Annons:
Etikettallt-om-lågkolhydratkost
Läst 14574 ggr
[tililili]
2009-01-01 21:51

Undringar om ketos

Är ketostillståndet när man börjar må bra igen efter att ha mått pyton av kolhydratbrist?

Hur lite kolhydrater ska man äta för att hamna i ketos och hur lång tid tar det?

Hur påverkar ketostillstånet viktminskning?

Spelar det någon roll vilken sorts kolhydrater man äter (Gi-värde)?

Annons:
Wildrat
2009-01-02 00:35
#1

1. Nej ketos betyder bara att man använder fett som energi istället för glukos.

2. Gränsen för att hamna i ketos är individuell och ligger nånstans mellan 80-120g har jag läst (kan fixa länk senare om du vill). Det går på nån dag, eller kanske ännu fortare. Så fort glukosen är slut så bränner kroppen fett och protein. Om man äter för lite är det kroppsfett och muskler som går åt.

3. Ketos har inget med viktnedgång att göra egentligen då det bara betyder att man bränner fett. Det säjer inget om vilket fett man bränner (i.e. dietfett eller kroppsfett).

4. För ketosens skull har det ingen betydelse varifrån kolhydraterna kommer bara man hamnar tillräckligt lågt. Men det är ju bättre att äta saker med låg kolhydrathalt, då får man ju äta mer.

chilisalsa
2009-01-02 01:00
#2

Det tar bara några timmar innan man är i ketos om man inte äter några kolhydrater. På natten när man ju fastar så är man t.ex i ketos. Det är egentligen bara en gradskillnad hur mycket ketos man är i. Även en kalorireducerad s.k. ickeketogenisk kost innebär att man är delvis i ketos, det är nämligen förutsättningen för att gå ner i fettvikt. Men en sådan kost innebär att man är och nallar på muskelmassa oxå… å det vill vi ju inte.

Medarbeterare på Kost

[ngupa]
2009-01-02 09:24
#3

#1 Jag skulle vara intresserad av den länken.

Tack!

Det du skirver där under punkt 2 är att om man då hålller sig under 80 g kh /dag så kan man räkna med att man är i ketos dvs viktminskning av fett?

mikaelj
2009-01-02 09:30
#4

Du minskar inte i vikt pga ketos.

Det innebär enbart att levern förbränner fettsyror för att producera en väldigt enkel sorts kolhydrat, ketonkroppen.  Den används sedan som energi av hjärnan, centrala nervsystemet, etc.

Viktnedgång sker när fettcellerna tillåts släppa ifrån sig energi. Förutsättningar för det är att man inte äter mer än man behöver (för då behöver de inte släppa ifrån sig någon energi, eller hur?), samt att insulinnivåerna i blodet inte är alltför höga - ju högre desto mindre energi kan släppas ut. Fungerar som en (gradvis) ventil, ungefär.

Att man kan gå ner i vikt genom hård motion är för att större mängd av det socker man äter kan användas för att fylla på musklernas egna förråd av socker, vilket minimerar insulinnivåerna i blodet. (om jag förstått det rätt)

Om du vill fördjupa dig inom ämnet, läs boken Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes.

Wildrat
2009-01-02 11:07
#5

#3 En bit ner på den här sidan står det men det står inte så mycket. Däremot finns en massa annan matnyttig info som ockå är värt att läsa.

Som sagt, under ca 80g hamnar du i ketos men det betyder bara att du drivs av fett istf glukos.

maxljungqvist
2009-01-02 12:58
#6

Skaldeman behandlar ketoner på ett för mig helt nytt sätt i sin bok "Ät dig ner i vikt". Om du inte läst den boken - gör det! Den var för mig en stor ögonöppnare varför vi bör anpassa kroppen till fett framför kolhydrater, med ett ganska bra - om ännu obevisat vetenskapligt - ramverk runtomkring. Skaldeman utgår alltid från att vi är grottmänniskor i grund och botten.

Det finns säkert en hel del forskning om ketoner, vilka vetenskapen har försökt få att framstå som "onaturliga" och "farliga". Fredrik Paulún är en av våra svenska motståndare mot ketosis. Han menar att tillståndet är farligt i långa loppet eftersom det leder till en surare miljö i kroppen. Detta stämmer naturligtvis inte med verkligheten. Ketosis är ett mycket naturligt tillstånd för kroppen.

