Jag gör mesta maten så då får gubben fromt äta det.

Vi har olika kosthåll, jag och min fru. Hon lagar sin mat, jag min. 

Jag har å andra sidan inga problem alls med att låta bli en stor chokladask eller en burk med kakor. De kan bli lika gamla som flaskorna med sprit som ibland kommer hem efter resor och blir stående tills vi ger bort dem till någon.

Lite vådligt är det, eftersom en väldigt gammal chokladask inte står sig lika bra som än väldigt gammal flaska med rom…

Ja vi började med lchf samtidigt jag och sambon så jag hade tur.

Nix, men jag löste det istället så att sånt som jag har svårt att låta bli, tex bröd, godis, mm placeras på hyllor högt upp så jag inte kan nå dem. Min sambo är längre än mig så han når till de översta hyllorna.

Kan ni inte göra så att ni har ett skräpmatskåp, låda eller så, så behöver du inte se det varje gång du ska laga mat och ni slipper onödiga konflikter?

Jag fick inte med mitt ex men däremot satte vi lås på ett skåp så jag slapp utsättas för hans livsmedel i onödan

Jag har varit LCHF-are i 7 och ett halvt år och min man 3 år. Så det tog drygt 4 år att övertyga honom. När han märkte hur bra jag mår av kosten och hur gott man äter, så blev det lätt till slut. Jag bakar LCHF-bröd och gör ibland någon god dessert så han tycker numera inte att han saknar något från sitt "förra liv"

Jag tycker om att laga mat och tjejen älskar det jag lagar. Om hon lagar mat så blir det också lågkolhydrats… Mycket kanske på grund av att det inte finns så mycket annat hemma :)

Knäckebröd äter hon ibland. Men alltid med riktigt smör.

Hon har sagt uttryckligen att hon mår mycket bättre av den maten jag gör och mår illa av kolhydratsrikare mat.

Däremot så äter hon kolhydratsrik mat när exempelvis hennes mamma bjuder henne på mat. Godis och sånt gillar hon inte. Förutom mörk choklad, det tycker vi båda om :)

Har aldrig haft nåt problem med detta, jag till och med skär upp bullbröd som jag inte själv skall äta

Hur kolhydratsberoende är du? Är det ett mer eller mindre okontrollerbart sug, som gör att du kan gå väldigt långt för att tillfredsställa det, typ köra flera mil för att komma till en öppen affär och köpa det du är sugen på eller är det mer hanterbart?
Kan maken ge upp pasta till maten och "nöja" sig med ett LCHF-alternativ och äta sina chips, mackor och godis så du inte ser det? Låt honom låsa in grejerna så du inte kommer åt dem och se till att han inte ger dig några chips om han t ex måste äta framför TV:n. Det är trist med människor som fortsätter äta dålig mat, när man själv försöker bättra sig. Samtidigt kan de känna sig övergivna med sina egna dåliga vanor när du inte vill umgås genom att äta chips längre. Att vara tillsammans handlar dock inte om att äta skräpmat ihop. Man kan göra andra saker. Kan han tänka sig att äta en del av skräpmaten utanför hemmet så är det en fördel. Det blir ett smygande för hans del, men du slipper åtminstone frestas.

min särbo (nästan sambo) och bonusson har egna hyllor i mitt skafferi, min frys och i min kyl. Det har aldrig, inte ens från början, stört mig att de äter kolhydrater och att det därför finns hemma. Det enda jag ibland suktade efter i början var väl när de åt vanliga chips eller popcorn och jag satt med ostchips eller fläsksvålar.