Annons:
Etikettövrigt
Läst 11107 ggr
Andina
4/5/09, 3:04 PM

Tålamod - för din kropp

Många som går in för en LCHF-kosthållning gör det för att gå ner i vikt.

Och väldigt många är väldigt otåliga… Det ska gå fort, vill se resultat på någon enstaka vecka.
Jojo-bantning och andra sätt att hålla sig på "svältgränsen" nämns ofta som en orsak till att det kan ta tid innan kroppen vågar känna sig trygg - och 'lita på' att det kommer mat och näring i tillräcklig mängd - för att börja släppa på sina fettdepåer. 

Så till min fundering då:

När/Om 'man' är otålig som LCHF'are och inom de första veckorna/månaderna provar sig fram med att utesluta än det ena och än det andra, dra ner på kh ännu mera, fakira en period, äggdeffa en annan period… osv - det måste väl också göra att kroppen kroppen blir mer förvirrad än trygg?

Vi ser många rekommendationer om att ta det lugnt och inte stressa. _Toppen! Jättebra!
_Men det är som att sådana råd är svåra att ta till sig för många, i sin iver. Istället slukar 'man' snabbt råd och tips som att utesluta produkter (mjölk, ost t ex), minimera kh ännu mera, fakira osv - och provar detta. Råd som kanske borde prövas lite senare på ens lchf-väg - d v s om man inte märker något resultat på något längre sikt än några få veckor…?
(Detta gäller väl, för den delen, även de som valt LCHF av andra anledningar också.)

Nu är jag inte alls emot tips och råd här på KiF. Tvärtom! Jag uppskattar detta forum högt över alla andra forum jag besökt. Superba människor och superb info + råd!

Näe, vad jag önskar är, att alla vi nybörjare ger oss och våra kroppar en chans - ger oss tid och jobbar lite på vårt tålamod!

(Vill bara få skriva av mig mina reaktioner…)

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Annons:
linneaennil
4/5/09, 3:33 PM
#1

Det låter vettigt.

Den som tror sig veta allt

vet inte särskilt mycket

bustas
4/5/09, 3:38 PM
#2

 Andina! Här är mina erfarenheter som i viss mån "mallar" dina!

Tålamod är A & O. Den 18:e november förra året startade jag med att gå direkt till under 5 % kolhydrater. Första tre veckorna rasade det 6 kg. Vid årsskiftet ytterligare 2 kg.

Efter detta var det bom stopp! I princip höll detta stopp i sig i 3 månader där jag pendlade på kilot upp och ned. Så plötsligt (utan att ändra på någonting i kosten) tappade jag ett halvt kilo på en vecka och nästa vecka ytterligare ett halvt kilo och det ser ut att bli liknande resultat denna vecka. Det skulle alltså bli c:a 2 kilo per månad. Denna viktnedgång är helt perfekt för mig och fortsätter det på detta sätt skulle jag nå mitt mål om tio månader. Skinnet hänger med och folket i min närhet behöver inte undra om jag är sjuk. Så, varför gav jag då inte upp under de tre månadernas stopp? Jo, jag har mått fantastiskt bra och alla småkrämpor försvann. Midjemåttet (minus 12 cm) gav indikationer under hela tiden att något positivt hände. Jag vill rekommendera alla som börjar med denna livsstil att inte bry sig om alla vittnesmål om enorma ras i vikt. Kör ditt eget "race" och ha tålamod! Det är kontinuiteten som gör att kroppen "vänjer sig" och en mängd omläggningar av kosten till och från blir negativt. Detta är min teori som i praktiken funkat för mig. Det tog mig tjugo år att bygga upp 30 kg övervikt och tappar jag dessa på 1 ½ år, ja då anser jag att det är snabbt!

bazz
4/5/09, 4:38 PM
#3

Toppen inlägg!!

Det finns både bra och sämre aspekter med att vara synlig i pressen. Eftersom tidningarna skriver om LCHF som en bantning (och inte en livsstil) så är det nog tyvärr många som hoppar på bantningståget. Och blir besvikna när de inte som genom ett mirakel rasar ner i vikt. Helst 20 kg på någon månad…

Man kan nog inte påpeka för starkt att detta är en viktnormaliserande kost över tid.

Ta det lugnt och låt kroppen jobba ifred är ett jättebra råd.

Så till nästa råd som också är jättejättejätte svårt i början (och som jag fortfarande ibland måste påminna mig om):

*Ät när du är hungrig och sluta när du är ohungrig!

LatMask
4/5/09, 4:52 PM
#4

Väldigt bra skrivet, Andina!

Ibland när jag läser frågor tappar jag hakan alldeles. Folk har lagt på sig tjugo-tretti kilo under ett antal år och blir sura för att ingen kan lova dem att kilona försvinner till beach 2009…

Solpuss
4/5/09, 5:15 PM
#5

Tack för ett bra inlägg. :o)

Själv har jag varit lchf trogen i två månader. Vågen står alldeles blick still och har gjort så hela tiden. Midjemåttet är dock mindre, medan bröst och rumpa blivit snyggt större. ;o)

Om jag går ner i vikt så småningom ser jag det som en mycket välkommen bonus, men att slippa sötsug och svält-hunger är guld värt!

*nöjd solpuss byter inte kost i första taget*

Leilin
4/5/09, 7:32 PM
#6

Helt rätt!

Själv firar jag snart ettårsjubileum med lchf och har på det året blivit av med runt 28kg. Sen i julas (alltså 3mån nu) står jag dock still och gungar upp och ner nåt eller några kilo, trots att jag äter som tidigare. Hade det varit på gamla VV-tiden hade jag fått läggas in för panikångest vid det här laget, men nu bryr jag mig inte så mkt. (vilket i sig är ett MIRAKEL för mig med min ätstörningshistoria)

Insåg vilken mental förändring som smugit sig på när jag var förbi jobbet för första gången på över ett år (fledig) och fick massa wow-kommentarer om nya vikten. En chef som jag inte träffat tidigare tittade undrande efter typ femte axelklappningen i korridoren och då hör jag mig själv helt kolugnt säga: "Ja, jag har tappat en hel del i vikt sen sist". Varken mer eller mindre, ungefär som "det är fint väder idag". Det är helt oviktigt vad jag väger och jag lägger inte längre nån värdering i det!

Jag litar på min kropp nu, den kommer tappa vikt igen när den är redo. Tills dess fortsätter jag äta och leva bra och har istället börjat röra mig mer, för jag känner för det. Våren är här och jag mår så bra!:)

Annons:
raphanus
4/5/09, 7:46 PM
#7

Jättebra skrivet! Den optimala vägen till ett bättre liv är kantad av fett och tålamod!

Andina
4/5/09, 8:41 PM
#8

Vilka fantastiska resultat ni har nått, Bustas, Solpuss och Leilin! Och kanske även ni andra.
Själv har jag jobbat och jobbar fortfarande med att öka mitt matintag - både proteiner och fett och kalorier - eftersom jag upptäckt att jag ovetandes levat långt under svältgränsen i många herrans år. Det är först nu jag börjar ana att kroppen börjar vilja släppa ifrån sig av depåerna, lite, lite, en gnutta i taget, lite försiktigt (gick över till lchf i januari). Jag har inte vägt mig och inte heller "måttat" - men det känns så tydligt i alla fall, att lagret börjar "lägga sig på plats" om inte annat.

Ja, Latmask, det är "hak-fällande" ibland, att se hur otåliga vi människor kan vara… Jag gissar att jag gömmer mig bland buskarna intill Beachen 2009 också…  Eller bänkar mig i mitt tält…  En sommar mer eller mindre, spelar väl ingen roll… Flört

Nu är det väl så att om man upplever förbättringar av andra slag än de som fick en att prova lchf, så är det kanske lättare att hålla sig till Fru Tålamod ett tag. Och som jag uppfattat det så verkar ändå de flesta märka av andra fördelar med lchf'andet… god mat, man blir piggare, starkare, får bättre hy, lugnare mage osv, osv.
Jag hoppas alla "ivriga" tar sig tid att upptäcka sådana fördelar också!

Raphanus - härligt "ordspråk" - har du inte lagt in den i "ordspråks-tråden" kan du väl göra det?

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Vicks
4/5/09, 8:56 PM
#9

Ja, tålamod är tyvärr en egenskap jag inte besitter alla gånger. Men så sant det du skriver! Glad

Go-D
4/5/09, 8:57 PM
#10

Jag hör också till de ivriga som helst vill tappa en herrans massa kilo så fort som möjligt men börjar inse att det inte kommer att hända.

Efter att ha läst den här tråden har jag dock besinnat mig lite, och jag ska försöka utrusta mig med tålamod istället. Fast jag är lite av den karaktären att om jag inte går ner i vikt som jag vill, så kan jag lika gärna äta en…macka…eller två… och det är kanske inte så bra, men på det stora hela spelar det kanske inte jättestor roll. Vad kan det bli, ett par mackor i månaden på sin höjd? Eller spelar det roll?

Andina
4/5/09, 9:02 PM
#11

Bazz, ditt råd är ett av de svåraste för många, ja. Jag håller med dig. Vi är ju vanedjur även när vi äter - oavsett vad vi äter… åtminstone jag… Jag kan fortfarande komma på mig med att ha för bråttom när jag äter (det är ju så gott…) och känner inte efter om jag är ohungrig eller inte… Och plötsligt - så är jag stompmätt!

Så det rådet behöver jag se lite oftare! :)

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

LatMask
4/5/09, 9:04 PM
#12

Leilin, härligt att höra hur det funkar - jag klipper in vad du skrev:

"Det är helt oviktigt vad jag väger och jag lägger inte längre nån värdering i det!

Jag litar på min kropp nu, den kommer tappa vikt igen när den är redo. Tills dess fortsätter jag äta och leva bra och har istället börjat röra mig mer, för jag känner för det. Våren är här och jag mår så bra!:)"

Det är så vi alla borde känna!

TantRafa
4/5/09, 9:08 PM
#13

Så himla bra tänkt och skrivet, Andina!

Är själv bara några veckor gammal i mitt LCHFande men har redan märkt så många fördelar med denna kost . Skulle jag dessutom gå ner i vikt är det för mig en bonus.

Så jag säger som jag alltid har sagt:

Om du ser att jag tappar ett hekto så låt det ligga!Cool

Annons:
StefanBlixt
4/5/09, 10:21 PM
#14

#0 Andina

Du har nog väldigt rätt i det du skriver. När jag, på läkarrekommendation, bytte till LCHF pga diabetes typ II så var han noggrann och upplyste mig om att även denna mirakelkost kan ta lång tid. Han sa: Du har idogt tuggat dig tjock och sjuk under nästan 44 år. Det ramlar inte bort i en nysning. Ge det tid och framför allt: NJUT av att må bra!

På sätt och vis är jag skyldig honom mitt liv, för jag har verkligen stannat till och börjat lukta på blommorna längs vägen. Jag har aldrig sett LCHF som någon bantningskur eller en diet. Det är bara ett annat sätt att leva sitt liv. Ett sätt som passar min kropp betydligt bättre än s.k. normalkost. Det är en sak när kroppen är frisk och man kan komma undan med sina matsynder… och det är en helt annan sak när kroppen plötsligt går sönder, börjar halta och fungera dåligt.

Jag vet att jag kommer att må bra för en lång tid framöver nu. Jag har inte bråttom med någonting längre. Jag mår bra, jag lever gott och framför allt… jag njuter för första gången på väldigt länge!

Tack för ett bra inlägg!

_______________________________________

För den outbildade är ett A bara tre pinnar.

Källa: Nalle Puh

__________________

Stefan Bloggar här på sajten

Stefan bloggar också här, på extern sajt

mejram
4/5/09, 11:51 PM
#15

Jag har tappat mer än 15 kg med VV, två gånger dessutom. Båda gångerna var jag oerhört stolt över min prestation. Jag hade kämpat för ett mål och uppnått det.

Nu har jag tappat ungefär 11 kg med LCHF. Men jag är inte stolt. Jag mår bara fantastiskt bra och bryr mig inte så mycket om vikten. Tycker att den dummaste kommentaren jag får från folk är "gud vad du är duktig". Jag är inte duktig, jag är smart. Smart som väljer att äta god mat, i tillräcklig mängd för att bli mätt i stället för att leva livet hungrig.

All otålighet som jag hade på VV-tiden har jag sluppit, eftersom det är så många saker som händer med kroppen under tiden. Magen blir lugn, blodtrycket sjunker, ingen hunger. Dessa saker var inget jag ens reflekterade över på VV-tiden. Då var det endast och allena vikten som betydde något.

Aniara4
4/6/09, 10:54 AM
#16

#15 Jag blir också lite ställd varje gång nån säger att jag är så "duktig". Eh - vaaaaaaa…? Jag bara äter och mår bra. Känns inte som nån prestation alls egentligen. Men ok, jag får väl hänföra det tillbaka till omställningsperioden, då var jag väl lite duktig som stod ut och stod emot sötsuget. Och efter varje avsteg när sötsuget kommer tillbaka är jag väl lite duktig igen som biter ihop och tar mig tillbaka igen.

Men viktminskningen ser jag mer som nåt som liksom bara händer.

vickiskrylbo
4/6/09, 11:02 AM
#17

Otroligt sant! Jag har snart ätit LCHF i ett år, den 3 maj, men "bara" gått ner ETT kg… Jag testade denna kost för att gå ner i vikt och jag såg de 5-10 kg som jag skulle behöva gå ner rasa av mig i en rasande fart, vilket inte skedde… Nu har jag insett att min kropp inte har tyckt om alla jo-jo bantningar jag har utsatt den för sedan 25 år tillbaka, sen ajg var 15 år ca… Kanske kommer min kropp att släppa ifrån sig några kilon åren framöevr, eller så inte!? Men jag mås så pass bra av att äta LCHF så det får bli en bonus i så fall, jag kommer aldrig att gå tillbaka till att äta mycket kolhydrater igen. Fy för uppblåst mage, omväxlande diaréer och förstoppning, gallbesvär, trötthet, jobbig pms och blodsocker fall 10 ggr/dag, vilket alltihop har blivit betydligt bättre och fortsätter förbättras hela tiden!!!!

Tålamod!!!! ;-))

Andina
4/9/09, 3:00 PM
#18

Ja, jag tror tålamod kan vara en av våra viktigaste "nycklar". Jag har inte heller gått ner i vikt sedan jag slungades in i lchf-tänket. Men det är ju bara några få månader sedan - började i januari i år… och det är ju "ingen tid" med tanke på hur många år jag fött kroppen med näst intill enbart kolhydrater av olika slag. Det var ju inte under 3-4 månader min viktuppgång pågick heller - näe, där fanns det minsann "tålamod"… och låååång tid att gå upp i vikt. Och det troligaste är att jag skapade många obalanser i kroppen innan de (obalanserna) började "manifestera" sig i form av fysiska kilon!

Precis som många här skriver - jag mår så mycket bättre på så många andra sätt, så vikten har nästan blivit "oviktig" i sammanhanget! Och jag är övertygad om att när allt annat har balanserats i kroppen kommer även vikten att balanseras. Det vore ologiskt annars…

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

LatMask
4/9/09, 11:58 PM
#19

Andina, du skriver suveränt vettigt i denna tråd. Måtte den nå alla nya och otåliga!

frodig
4/10/09, 12:04 PM
#20

Vill bara puffa för den här tråden Skrattande!

Bra initiativ och så bra formulerat av dig Andina, och även ni andra som fyllt på.

Hoppas ni får en solig och fin lååångfredag allihopa Kyss!

Annons:
babo
4/10/09, 1:15 PM
#21

Hej på Er alla! En sådan bra tråd Andina. Jag har gått ned fem kilo. Började i januari. Nu står det still och jag började tänka på att ändra kosten något för att kunna gå ned ytterligare. men nu efter ha läst här så skiter jag i det. Fortsätter som vanligt. Tror att om man tänker i dom banorna att man måste gå ned i vikt hela tiden så stressar man kroppen, och det lär inte vara bra har jag hört här. Huvudsaken att man mår bra och är nöjd och belåten i magen Glad

Andina
4/10/09, 6:44 PM
#22

Åh, vad glad jag blir att några till har blivit inspirerade att ge Fru Tålamod en chans!!! Och jag är övertygad om att de som blir gladast i förlängningen är ni/vi som gör det!

Så vi börjar väl med en riktigt God och Glad Påskhelg! på er allihop!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

nenna31
4/10/09, 7:19 PM
#23

Tack för sååå många fina goa och glada råd……Glad….Håller helt o hållet med er….tålamod är viktigt …..men svårt ibland……

Men ju längre tid jag har ätit/äter denna kost så känns det som mitt tålamod bara blir bättre …….har många många kilo att tappa…..har just nu tappat 6 kg på sex veckor vilket är kanon…..jag tappade de första 3-4 kg väldigt tidigt och stod sedan nästan still ett par veckor…för att nu de sista två tappa resten…..hade det varit som flera av er säger under en vv period så hade jag säkert varit väldigt besviken de veckor jag stod still….men denna gång så känns det sååå rätt….Det är framförallt så himla skönt att inte ständigt vara hungrig, sugen och att inte ha dåligt samvete för vad jag stoppar i min mun…kex o knäcke frossan är borta…..magen mår bättre ….jag känner mig piggare, gladare och mer tillfreds med mig själv…..

Sa senast för någon timme sedan till min dotter ……- Det här känns så bra för mig och jag tror och hoppas att det fortsätter…..Hon tittade på mig och såg riktigt nöjd och glad ut …..och höll givetvis med mig….

Tack alla lchf:are för ert stöd och en Riktigt Glad Påsk..!!!!Kyss

LatMask
4/12/09, 4:14 PM
#24

Det här är en sån jättebra tråd, väl värd att läsa t o m på påskdagen!

niloss
4/12/09, 4:26 PM
#25

Väldigt inspirerande tråd tack för det TS ska läsa den med jämna mellanrum som en påmoinnelse tror jag, tack från en som höll på att tappa förståndet.

Siggebus
4/12/09, 4:42 PM
#26

Mycket bra tråd!

Jag går ner saktare än jag gjort med någon av alla de bantningsdieterna jag kört tidigare och visst skulle det kunna vara frustrerande. Glad

Men skillnaden är att nu äter jag och framför allt lever jag mitt dagliga liv som en mycket piggare, mättare och gladare människa!

Jag tror att det är just den där känslan av lugnt välbefinnande och mättnadskänsla som gör att jag inte får panik över att det går något långsamt. (jämfört med någon svält-diet alltså).

Jag lever liksom "i nuet" och tänker inte längre att "när jag gått ner alla mina överviktskilon då ska jag äta det eller detta". Jag äter så himla gott och mår så bra jämfört med tidigare och det finns ingenting jag går och längtar efter.

Jämförelsevis går min vikt nedåt saktare än med annan kosthållning men det spelar ingen roll känns det som för nedåt går det ju! Tungan ute

babo
4/13/09, 1:12 AM
#27

En annan aspekt… jag har blivit lugnare på så vis att jag har inga "bekymmer" längre med maten. Jag har inte ett sug efter något annat, det är det som har lugnat. Precis som om jag fått en lugnande tablett. Låt maten vara din medicin, som någon har sagt. Lättare att laga mat, lättare att handla. Inga samvetskval för att jag inte äter frukt t.ex.. Ja det är säkert någon annan som kan fylla på… jag vet vad jag ska handla. Det blir aldrig något "extra" jag har med mig ut från mataffären… allt som man har "trott" på tidigare är borta - jag/vi går våra egna vägar - inte styrda utav (ni vet vilka), det är så befriande…

Annons:
babo
4/19/09, 1:49 AM
#28

Nu har jag läst alla era inlägg en gång till. Kände att jag behövde lite inspiration.

Kiasara
4/19/09, 2:13 AM
#29

Vilken fantastiskt viktig tråd! Det är som raphanus skriver i #7 "Den optimala vägen till ett bättre liv är kantad av fett och tålamod!" Jag har ätit enligt LCHF i drygt två år och gått ner 3-6 kg men jag mår så mycket bättre och med min ämnesomsättningssjukdom "borde" jag ha gått upp 20-30 kg så jag är glad och nöjd!

sepersl
4/19/09, 2:40 PM
#30

Tålamod är verkligen nyckeln till framgång. Vilken fantastisk tråd och jag kommer att läsa den många gånger för att hålla mitt tålamod uppe Flört

SusieQ
4/23/09, 2:36 PM
#31

Befriande är ordet! Jag var så trött på matlagning och att handla - överhuvudtaget så jäkla trött och håglös. Nu är mitt lv annorlunda. Jag är mycket piggare i både kropp och själ och i och med det vaknar den slumrande kreativiteten. Livet leker och jag får vara med  Cool.

Men, i ärlighetens namn, skulle jag uppskatta om jag gick ner lite i vikt också. Jag har lite svårt med fettet och skulle vilja veta hur mycket fett MINST man bör äta

LatMask
4/29/09, 10:44 PM
#32

putt!

sepersl
4/29/09, 11:37 PM
#33

hhmm, är inte säker men har för mig att jag läst att mängden fett ska vara minst vad proteinerna och kolisarna tillsammans är dvs.

80 g proteiner + 20 g kolisar ger minst 100 g fett

[Pennylane1]
4/30/09, 12:15 AM
#34

appropå? Denna tråd har väl inte handlat om det alls?

Annons:
SusieQ
4/30/09, 12:42 AM
#35

Tack till dig som ÄNTLIGEN  svarade på min fråga trots att jag gjort det fatala misstaget att blanda ihop t r å d a r  Foten i munnen

Effie
4/30/09, 9:28 AM
#36

Tålamod? Jooovisst - men ibland tryter det. Är inne på mitt tredje år, och ändå vill inte de där 30-35 kilona ge sig iväg… å andra sidan, vad är alternativet? Återgå till lättmjölk och fullkorn? Viktväktarna och Itrim, som distriktsköterskan föreslog? Nej, jag mår bra och trivs med maten, nog sjutton ska det funka till slut.

SusieQ; det är inget brott Glad att blanda ihop trådar; det är bara en risk att frågan försvinner i den allmänna diskussionen. Hur mycket fett? sepersl gav dig en bra riktlinje. "Tillräckligt för att bli mätt" är en annan riktlinje. Sedan får man väl pröva sig fram. Vissa tycks gå ner i vikt av att öka fettmängden; andra minskar den.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

[Pennylane1]
4/30/09, 11:12 AM
#37

Äntligen? Det var inte ens en timme efter du skrev den? Och jag gick igenom hela tråden för att se vilket inlägg din undran hade anknytning till , denna tråd handlade ju just om att INTE bry sig om de här quickfixråden så jag fattade inte vrd det kom ifrån!?

Andina
6/6/09, 12:18 PM
#38

Hörrni, visst verkar det väl smartare att lära sig avstressning och tålamod (än att pressa oss genom att testa än det ena och än det andra) om vi vill må bra i både kropp och själ och minska i vikt?!?

_Lite enkla förklaringar, citerade och saxade ur  
_Orsakar stress fetma - Seek4Fitness :

. . .
Visste du att stress kan göra dig tjock? Speciellt runt magen?
Stress kan påverka din matsmältning och få den att antingen avstanna helt eller det motsatta. Detta orsakar ofta svullen och spänd mage, dålig nedbrytning av mat och ökad risk för att du äter för mycket. Dessutom är stress en stor anledning till ökat godissug. 
. . .

**STRESSMEKANISM
**Vårt fysiska "stressystem" består av körtlar och de hormoner som produceras i dem. Hormonerna påverkar vävnaden och "stress" uppstår som resultat.
Det första som händer när du blir stressad är att dina adrenalinkörtlar släpper ifrån sig adrenalin, noradrenalin, aldosteron och cortisol. 

  • Adrenalin och noradrenalin gör att pulsen stiger, att dina blodådror och lungvävnaden blir större och att hjärnan fungerar bättre. 
  • Aldosteron kontrollerar natrium- och kaliumbalansen i blodet samt celler och vävnad och det påverkar kontrollen av vätskebalansen. Ju mer aldosteron, desto större mängd salt i kroppen. Saltet gör att vattnet hålls kvar i kroppen = ökad vattenansamling. Detta är anledningen till att många människor går upp i vikt när de är stressade - helt enkelt på grund av ökad vattenmängd. 
  • Cortisolet ser till att det är rätt mängd glykos i blodet, att ådrorna drar ihop sig på vissa ställen (exempelvis runt tarmarna - vilket orsakar dålig matsmältning), att blodtrycket ökar och att aptiten stimuleras när du tvingas kämpa eller fly. Detta är en anledning till att många människor går upp i vikt eller har svårt att gå ned i vikt när de är stressade.

I kronisk stress blir aptiten ofta stimulerad med snabba kolhydrater eller ökat alkoholsug. Denna kombination av faktorer gör att mer fett samlas runt magen. Nu för tiden har fler människor bukfetma än någonsin förut. Detta beror på två saker: stress och socker, vilka båda orsakar ökad fettmassa runt magen.
. . .

** Don't Worry - Be Happy
**"…In every life we have some trouble When you worry you make it double Don't worry Be happy  Don't worry Be happy now…"

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

sepersl
6/6/09, 2:51 PM
#39

Stressen (och dåligt tålamod) är nog den största boven när det inte händer något. Kanske ska prova att göra något anti-stress istället för ufo, fakir, ta bort mejeriprodukter etc ?! Oskyldig

Finns det någon tråd om anti-stress-aktiviteter eller andra tips om hur vi ska få ner "de dumma" hormonerna?

Solpuss
6/6/09, 6:30 PM
#40

Läser om stress och kommer att tänka på min spikmatta. Ska nog ta en halvtimme på uterumsgolvet. *ler*

vickiskrylbo
6/9/09, 10:30 AM
#41

Jaaa, spikmattan är toppen! Jag somnade på min igår kväll!

Annons:
Solpuss
6/9/09, 11:00 AM
#42

Jag har börjat lägga kinden på den, det löser käkspänningar, men gör ONT, så jag klarar bara en kort stund.

Solpuss
6/9/09, 11:02 AM
#43

Jag har börjat lägga kinden på den, det löser käkspänningar, men gör ONT, så jag klarar bara en kort stund.

Balanserad
6/9/09, 11:04 AM
#44

Vilken bra och framförallt VIKTIG tråd! Instämmer till fullo i allt som skrivs.

Vi har ett ätmönster som finns i ryggmärgen oavsett om vi äter LCHF eller annat och det är det som ställer till det för oss emellanåt.

Har vi som vana att vi ska äta framför tv:n eller när vi talar i telefon eller annat, så fortsätter vi så även med LCHF och då kanske det blir för mycket av visserligen det goda och tillåtna, men ändå onödiga.

I början innan vi har lärt oss hur det fungerar så ska vi nog äta mer än vi bör (om vi nu vill det förstås), men sen när vi börjar bli säkrare och vet hur vi fungerar och kroppen blir trygg, då ska vi se över våra matvanor och justera och då kanske kroppen släpper på de överskottskilo som finns.

LCHF är för livet, för mej i alla fall!

[Anega]
6/9/09, 11:27 AM
#45

#39

För mig är det yoga och spikmatta som gäller för att stressa ner. Leta tills du hittar din grej. Jogga, dans, knyppla, meditation, måla eller whatever.

#0

Bra inlägg!!

QueenRoxy
6/9/09, 11:47 AM
#46

Bra inlägg Andina!

Min "avstressningsgrej" är keramik - all stress o alla bekymmer försvinner!

Andina
6/12/09, 1:34 AM
#47

Härligt QueenRoxy - keramik! Det har jag aldrig provat på men ofta varit nyfiken på. Och många bra tips på vad man kan göra i inläggen ovan.
Yoga och meditation m m är bra som du, Anega, bl a skriver, Qigong likaså.
Solpuss - spikmattan.. Den är jättebra tycker jag, jag äger en så'n själv och säljer dem ibland. Däremot kan jag ibland känna mig less på den! :) Käkspänningar - har jag haft på sistone väldigt mkt och fått riktiga problam av (lever i en knepig livssituation just nu) - provade spikmattan mot det efter ditt tips här… gjorde tyvärr lite för ont… (tror att jag kan ha antingen inflammation i käken eller bihålor..) Men kommer att testa mattan mot det igen senare!

Men vad du än tycker om att pyssla med är bra och "harmoniserande", anser jag!

Själv har jag provat på lite av varje - och nå't som jag tyckte var jätteroligt var järnsmide - inga stora tunga grejer, dock, men lite mindre tunga prylar. Jättekul!
Rita/måla/designa och skriva är grejer som jag också flyr in i när jag vill "bara vara".

Jag har även lyckan att få syssla med det jag älskar även som yrke - jag jobbar en del med form och färg bl a och jag arbetar med alt behandlingar m m, vilket innebär att det är mycket meditativt och avslappnat även under arbetstid - helt enkelt riktigt "lyxigt" för kropp och själ!

Jag anser att vilken passion man än har, vad man än älskar att pyssla med ger just avslappning och harmoni och stressar av! Det kan vara "stort och avancerat" men det kan också vara "litet och enkelt".
Så jag uppmuntrar alla att göra det du älskar att göra - och du trivs bättre med dig själv och din tillvaro - du blir mer harmonisk! Och därmed mer avslappnad….

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Solpuss
6/12/09, 7:25 PM
#48

Det gäller att ligga nätt… *ler*

Så klok du är. Gott att läsa dina ord.

*solkramar*

Annons:
Andina
6/13/09, 12:56 AM
#49

Flört Solpuss - nästa gång ska jag försöka ligga nätt…  Flört

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

LatMask
6/22/09, 7:21 PM
#50

Till alla otåliga!

nyborjare08
7/1/09, 4:32 PM
#51

Puttar upp en jättebra tråd!

 

 

Xanzippa
7/1/09, 4:47 PM
#52

Jag är en människa som är otålig som få, i varje annat viktminskningsmoment har jag pustat och fnyst över att det inte gått tillräckligt fort, nu slappnar jag av. Kommer det inte denna veckan så blir det väl nästa. Istället för att pressa ner mig själv till UFO eller Fakir försöker jag göra det så skonsamt för min kropp som möjligt, och jag har konstaterat att det hade inte fungerat för mig att leva på enbart fett och protein, då mår jag illa och så slutar det med att jag inte kan äta alls.

20-30 kolhydrater (närmre 20 än 30) är precis lagom för mig, jag ligger här och puttrar, mår bra, äter gott och ibland släpper jag ifrån mig några hekton samtidigt som jag blir friskare och piggare för varje dag… Ja livet kunde sannerligen vara värre!

roggan
7/1/09, 5:57 PM
#53

Jag tycker att det vore jättebra med tålamod (jag saknar det… har hört att det finns men inte hos mig Flört) men det är kämpigt när man kört LCHF i över två år och verkligen vill gå ner i vikt (även om det för min del bara handlar om ngr futtiga kilon) o det inte lossnar. Till slut blir det lite svårt att slappna av. Jag försöker glädja mig åt hälsovinsterna istället o skulle aldrig byta livsstil för allt i världen.

Mycket viktig och intressant tråd!

maja52
7/3/09, 11:46 AM
#54

Tack för en jättebrad tråd!

Det är så mycket som jag har fått på plats och just att ha tålamod och lyssna på vad jag själv känner. Det är detta att det ska gå så fort och att man funderar på att detta kanske inte är rätt för mig. Ordet var Tålamod. Jag själv mår så bra av denna kost men har funderat om det inte fungerar på mig(viktminskning). "Det är någon som sitter i mitt huvud och säger att så här kan du inte äta, du måste fatta att du kan inte äta fett om du vill bli smal". Har nästan lyckats få bort dom här tankarna. Har varit inne på att jag kanske måste testa UFO eller fakir, men är rädd att då blir detta också bara halvdant. Nu ska jag ge min kropp chansen att få lugn efter alla dieter jag utsatt den för.