Problemet är att all modern forskning som kommer fram i rampljuset verkar utgå från kolhydrater som utgångspunkt. När en kropp och en hjärna är anpassade för att använda socker som primärt drivmedel så är ketoner sekundära - så klart! När vi äter socker så säger vi till kroppen att lagra fett, nu är ju tillgången på mat stor! Kroppen är inte dum. Att ställa om till fett som bränsle tar tid. Skaldeman själv menar att hjärnan anpassar sig olika mellan olika individer, för han själv endast några dagar. Detta beror på hur snabbt man ändrar sin kost. Men för kroppen tar det längre tid. Skaldeman menar att det kan ta månader innan kroppen (bl.a. musklerna) kan använda ketonerna på ett effektivt sätt.

När den riktiga anpassningen till ketonkroppar sker minskar mängden i urinet som du pinkar ut. Det beror på att kroppen blir bättre och bättre på att använda dem som bränsle. Vi upplever detta genom att vi blir starkare rent fysiskt och samtidigt otroligt skärpta rent mentalt.

Att det tar tid (kanske uppåt 3-6 månader) att anpassa sig efter fett som primärt bränsle är någonting väldigt essentiellt och viktigt att komma ihåg. Fundera själv varför det finns så mycket myter om att ketoner gör en dum och trög - det är naturligtvis så att många av de experiment som har gjorts med ketoner har gjorts på kortsiktig basis. Självklart blir vi "dumma och tröga" under de första dagarna, veckorna och kanske även månaderna! Kroppen har ju ännu inte lärt sig att använda fett som primärt bränsle. Alla studier om ketonanpassning borde alltså ske på lång sikt - månader och år!

Huruvida man är i ketosis eller inte går att mäta genom ketonstickor (som tidigare nämnts i denna tråd). Problemet med dessa är många och jag tror därför att det bästa sättet att vara säker är att lyssna på kropp och sinne för att se om man mår bra eller ej. Om man efter några månader upplever att man är fysiskt starkare och mentalt klartänkt trots att man äter animalisk föda utan socker och stärkelse, bör detta vara nog talande för att dieten fungerar. Det bästa man kan göra under tiden är att äta mer fett och i stort sett strypa allt som heter kolhydrater. Man kan så klart äta lite grönsaker som växer ovan jord, för att göra det hela uthärdligt rent mentalt.

Ett plus som även Skaldeman skriver om, är att ens frizon ökar markant ju längre man lever konsekvent enligt denna föda. Om kroppen under lång tid har anpassat sig efter att använda fett (ketoner) som bränsle, är det lättare för kroppen att återhämta sig efter kortvariga slarv. Den kommer snabbt att gå tillbaka till fettet som bränsle efter att du är tillbaka på banan. Du kan alltså slarva till det ganska rejält någon dag eller två, förutsatt att du har varit förbannat noggrann och konsekvens månaderna innan.

Det finns alltså väldigt starka skäl till att låta LCHF ta tid, och inte låta tillfälliga svackor leda till totala misslyckanden. Håll dig till banan och passa på att njut av resan!

Glad

Det är i sin tur inte särskilt konstigt att ketoner är ett mer effektivt drivmedel än socker. Tänk dig hur våra stenåldersförfäder tvingades vara i bra fysiskt och psykiskt skick för att kunna jaga effektivt och vara snabb på benen. Detta trots att de inte hade någon vidare tillgång till socker (i synnerhet inte under kalla perioder).

Bara lite reflektioner om detta med ketosis och LCHF. Det är ett extremt relevant ämne för oss som lever på animalisk kost.

/Max

Annons:
mikaelj
2009-01-02 13:34
#7

Vad jag läst går det faktiskt åt mer kalium, men rimligtvis borde man samtidigt få i sig så mycket kalium man behöver via maten man äter för att "motverka" eventuella biverkningar!

Eller med anda ord: maten är i balans med sig själv.

smeo
2009-01-02 19:46
#8

maxljungqvist  Bra skrivet

Jag har också läst boken

Jag såg att tex avokado o svamp inehåller Kalium

Pasi
2009-01-02 20:57
#9

Jag håller också med - Bra skrivet Max!Glad

mikaelj
2009-01-02 21:18
#10

Måste jag hålla mig till banan? :(

rebeckao
2009-01-02 21:21
#11

Menar du att det står "tillbaka på banan" ? Max menar nog bAnan som i skridsko-banan, inte banan som i frukten. :)

mikaelj
2009-01-02 21:44
#12

Puh!

maxljungqvist
2009-01-03 10:04
#13

Haha, ordvitsar är så lustiga! SkrikandesTystCool

Annons:
Upp till toppen
Annons: