn när man sväljer en kapsel, med några miljoner bakterier som ska bekämpa en armé av miljarder som redan finns där och är säkert etablerade.

Jag tänker mig att det är här som skillnaden ligger i hur man kan se effekterna av att ta probiotika i form av A-fil och liknande. Man har inte lyckats se några effekter av att äta livsmedel med probiotika annat än när de tas in efter en antibiotikakur som slår ut tarmfloran.

Och om vi då går tillbaka till Bengmarks synbiotika och surkålen, så är det ju möjligt att synbiotikakapslar får ungefär lika stort genomslag som A-fil, eftersom de måste kämpa mot en miljonfalt överlägsen motståndare. Surkålen, där miljarder bakterier har matsäck med sig när de kommer ner, kanske är bättre ägnad som gerillasoldater i det kriget?

Själva grundtanken är ju att byta ut en dålig tarmflora mot en som är bättre, precis samma som när man transplanterar skit, men kanske en mindre äcklande metod, eftersom man kan göra om det till smakfull mat, som man tar in den vanliga vägen. Det finns, trots fördelarna, ett motstånd mot att låta spruta upp någon annans skit genom anus, jämfört med att äta god och närande mat.

Om det nu är de där två bakterierna som Ingeniøren nämner, så handlar det ju inte bara om att få ner goda bakterier, utan också om att bekämpa de där två bovarna i dramat:
"Type 2 diabetes ser i nogen grad ud til at kunne tilskrives bakterierne Prevotella copri og Bacteroides vulgatus’ tilstedeværelse i tarmen."

Och när man skickar ner mat till tarmbakterierna, som resistent stärkelse eller inulin, så kanske man göder just de där två "dåliga" i högre grad än de förment goda som man ville stöda. Samtidigt kan det bli lättare att förstå hur kött kan påverka förekomsten av cancer i tjocktarmen, genom att det kanske ger näring åt en viss typ av tarmflora som vi inte vill ha.

Mycket skitprat blev det, men jag skulle gärna se mer forskning på hur tarmen och dess bakterier påverkar vår hälsa i ett vidare perspektiv.

Anmäl
2016-07-31 11:51 #22 av: OlgaMaria

Man vet i stora drag vilka bakterier som ingår i surkål, det varierar dock och är inte samma varje gång, men ändå...

"Four main species of lactic acid bacteria are commonly present in sauerkraut: Leuconostoc mesenteroides, Lactobacillus brevis, Pediococcus pentosaceus and Lactobacillus plantarum. Sauerkraut also can contain other species, such as Weissella species, Lactobacillus curvatus, Lactobacillus sakei, Lactobacillus coryniformis, Lactococcus lactis subsp lactis, Leuconostoc fallax, Leuconostoc citreum and Leuconostoc argentinum, according to the December 2007 issue of "Applied and Environmental Microbiology." Each batch of sauerkraut can contain different species of gut-friendly probiotics in different proportions, making your sauerkraut a different combination of probiotics each time."

http://www.livestrong.com/article/413921-does-sauerkraut-have-all-the-probiotics-i-need/

Jag tror generellt inte att det är så svårt att få effekt av probiotika om man tillför den. Men det kan mycket väl vara så att man behöver fortsätta ta varje dag om man vill behålla effekten. Våra magar återgår gärna till sitt normala och påverkas såklart till stor del av hur vi äter varje dag.

Fecesdonation verkar vara väldigt effektivt och jag önskar att vi började göra det mer.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-07-31 12:13 #23 av: Inkanyezi

Jag tror att den här trådens namn är ganska relevant när vi är inne på surkål, eftersom surkålen de facto inte är bara probiotika, snälla bakterier, utan också att de bakterierna har med sig prebiotika, en matsäck som gör att de har bättre chans att överleva och kanske i bästa fall dominera där nere i tjocktarmen.

Surkål är som jag ser det synbiotika.
Samma lär ju gälla också surströmming, men jag har inte lyckats äta lika mycket av den som av surkålen. När jag har jäst grädde, mjölk och diverse olika vegetabiliska fibrer och kolhydrater har jag också sett att alla bakterierna inte är lika pigga på att ta sig an animalier eller vegetabilier. En del av dem ratar fibrerna och tar bara mjölksockret i inledningen, medan andra gladeligt käkar fibrer och mer struntar i grädden.

Eftersom bakterierna i tarmen kan uppgå till mer än ett kilo, är det inte rimligt att tro att en liten kapsel eller tablett ska kunna slå ut de miljarder "onda" som man antar kan finnas i tjocktarmen. Det är inte heller rimligt att tro att en tarm fylld med "onda" bakterier ska bli bra av att vi skickar ner mat till dem.

Anmäl
2016-07-31 20:17 #24 av: subcalva

Har ni läst hela artikeln som jag länkar till i #17? 

Enligt Jeff Leach så gynnas goda bakterier i tarmen av en sur miljö medan vi i västvärlden har en betydligt mer basisk miljö pga för lite fibrer. Det är också lätt att bli insnöad på kosten och och missa att vi lever i en miljö som innehåller väldigt mycket mindre bakterier jämfört med hur Hadza lever. 

"In closing, us so-called modern humans probably have the most alkaline guts in human history because we don’t eat enough fiber – not even close. I’m gonna go out on a limb here and suggest that the big bellies of these Hadza kids is trying to tell us something about the importance of an acidic colonic environment early in our development – specifically in this 4-6 month window when they – and presumably all of us – started receiving our first non breast milk foods. This, coupled with their microbially-rich environment – contrast that with the hyper-sterile environment our kids live in today – may hold the clues to the rise in some of the terrible diseases our children are afflicted with so early in life. If this die is cast early in our immune system development, then it has implications for our health as adults as well.

If I had to pick one thing – among the myriad of dietary decisions we are faced with on a daily or weekly basis – making our colonic environment more acidic would be at the top of the list. By doing so, our more acidic colons will mean better barrier function (less leaky gut), a more hostile environment for potentially pathogenic bacteria, and a greater diversity of microbes. Smile. Your next meal is fast approaching."

Anmäl
2016-07-31 21:20 #25 av: Inkanyezi

Jag skummade den först, och nu har jag läst den mer grundligt och intrycket består. Jag kommer att försöka anpassa min kost till att skapa en surare miljö i tarmpaketet, vilket ju innebär en större mängd fibrer. Surkålen är en bra början, och jag ska försöka syra lite andra saker när jag kommer till Kuba.

Det jag inte riktigt gillade med den resistenta stärkelsen var att den höjde sockret rätt mycket, vare sig det var ena eller andra sorten, men bananmjölet höjde mindre än potatismjöl, och riven jordärtskocka i filen var bäst ur smakhänseende, och faktiskt inte höjde sockret mer än filbunken utan fibrer. 

Bland saker jag kan tänka mig att syra och som innehåller både fiber och stärkelse är ñame (yams), yuca (cassava), och potatis. Hur det är med malanga vet jag inte, men jag har inte provat att äta rå potatis för att få ner den resistenta stärkelsen ännu. Jag förutsätter att alla stärkelserika rotsaker eller knölar ger någon höjning av sockret, men i fallet bananmjöl och jordärtskocka är det marginellt, eller nästan inte alls när de är syrade.

Jag kommer ju också att ha god tillgång till kött, främst från gris, men också höns, får och get. Dessutom finns mycket bönor av olika slag, och jag ska testa hur mycket bönor jag kan tillåta mig. Jag kan tänka mig att också bönorna kan bli bättre av att syras efter att de är kokta, åtminstone något jag kan prova. De innehåller rätt mycket fiber.

En grej jag har gjort om sommaren, eftersom jag har haft väldigt högt blodtryck, är att jag har plockat maskrosblad och ätit. Ibland som de är, när jag är ute på någon tur, och ibland har jag gjort en vanlig sallad med maskrosblad. De höjer inte sockret alls, men de sänker blodtrycket ganska mycket. Man får passa sig och parera genom att minska blodtrycksmedicinen, eftersom maskrosen är ett av de mest potenta blodtryckssänkande medlen.

Hur man än vänder det handlar det om att hitta mat som funkar för att dels se till att tarmarna mår bra, så att hela jag mår bra, och att det håller sockret på en lagom nivå också. Kanske jag kommer att gå över mer till vegetarisk kost. Avocado finns att få tag på praktiskt taget jämt, och olivolja använder vi i hushållet även om den är dyr.

Det är lite en utmaning när det är konstaterat att jag har diabetes.

Anmäl
2016-07-31 21:58 #26 av: OlgaMaria

Själv tar jag maskrostillskott i kapsel. Det ska ju vara väldigt nyttigt på många sätt.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-08-01 10:11 #27 av: subcalva

Richard Nikoley har gjort ett inlägg om synpunkter på Elixa som är den probiotica han rekommenderar. I en kommentar skriver Karl (han som tagit fram Elixa) så här:

"Some of the best feedback I get is from customers who bought one time and never need to take it again. But quite often someone will take Elixa in the first place for some IBS-type problem, then observe the other benefits, then go on a researching rampage now they have seen that the gut really does affect the entire body, and then will take Elixa once every few months as a topup for the ‘other benefits’ (most commonly reported to be uplifted state of mind, reduction of mental fatigue, and improved bowel movement form). And the original IBS-type condition is a forgotten thing of the past.

The diet that is consumed after finishing Elixa is a key determinant of how permanent the effects are. Right now my advice on that is to understand the meaning of ‘FODMAP’ from a scientific perspective (not those ridiculously incorrect FODMAP diet guides online) and sequentially test sensitivity to each. This doesn’t need to be done super-clinically. The categories can be viewed simply such as: fruit, whole grains, starchy vegetables, cruciferous vegetables, dairy, etc.
They contain different ratios of fermentable substrates and you can establish which substrates are promoting good/bad microbe proliferation in your L.I. by testing your response to each over several days by introducing them separately (at high amounts) to your current diet.
This is basic though. There will be better advice and strategies arising soon.
Kind Regards,
Karl (Elixa)"


Dessutom tycker jag ytterligare en kommentar är väldigt intressant hur reaktionen på ett livsmedel kan ändras efter hur man äter:

"Just my opinion… experience. I *used* to have terrible reactions to potatoes and the smallest amount of potato starch including horrible joint pains (hips, knees, fingers, etc.). I spent years avoiding potatoes and potato starch. When I found this blog, I even called myself “Natasha vs potato”, that is how much of a menace it was to me. 

Now I know, that pain in response to nightshares, specifically potatoes means you are missing something. After several years, I can now eat potatoes (yellow, red, white, blue, French fries, starch) with no problems. In fact, the pain that I used to get…. I now get on a lesser scale if I have not eaten any potatoes. I suspect that the gut bugs that were missing/out of balance before…. now get hungry and out of balance if I don’t feed them.

Karl, don’t change the recipe. Potato starch is stellar."

Länken här

Anmäl
2016-08-01 12:02 #28 av: Inkanyezi

Det Karl skriver i det första stycket överensstämmer ju med mina tankar och upplevelser. Jag har definitivt upplevt en förbättring av hela verksamheten i tarmarna, och när jag ser tillbaka på det misstänker jag att 'other benefits' också finns i god omfattning.

Jag tror inte att jag behöver köpa Elixa. Det jag redan har uppnått med de pre- pro- och synbiotika jag har mixtrat ihop själv talar ett tydligt språk. Probiotika i filmjölk gav ingenting, prebiotika i form av bananmjöl gav i början gasbildning, vilken ganska snart avtog. Inblandning av prebiotika i form av riven jordärtskocka vid syrning av grädde var betydligt mer aptitligt och gav mycket fin konsistens på avföringen.

Det verkar som om probiotika behöver någon slags transportskydd för att komma hela vägen ner till tjocktarmen, och jag misstänker att det helst måste ner väldigt många bakterier, med egen matsäck, för att de med framgång ska kunna ta upp kampen med eventuella dåliga bakteriestammar där nere. Både riven jordärtskocka och kassava fungerar, men kassava höjer sockret mer och jordärtskockan är mer smaklig i filbunken. Potatismjöl höjer sockret ännu mer än kassava. Bananmjölet (fufu flour plantain) höjer sockret mindre än potatismjöl och har hygglig smak, men riven jordärtskocka är godast.

Alla de olika varianterna av fiber förefaller ge god näring åt tarmbakterierna, och jag ska prova att syra kokbanan, potatis och kassava. Jag har inte lyckats få fram någon riktigt bra bifiduskultur med avseende på smak, och de tabletter jag har, Bifiform, fermenterar inte vare sig potatismjöl eller bananmjöl så som laktobacillus i A-fil eller LactoVitalis Pro. Det går att syra mjölk eller grädde med Bifiform, och också jordärtskockan syras, liksom blåbär och björnbär, men det blir inte särskilt smakligt för mig.

Så eftersom jag vill undvika höjning av blodsockret fortsätter jag med det som jag har märkt inte höjer eller höjer mycket lite. Riven jordärtskocka, syrad, i syrad grädde, höjer sockret måttligt, exempelvis från 5,5 till 6,2. Surkål, som jag äter som den är, höjer inte sockret alls, utan det har sänkts när jag har provat. Jag kan utan problem sätta i mig flera hekto surkål, och jag tror att den kan ha kampglada bakterier kvar när den kommer till tjocktarmen. Jag käkade upp den hårda biten i mitten, som jag hade skurit i tärningar, och tuggade den inte alltför väl, med tanken att ju större bitar, desto mindre inträngning av magsyran. Att bitar nådde tjocktarmen vet jag, eftersom jag har sett dem i avföringen. 

Jag tänker prova att använda surkålen för att starta jäsning i bönor, för att få samma sorts bakterier i dem.

Och jag tror att jag får lov att syra kål också när jag har flyttat till Kuba. Det finns också en del andra grönsaker som kan vara intressant att syra.

Anmäl
2016-08-05 02:30 #29 av: Anders-S

Äter 50 g natto som första frukost, helst ekologisk.

Slänger förstås medföljande sås och senap som innehåller en hel del konstigheter.

Anmäl
2016-08-05 08:04 #30 av: subcalva

För den som känner att läge för att äta tillskott av bakterier finns nu också ett svenskt märke som heter Synbiotics. Säljs genom Foodpharmacy som i dagarna gett ut en bok om tarmflora mm. Länk till hemsidan där fortsatt länk finns till att köpa probiotikan finns här

Jag har precis fått notering om att hämta boken på biblioteket idag

"De fyra probiotiska bakteriestammarna har valts ut för sina unika förmåga att dämpa inflammationer och potentiellt att förebygga olika sjukdomar. Urvalet gjordes baserat på en screening av mer än 550 mjölksyrebakteriestammar. Slutligen valdes fyra olika stammar som kompletterar varandra effektmässigt. Specifikt för Synbiotics produkter är att de, vid sidan om sitt innehåll av bioaktiva fibrer (prebiotika)också innehåller mångdubbelt fler mjölksyrebakterier än de flesta av marknadens probiotika produkter.  Dessa produkter innehåller ofta en miljard eller färre bakterier att jämföra med Synbiotics Forte-variant, som innehåller 400 miljarder och standard-varianten som har 40 miljarder per dos."

Anmäl
2016-08-06 00:16 #31 av: Sindri

Det är precis den synbiotikan som Inkanyezi refererar till som Bengmarks, och den är ruskigt dyr.

Klart det vore bättre om man fick i sig den naturligt med vanlig mat.

Anmäl
2016-08-06 09:46 #32 av: Annielle

Jag har inte mer val än att få i mig den typ av mat som gynnar en god tarmflora så mycket som möjligt, mest fibrerna, sen är det kapselform som gäller och har gjort sen jag började med det för ca 12 år sedan, kapslar med probiotika har hjälpt min mage  oerhört, hade ständigt magsmärtor och kunde behöva gå 20 gånger om dagen med diarre´  innan jag började med probiotika och var begränsad socialt pga min mage/tarm.

Men tyvärr är det inte något som håller i sig om man slutar med dem, ja inte för mig i alla fall, efter några dagar utan pillrena börjar magen bli sämre igen.

Hade gärna ätit surkål m.m. men det kan jag inte p.g.a. onda värkande tänder som gör att jag skulle behöva leva på soppa konstant i så fall, men även histaminöverkänslighet så....

Ja , det är tur att det finns piller att ta till! Glad

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl
2016-08-06 10:08 #33 av: OlgaMaria

Men äter du bara lös mat? Surkål är ju inte knaprigt direkt utan mjukt. Men man kan också mixa surkålen i en smoothie och det brukar vara en hel del spad - den brukar jag lura i mina barn i ett glas juice. Hehe :) Älskar verkligen surkål. Har också mycket bekymmer med min mage och mår direkt mycket bättre när jag äter det.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-08-06 10:58 #34 av: Inkanyezi

Jag har förgäves letat efter riktig surkål i affärerna här runtomkring. Willys brukar ha den emellanåt, polsk surkål, syrade hela huvuden, vilket är väldigt bra när man vill göra kåldolmar med den.

Men idén bakom att ha riktigt syrad kål , opastöriserad, är att just få ner levande mjölksyrabakterier tillsammans med sådant som de mår bra av. Surkålen som säljs på burk är i regel pastöriserad, och då missar man ju hela grejen, eller åtminstone det mesta.

Så jag har satt igång att syra själv, vilket är ganska enkelt. Men jag tänker mig att också ta en tur ner till Järna och köpa syrade grönsaker, som jag inte har så lätt att hitta här. Det hade ju varit trevligt om affären alltid hade haft surkål på hyllan, men så är det inte.

Pastöriserad surkål innehåller alltså inte probiotika. Pastöriseringen tar ju död på bakterierna, och därmed går man miste om mycket av det som surkålen kan ge ur hälsosynpunkt.

Anmäl
2016-08-06 14:51 #35 av: Annielle

# 34

Tistelvinds ekologiska surkål finns ju i de flesta affärer, den är opastöriserad, finns även som syrade morötter, syrade gurkor och något mer tror jag Glad

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl
2016-08-06 14:54 #36 av: OlgaMaria

Det finns bra opastöriserad surkål här och där att köpa.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-08-06 14:59 #37 av: Annielle

# 33

Nej, jag äter absolut inte enbart lös mat, men om jag äter syrliga grejer så får jag direkt väldigt ont i tänderna och hemska ilningar, igår kunde jag inte hålla mig från att äta ett par näve röda vinbär som växer här på gården, fick ont efter bara några tuggoroch har det fortfarande så att jag inte kan tugga något på den sidan av munnen eftersom det gör för ont (brukar bara tugga på ena sidan av munnen de gånger jag äter något syrligt pga detta) tyvärr är det samma sak om jag dricker syrliga grejer, det gör ont.

Hade annars varit en bra id´e att blanda ut det i någon smoothie eller så som du nämner, bra sätt du lyckas få i dina barn det! Glad

Men sen är det som jag nämnde min känslighet/allergi för histaminrik mat vilket tyvärr syrade livsmedel som surkål hör till :(

Får bland annat en massa klåda av det!Ledsen

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.