Balanserad
7/5/09, 12:24 AM
#55

Putt putt. Mkt intressant och viktigt!

Annons:
asaml
7/14/09, 1:31 PM
#56

Så himla bra tråd det här! Förtjänar en liten putt.

maja52
7/14/09, 1:40 PM
#57

Har för tillfället jättesvårt med detta tålamod.

Varför händer inget trotts att jag "sköter" mig.

Viktuppgång iställe för neråt. Tycker att det måste snart visa sig på vågen.

Försöker att inte kolla vågen så ofta. Det var väl ok om jag kände något possitivt på kläderna. Det gör jag inte.

Känner inte som jag offrar något med denna kost, tvärt om. Men än då.

nyborjare08
7/14/09, 2:49 PM
#58

#57 Det kan bero på så mycket olika saker! Glad Hur länge har du ätit kosten?

 

 

maja52
7/14/09, 5:10 PM
#59

Jag har ätit LCHF i snart 5månader.

nyborjare08
7/14/09, 5:25 PM
#60

Ok, jag tror att jag svarade dig i en annan tråd? Obestämd Kan det stämma? Där du skriver om dig själv och vad du äter och jag försökte räkna ut energifördelningen. Är jag ute och cyklar nu eller har du läst det?

 

 

maja52
7/14/09, 5:34 PM
#61

Det stämmer. Jag ska skriva ner vad jag äter ett tag få se om jag får i mig för lite fett.

nyborjare08
7/14/09, 5:37 PM
#62

I den här tråden skrev jag direkt till dig maja52

 

 

Annons:
vickiskrylbo
8/1/09, 1:58 PM
#63

jiha, har en den senaste veckan ätit så gott som bara ägg, majonnäs, smör, rent kött, fisk eller skaldjur och blir hur mätt som helst och har efter drygt ett år med LCHF gått ner!!!!!!! 1, 8kg ner på en vecka, gud vad jag är glad!!!!!!!

nenna31
8/1/09, 2:16 PM
#64

vickiskryldo…….stort Grattis…..o lycka till i fortsättningen….Glad

Andina
8/1/09, 2:16 PM
#65

#63 - JätteGrattis! Det låter så härligt! Ännu ett bevis på att Tålamod lönar sig. Det inspirerar mig jättemycket! Tänk om du inte haft tålamodet att hålla ut och hitta "din väg"…
Fortsätt och njut av dina nyvunna minusposter!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

vickiskrylbo
8/2/09, 1:07 PM
#66

#64 och #65, tack snälla ni!! Jag är SÅ lycklig och det är absolut värt att äta lite "torftigt" ett tag! Tänker efter ett par veckor börja lägga till lite annat, hoppas gå ner lite till då eller åtminstone stå stilla. Har ju stått stilla i över ett år förut, så jag hoppas hålla viketn livet ut på denna kost sen!!

maja52
8/2/09, 1:07 PM
#67

Vad härligt det låter. Jag har ätit LCHF i 5 månader nu och inget har hänt. Har tänkt att jag inte ska ge upp. Nu blir jag mer motiverad när jag ser detta.

Andina
9/3/09, 2:59 PM
#68

Jag tror jag puffar upp tråden lite - jag börjar ana lite "stress" i trådarna här o där… :)

 ___________PuffPuff____________

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

AnnaLundgren
9/3/09, 3:24 PM
#69

HAr ätit LCHF sedan feb, och jag har tappat ca tre - 4 kilo så där, men det jag har vunnit är att jag inte är så stissig när jag har PMS (kollegor och chef har märkt det) och att jag har blivit intresserad av kläder - har alltid hatat att handla kläder annars.

Har ställt bilen och tar nu bussen till jobbet, det blir en promenad på sammanlagt 4 km morgon och kväll, och nu behöver jag verkligen få gå ut och gå!

Är överlag piggare och framför allt MYCKET mer harmonisk, samt att jag orkar stå upp för mig själv mer när det verkligen gäller.

Så med Fru Tålamod så har jag fått livskvaliten tillbaka -trots att kilona är kvar. Men de försvinner nog på sikt, och gör de inte de så är jag vacker som jag är.

JAg trodde att smal=må bra.

Annons:
lillblixten
9/3/09, 9:07 PM
#70

Underbar tråd <3

Andina
9/23/09, 6:57 PM
#71

Tar mig friheten att putta upp fru Tålamod lite igen!
Det känns som att det finns mycket stress o en anings
aning panik i forumet igen ;)

    ^        ^
**     l          l
     l          l
     l          l
**  ---oOo-----
 Putt!  Putt!
 

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

maja52
9/23/09, 8:29 PM
#72

Tack för det. Det var nog något sådant som jag behövde nu.

vickiskrylbo
9/24/09, 10:38 AM
#73

Började i förra veckan äta mer mjölkprodukter igen och märkte att jag återfick värk i kroppen och vågen gick uppåt igen, så denna vecka gäller fakir återigen och vågen är på väg neråt! Ska sedan ta en sak i taget och testa vad som går att äta för mig!!!

flikkan77
9/24/09, 3:07 PM
#74

Tålamod har jag aldrig haft något och just nu är det jobbigt med vikten med. Står helt still sen i maj då jag gick upp 5 kilo beroende på en medicin jag åt ett tag då. Suck!

"You just have to belive…"

lollbollen
9/28/09, 1:39 AM
#75

puff

sepersl
9/28/09, 9:04 AM
#76

är mitt inne i ett ufo-tåg och började känna lite stress, då läste jag hela denna tråd och fann ett inre lugn igen. Tålamod är ett nyckelord. Tack för en mycket bra tråd!

Annons:
[Columba]
9/28/09, 9:46 AM
#77

Idag klär jag mej i säck och aska! Mitt första avsteg sedan 16.7 skedde

igår. Som jag antar många har upplevt,kom det som blixten från klar himmel; ville ha nånting gott. Jag hittade tre kex och chokladpudding som dottern hade lämnat efter sej. Åt därtill 4 surskorpor och ca 1 dl likör! Tur att jag inte hade annat hemma.

Idag känner jag mej luttrad och tänker ta tålamodet till hjälp. Viktnedgången går sakta så jag tvivlar ibland men å andra sidan mår jag bra. Så jag fortsätter med mina ca 2000 kalorier,max 10 kolhydrater, 100 g proteiner och 150-200 g fett om dagen.

Håhåjaja.

[Pennylane1]
9/28/09, 10:39 AM
#78

surskorpor?

edit: googlade… aldrig hört talas om!!!

Andina
9/28/09, 11:12 AM
#79

Vad skönt, Sepersl, att du stannar kvar på tåget! Tuffa på i en behaglig takt. Tuuut tuuut!
Likaså, du Columba, i tufftuff-tågen är lagom takt att resa, då hinner kroppen med också. Ett avsteg är ett avsteg och inget annat - det är bara att kliva på tåget och fortsätta igen.

Har inte heller hört benämningen "surskorpor" - men såg på någon blogg nu när jag också googlade, precis som du Pennylane1, att FinnCrisp kallas för surskorpor. 
Det är aldrig för sent att lära sig något nytt!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

[Pennylane1]
9/28/09, 11:31 AM
#80

jaha! Så långt kom inte jag! Jag bara såg att det var nåt finskt, och det är ju Finncrisp med förstås!

flikkan77
9/28/09, 7:43 PM
#81

Har gått upp 1 kilo till och med mitt redan obefintliga tålamod börjar det blir riktigt jobbigt. Letar nästan en "quick-fix" snart… Tycker det är lite jobbigt att äta mat jag inte riktigt gillar  men som ska vara bra och ändå få upp i vikt. Blir trött och irriterad.

"You just have to belive…"

lollbollen
9/28/09, 8:11 PM
#82

Vad tråkigt :( finns det ingen LCHF-mat du tycker om?vad är det du saknar , det finns rätt så många substitut :)

Vad tror du händer när då går tillbaka till "vanlig" kost igen . .  kommer du att må bättre än nu?

Hur mår du för övrigt med LCHF, hälsovinster? Vad är det värdt?

Pepp till dej!

Om du orkar kan du skriva upp allt du äter på en vecka så kan vi ju kommentera det här på tråden:)

lycka till!

Tungan ute

flikkan77
9/28/09, 8:18 PM
#83

#82 Om vi säger så här så har jag otroligt svårt för allt som har med kött att göra, även fisk och fågel. Tycker inte riktigt om varm mat eller dryck heller.

Har inte märkt någon hälsovinst alls förutom de 10 kilo jag lyckats gå ner på 1 år och jag har 10 kilo kvar. Tvärtom så har jag mått rätt kasst detta året och även varit inlagd på sjukhus, visserligen bara i 9 dagar men ändå.

Har en egen tråd jag skriver i med, flikkans funderingstråd.

"You just have to belive…"

Annons:
lollbollen
9/28/09, 8:25 PM
#84

Okej , jag ska inte tvinga dej att äta LCHF … du känner ju din kropp bäst själv :)

WOW 10kg, det var inte dåligt. . . . beror sjukdomen på kosten eller är det nåt annat? om man varit sjuk så kan det vara svårt för kroppen att ställa tillbaks kanske :) aja du känner själv och det är tråkigt att höra att du inte mår bra :(

Lycka till !

Tungan ute

flikkan77
9/28/09, 8:29 PM
#85

#84 Är bipolär och det har jag nog alltid varit men har varit sjukskriven och medicinerad för det sen 2002 ungefär. Att jag bliev mer sjuk berodde delvis på att mina anorketikertankar kom upp igen. Har svårt för när man behöver väga och räkna vad man äter, vilket jag faktiskt behöver ibland om jag ska bry mig om att få allt jag behöver i mig.

Helst hade jag sluppit äta alls. Oskyldig

"You just have to belive…"

lollbollen
9/28/09, 8:41 PM
#86

vad menas med bipolär?

Jag blir ledsen när jag hör sånt. . .  måste du väga allt du äter ? om du vet att du kan äta köttfärs -ät tills du blir ohungrig, äggmjölk -ät tills du känner dig nöjd.

Jag har också haft ätstörningar, men jag var så ung (gick i fyran)att de växte bort :) 

Vad är jobbigast för dig och vad är det som skulle kunna underlätta?

Tycker synd om dej, du förtjänar att må bra!

Tungan ute

flikkan77
9/28/09, 8:53 PM
#87

#86 Bipolär är samma sak som manodepressiv, man får olika skov av depressioner och mani. Mani är ungefär som när man har massor med överskottseneri, fast värre och kan vara allvarligt eftersom man inte tänker klart.

Skoven är olika allvarliga varje gång, ibland blir jag bara lite deprimerad och ibland blir det så allvarligt att en ny medicin måste läggas till. Likadant med mani, ibland blir jag bara lite piggare än normalt och ibland slutar jag helt att sova och kan inte vara stilla.

Hade mer eller mindre allvarlig anorexi från jag började 7:an tills jag var runt 23. Vägde som minst 48 till mina 175 cm.

Jag behöver räkna min mat emellanåt för att se att jag inte hamnar i svält. Har tränat bort mina hungerskänslor så dem går det inte att lita på. Kan bli "mätt" på en sked mat ibland därför måste jag ofta tvinga mig att äta.

Lättast för mig hade varit om jag hade kunnat leva på typ näringsdrycker. Men jag vet att det inte är nyttigt. Däremot är de lätta att äta och jag slipper tänka. Så fort det blir mat blir det kaos i min hjärna.

Min övervikt kommer från en del av mina mediciner och för att jag har lättare att äta smörgås och fil än riktigt mat.

Tack för dina peppningar!

"You just have to belive…"

flikkan77
9/28/09, 8:56 PM
#88

Lollbollen: Du är välkommen över till min tråd flikkans funderingstråd.

Så kan vi prata där istället så vi inte tar upp hela denna tråden med mina problem. Glad

"You just have to belive…"

Andina
9/28/09, 9:05 PM
#89

Hej Flikkan! Jag hoppas verkligen att du inte 'ger tappt' för uppgivenheten! För hur det än är, så har du ju tagit massor av jättekliv, totalt sett, och står uppenbarligen just nu i lite motlut - men efter motlutet så kommer ju 'medlutet'! 
Du har så många här på forumet som stöttar dig och som skulle bli mycket ledsna om du ger upp för 'motluten'. Även fast det är motigt och segt och trögt och tyx gå åt fel håll, så är jag säker på att det går åt rätt håll! Medicinering kan ju stöka till det, det vet du och det vet många andra - men det är inte orsak nog att 'ge upp' och dessutom gå över och tillbaka till ett ätbeteende som vi vet är destruktivt.

Att vara bipolär är inte enkelt - jag vet, genom kunder jag haft - och bara det i sig kräver en hel del tålamod. Men - det är inte heller någon anledning att "ge tappt" - för det enda mål du bör ha är att må bra! Inget annat är vart namnet "alternativ"! Så - enligt mitt sätt att resonera, så har du inget annat alternativ än att gå mot målet - att må bra!

Om du står ut med dina personliga "platåer" - så står vi bredvid/intill (!) och håller dig i hand! Så häng kvar!
Även om ditt tålamod tryter - så anstränger vi oss för att överföra lite extra tålamod till dig!

Fru Tålamod - kan göra 'underverk' - men det kan ju, som du själv vet, ta tid…

Pepptålamodisar på dig!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

flikkan77
9/28/09, 9:14 PM
#90

Tack för dina kloka ord Andina. Har varit på väg att sluta med lchf ganska många gånger men än har jag inte tagit steget. Ska testa lite till och försöka vara så strikt jag kan i en vecka i taget.

Du har helt rätt i att det är inte lätt att vara bipolär heller. Mina läkare får gråa hår eftersom jag inte svarar på mediciner mer än några månader i sträck och snart har jag testat de flesta i diverse kombinationer. Just nu mår jag dock det bästa jag gjort på ett år och det känns hoppfullt!

Tack för dina tålamodspeppningar också! Sådana behövs i mängder. Glad

"You just have to belive…"

Annons:
sepersl
9/28/09, 9:44 PM
#91

Jag skickar oxå peppningar och styrkekramar till dig Flikkan77. Det verkar som om du verkligen behöver det. Fokusera på det som är positivit så ska vi andra hålla dina händer och hjälpa dig med en dag i taget. Kram!

flikkan77
9/28/09, 10:00 PM
#92

Tack sepersl! Kram! Behöver verkligen en massa peppningar just nu.

"You just have to belive…"

Leilin
10/14/09, 3:24 PM
#93

Ha, såg mitt inlägg från i våras (#6) och kan konstatera att jag är på väg dit igen efter en dipp under sommaren.Tack för att ni hållit tråden levande, jag behövde den idag.

Min platå har hållit i sig och till slut blev det lite väl många avsteg av ren frustration, men nu har jag bestämt mig för att köra på ren lchf igen. Vi får se om det händer något med vikten men det berömda "lugnet" har faktiskt redan kommit:)

Mat är komplicerat, det är dels både näring och socialt beteende, det finns ett otal "inriktningar" som alla har olika uppfattning om vad nyttigt är och sen tillkommer hela skönhetsbiten, stigmatiseringen av att vara för stor, eller liten. Många har åsikter och många anser sig _veta_ vad som är rätt.

Vill man gå ner i vikt tror jag man ska fråga sig varför? Är det för att kläderna ska sitta snyggare, för att få bättre självförtroende eller för att må bättre? För för alla ovanstående finns ju faktiskt flera lösningar än att förlora vikt - man kan (oftast) köpa större storlekar eller andra modeller, läsa en själv-känsle-bok, börja simma el kanske gå till doktorn. Jag menar inte att man inte ska gå ner i vikt men det är inte ENDA lösningen på ALLT.

Jag har som sagt gått ner 28kg och är faktiskt inte alls lika motiverad att fortsätta gå ner som tidigare, men jag vill _må_ ännu bättre och känna mig starkare. Därför ska jag fortsätta äta lchf men också börja träna och försöka ta mig ut och möta livet mer, göra roliga saker som jag förut lagt på vänta-hyllan.

Jag tror många mår bättre av att gå ner, eller upp, men jag tror många mår dåligt av _fokuseringen på vikt_.

Gå ut och njut av livet, det är så mycket större än vikt (oavsett vad du väger):)

AnnaLundgren
10/15/09, 3:09 PM
#94

#93 bra skrivet!

Leilin
11/16/09, 2:11 PM
#95

*puttar lite*

bra tråd som kan behöva synas lite mer igen

Andina
1/20/10, 8:30 AM
#96

Puttar upp fru Tålamod lite igen - för dem som känner sig allt för ivriga eller stressade över att 'vinsterna' med lchf inte kommer blixtsnabbt…
    ^        ^
**     l          l
     l          l
     l          l
**  ---oOo-----
 Putt!  Putt!
 

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

sepersl
1/20/10, 8:44 AM
#97

Bra Andina! Det behövs så här i januari-tider Skrattande

Annons:
Andina
1/20/10, 9:16 AM
#98

:) Ja, nu har vi ju nästan ett helt, fräsch oskrivet år framför oss - så, vi behöver inte ha bråttom. Väl…?

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

kmf79
1/20/10, 10:09 AM
#99

Ja, detta behöver jag. Tålamod alltså. Har varit alldelles för ivrig sedan nyår då jag bestämde mig för att gå ner de där sista kilona. Har motionerat varje morgon i 2 veckor utan större resultat. Det är bara att inse att kroppen tar den tid den tar, inte så mycket att göra åt. Viktigast har jag insett är att inte ge upp för det är lätt att göra det när det går för långsamt, tänk bara på hur bra våra kroppar mår med denna kost…

Evanorm
1/20/10, 10:29 AM
#100

Anna Hallén skrev på sin blogg att en fettskrämd kropp - alltså om man bantat, pulverdietet, ätit light-produkter - så kan man behöva fett-trygga sin kropp i allt mellan 6 månader till 1 år innan man börjar konstra till maten för att få kroppen att släppa fett. Att gå upp i vikt under den här tiden borde alla vara mer eller mindre beredda på.

Det är en hälsodiet först och främst. Men vi hör ju bara sånt vi vill höra ..Skäms

Banon
1/20/10, 11:21 AM
#101

Kanonbra tråd detta!

Tålamod är nog det svåraste som finns, och samtidigt fullständigt nödvändigt. Vi måste börja inse att det inte handlar om duktighet och flest kilo på kortast tid. Det är som min slanke man sa en gång när jag var gnällig: Okay, du har inte bara gått ner fem hg. Du måste ju räkna in vad du skulle gått upp!

" det är vägen som är mödan värd"!

berndt
1/20/10, 11:34 AM
#102

#100 … ahaa.. t.o.m ett år för kroppen att lugna sig; det var bra för mig att höra.

Kanontråd! En av de viktigaste här på forumet som inte behandlar gr och fett utan den andra dimension vi bör tänka på med LCHF.

Ha en bra dag denna härliga vinter ni alla! Skrattande

Man, född 1953, 166 cm lång, startvikt 94 kg 

LCHF till och från sedan 2009. Nystart oktober 2017

Sockerberoende.

sepersl
1/20/10, 9:40 PM
#103

Japp, min kropp har fått lchf i ett år och nu hoppas jag att den är trygg så den vågar släppa på de 8-10kg som jag har för mycket. Tålamod är en dygd, men om jag mår bra hela tiden så är det värt det!

UBCL
1/20/10, 11:18 PM
#104

Andina,

tack för att du hjälpte mig med min FAKIR i höstas.

Jag har nu läst den där tråden på uppmaning av Sepersl och jag tycker att den är bra på många sätt men…

enligt min mening blir det tålamodet som får ta hand om alla problemen.

Jag går inte ner i vikt, alltså måste jag beväpna mig med tålamod, fortsätta att vänta på resultat o.s.v. – Jag tycker att man först ska beväpna sig med en handlingsplan som är anpassad till de personliga behoven.

Om jag har 30 kg övervikt är det inte rimligt att jag kan fortsätta att äta ohämmat, med enda skillnaden att jag äter lchf isf hclf, jag måste även se över hela mitt sätt att leva. Jag måste kanske börja dagen med en stunds motion (jag är av princip motståndare till alla försök att träna för att gå ner i vikt men motion är inte att träna). (Se även mitt första tips i #2)

Jag tror inte på energi in måste vara mindre än energi ut, (Rössners devis; ät mindre spring mer) men det måste vara någorlunda balans, mängden mat, antalet kcal, måste i någon mån anpassas till dels min nuvarande vikt och dels den vikt jag önskar nå.

Tålamod = konsten att kunna sitta och se på medan målarfärg torkar!

En första förutsättning är att man stryker på färg.

M.a.o. först måste man göra de förändringar i sin livsstil som ger förutsättningar för viktnedgången, sedan kan man koppla in tålamodet.

Här är ett inlägg på NewsMill som kan ge lite bredare syn på problemet.

Bertil

Annons:
Andina
1/21/10, 7:19 AM
#105

Bertil,

Det var bara kul att jag kunde bidra med lite "ordlek". Glad
Det var också kul att följa din/er fakirresa - som ju blev en framgångsrik resa!

Att stryka på färg
Att inte göra någonting alls har väl mer att göra med, att man 'fastnat i passivitetens klor' än med tålamod. Det var inte heller det jag menade med att lyfta fram Fru Tålamod lite, att vi ska sitta och göra ingenting. Tvärtom, som du själv säger, det är bra att ta ett beslut och sedan ta steget att stryka på färgen på väggen.
Men att ständigt måla om väggen, efter att nyss ha målat om den, ger inga bestående resultat = jag hinner inte 'njuta' av min nya fina vägg utan stressar bara vidare för att uppnå något som jag uppenbarligen aldrig kommer att uppnå…
Väntar jag inte heller tills färgen har torkat innan jag börjar hänga upp tavlor på väggen och samtidigt lutar mig mot väggen, så ställer det till med mer problem än något annat (/konstruktiva lösningar). Har jag däremot lite tålamod efter att jag har målat, så kan jag hänga upp tavlorna på väggen och även luta mig mot den utan att varken den målade ytan, tavlan, mina kläder eller mitt hår blir förstörda.
Så - som jag ser det, är vi helt eniga: Sätt dig ner och fundera ut din handlingsplan, ta stegen enligt planen och koppla på tålamodet innan du börjar revidera din handlingsplan (måla om) igen.

NewsMill
Jag har läst inlägget som du länkade till och tycker väl att det är bra att debatten  - och forskning/studier - om LCHF och andra kosthållningar och dieter pågår, för att utreda hur de egentligen förhåller sig. Jag kan nog tro att det kan finnas brister i 'alla läger' - ännu så länge finns ju, som också nämns, inga längre studier i tillräcklig mängd som otvetydigt visar vad som är "rätt eller fel".

(Dock tycker jag att den Pajkastning, som per automatik tycks följa debatter, hör hemma på cirkus e dyl. Omkringflygande pajer inger inget förtroende i mig åtminstone.)

Jag ser fram emot vad forskning och studier kommer fram till i slutänden! Men jag lär troligtvis få användning av mitt tålamod i min väntan på slutresultatet…
Glad

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

UBCL
1/21/10, 6:40 PM
#106

Licknelser o krussiduller, som pastor Jansson ägnar sig åt enligt Hasse A., inte mycket som slår det.

OT; appropå ovanstående slagfärdighet ber jag att få bjuda på en rolig historia:

_Tre män satt och skröt över vilka uppgifter och krav de hade på sina fruar.
Den första mannen hade gift sig med en kvinna från östkusten och han hade
bestämt ställt krav att hon skulle sköta disken och städa huset.
Det tog ett par dagar utan att han såg något, men på tredje dagen kom han
hem till ett rent hus med disken diskad och undanställd.

Den andra mannen berättade att han hade gift sig med en kvinna från norra Sverige
Han hade gett frun tydliga order att det var hennes uppgift att
sköta all disk, matlagning och städning.
Första dagen såg han inga resultat, andra dagen såg han att det blivit lite bättre.
Tredje dagen såg han att huset var välstädat, disken klar och det stod en
vällagad middag på bordet.

Den tredje mannen hade gift sig med en kvinna från Skåne.
Han hade sagt till henne att hennes plikter var att hålla huset välstädat, diska, klippa gräsmattan,
sköta tvätten och varm mat skulle stå på bordet varje dag.

Han sa att första dagen såg han ingenting, andra dagen såg han heller ingenting.
På tredje dagen hade svullnaden lagt sig såpass att han kunde se lite på ena ögat.
I alla fall nog för att fixa en macka och fylla diskmaskinen._

Bertil

smeo
2/14/10, 6:27 PM
#107

Ha Ha Bertil kul historia

För övrigt  bra tråd

Måste tänka på tålamodet   speciellt för de som har mycket stress

mezza
3/2/11, 9:01 PM
#108

Eftersom jag har feber och inte orkar just någonting sitter jag här och läser och hittar denna fantastiska tråd som kanske någon annan också kan ha nytta av….

Tåla mod

Mod att Tåla

Andina
3/5/11, 5:24 PM
#109

Oj, har denna gamla tråd hittat upp till ytan igen :)

Ja, idag behöver vi Fru Tålamods hjälp - med sajten i alla fall…

Gillar vad du skriver; Tåla mod - Mod att Tåla! De orden "tjyvar" jag!

Hoppas att du kryat på dig ordentligt nu, Mezza!
PeppPepp!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Linche
3/6/11, 10:46 AM
#110

Jaaa, tålamod är en dygd och tyvärr är det dåligt av den varan hos mig. ;) Normalt alltså. Men inte när det gäller LCHF.

Jag har börjat om med LCHF efter att ha slarvat länge. Förra gången gick jag ner ca 2 kg under ett års ätande så det var ju inte för viktens skull jag fortsatte, utan för att jag mår så bra av det! Det gjorde mig nästan fullständigt galen att höra andra berätta att de minsann gått ner si oc så många kilo, och där gick jag ner typ gram varje månad. Jag la av att väga mig. Började måtta istället, och bara en gång i månaden. Jag minskade omfång över t ex rumpan ca 8 cm. ;)

Denna gång hoppas jag att omfånget (hellre än vikten) ska minska och jag ska försöka vara striktare. Det går lite segt för jag är bara inne på min första vecka och har inte införskaffat alla råvaror än. Har totalt flippat ut denna helg med fullständig kolhydratnoja. Okeydå, imorgon är en ny dag med nya möjligheter och idag ska det inhandlas ingredienser - gott smör, härlig grädde, ägg och kokos t ex. ;)

Men tålamod lär jag få svårare att inhandla ;) så det får jag leta fram inom mig själv och påminna mig om att jag äter det här för att MÅ BRA i första hand! Sen får de andra gå ner i vikt om de vill! :P

Ktina
3/6/11, 11:37 AM
#111

Väldigt bra tråd, den här ska jag se till att min kille läser. Han muttrar om att gå tillbaka till "vanlig" mat eftersom han inte tycker att han går ner i vikt. Han har gått ner några kilo, några centimeter runt midjan och blivit smalare i ansiktet, men inte mycket ses på vågen. Han behöver den här tråden om både pepp och tålamod. Förträfflig tråd och många kloka ord. Tack!

Annons:
[akaron]
3/6/11, 12:24 PM
#112

Tålamod, ja verklingen! Jag har ätit LCHF i två år. Första året (april till dec) tappade jag 14kg. Sedan stod det still i ett helt år men nu har det börjat röra på sig och jag har tappat 5kg till de sensate två månaderna.

När jag startade hade jag storlek 52. Under hela min platå-tid när vikten vägrade röra på sig har jag gått ned från storlek 48 till 44. Så måttbandet säger mer än vågen. För jag borde inte ha storlek 44 med tanke på vikt. Sist jag hade storlek 44 vägde jag runt 70-75kg. Nu väger jag 99,7kg. Till saken är att jag heller inte tränar så mycket och jag har periodvis svårt att överhuvudtaget röra på mig.

I höstas gick jag med stöd av kryckor i sex veckor (efter en höftluxation) och mina armmuskler bara svällde, och de musklerna verkar ha kommit för att stanna. Testade här om dagen och kunde göra 10 armhävningar på raken från knästående. Jag som tidigare inte orkat en enda armhävning och som inte tränat alls sedan perioden med kryckor i augusti. Coolt!

glitterfisk
3/6/11, 1:22 PM
#113

Bra tråd,

just det så är det ju; handling, tålamod och lite envishet.

och njuta av livet!

att det ska vara så svårt att komma ihåg…

babybel
3/6/11, 5:05 PM
#114

#112  akaron: Det var som att läsa något jag själv skrivit!!

Gick ner ca 14 kilo första året, sedan var det bom stopp. Helt plötsligt började jag gå upp några kilo igen utan att jag slarvade (men nu i efterhand inser jag att jag åt nog helt enkelt lite för mycket, även fast jag var strikt hela tiden).

Andra året hände typ ingenting och det kändes rätt så jobbigt, särskilt när man läser om alla som går ner 25 kilo på fem månader och i den stilen…

Nu har jag börjat "experimentera" med och finjustera fördelningen, kalorierna och fetthalten någon månad i taget. Sakta men säkert har jag gått ner tillbaka och sedan ytterligare 5 kilo senaste månaderna.

Jämför foton på när jag hade samma vikt som nu för kanske tio år sedan, och inser precis som du att fast jag väger samma så SER jag smalare ut! Kroppen har format om sig fast det inte riktigt går att mäta. Har en mindre storlek än förr, och proportionerna ser trevligare ut helt enkelt.

Grattis och lycka till i fortsättningen! Skönt att se att jag inte är ensam om att ha en kropp som beter sig lite lustigt.

I never worry when I get lost. I just change where I want to go.

[akaron]
3/9/11, 5:50 PM
#115

Babybel: Kroppen formar om sig och mitt midjemått har minska cirka 25 cm så nog händer det saker med kroppen. Så här smal midja hade jag haft på länge. Inte ens när jag vägde betydligt mindre än jag gör nu.

[akaron]
3/9/11, 5:50 PM
#116

Babybel: Kroppen formar om sig och mitt midjemått har minska cirka 25 cm så nog händer det saker med kroppen. Så här smal midja hade jag haft på länge. Inte ens när jag vägde betydligt mindre än jag gör nu.

Andina
3/9/11, 5:55 PM
#117

Grattis till er alla som upptäckt att ni faktiskt får lön för FruTålamod-mödan! Oavsett det gäller vikt, omfång eller andra vinster!

DET peppar mig!!! GladTungan uteGlad

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Vicks
4/13/11, 10:54 AM
#118

Jaha, där ser man - exakt 2 år sedan sist jag skrev i denna tråd!Glad

Är tillbaka igen sedan den 23 februari i år efter ett uppehåll (varför??) och barnafödande. Nästan 6,5 kilo har försvunnit. Tror att jag inte varit så fettskrämd tidigare som gör att jag svarar rätt bra på denna kost.

Håller med om att måtten förändras på ett annat sätt, ett positivt sätt alltså! Provade just ett par vindbyxor som jag åkte skidor i under förra vintern. Jag vägde då 2-3 kilo mindre än idag, men byxorna sitter lösare idag! Glad

Annons:
nyborjare08
5/9/12, 4:18 PM
#119

Jag tror att det är läge att putta upp denna utmärkta tråd igen!

Simma lugnt där ute! Glad

 

 

Andina
5/9/12, 7:13 PM
#120

Men vad roligt att se denna tråd igen! Skrattande Tack, Nyborjare08! Nu måste jag läsa igenom den igen - för jag minns att det fanns så många härliga reaktioner och inlägg i den!

Nostalgi… Kyss

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

nyborjare08
10/3/12, 3:55 PM
#121

Putt, igen. Känns som om det är läge för det Glad Eller rättare sagt - den är alltid aktuell!

 

 

Orakletidelfi
10/30/13, 10:10 AM
#122

Putt!

Upp till toppen
Annons: