Annons:
Etikettpersonligt
Läst 9556 ggr
Anders_E
2006-07-13 17:40

Anders Diabetes resa

Jag heter Anders och bor med min familj på framkanten av Sverige. En dag för nio år sedan gick jag intet ont anande till en hälsokontroll på mitt nya jobb. Då visade det sig att mitt blodsocker var alldeles för högt. Här började en resa som fortfarande pågår.

Hej!

Jag heter Anders Ekman. Jag är snart 50 år gammal. För nio år sedan fick jag diagnosen Diabetes typ-2 d.v.s. den sort där man har blivit okänslig för sitt eget insulin. Som alla nya diabetiker kom allt som en chock. Sköterskan lade helt rått en massa broschyrer på bordet och hälsade mig sedan "bildligt talet" välkommen in i diabetikernas illustra skara! Hon informerade om hur man behandlar sjukdomen dock nämnde hon inte med ett enda ord något om att minimera kolhydratintaget. I början var jag bara kostbehandlad. Det gick ganska bra p.g.a. att jag i ett tidigt stadium drog in på potatis och andra sötsaker. Det glykemiska indexet hade kommit i ropet vid den här tiden. Jag läste även en bok av en läkare som hette Calle Carlsson. Han hade ganska radikala grepp i diabetesbehandlingen. Men allteftersom tiden gick blev mina värden sämre och sämre och till sist var jag tvungen att ta insulinsprutor. Det var väl inte så farligt i sig men det begränsade mitt privatliv.

Ungefär vid Julen år 2005 talade jag med en kusin som meddelade att han numera åt enligt "Skaldemans" sätt. Kusinen hänvisade till Sten Sture Skaldemans trevliga bok med titeln "Ät dig ner i vikt!". Han nämnde även om diabetikern Lars-Erik Litsfeldts bok med den humoristiska titeln "Fettskrämd". Lars-Erik berättar i boken hur hans diabetes i stort sett försvann bara genom att ändra sin kost. Efter en hel del läsande kände jag mig färdig för att själv ta ställning. Det som lockade mig var att min kusin hade gått ner drygt 10 kilo bara genom att ändra matvanor. Min diabetessköterska har många gånger poängterat betydelsen av att gå ner i vikt. Varje kilo mindre gör att kroppens motstånd eller resistens mot insulin minskar. Men de råden jag fick fungerade inte utan jag ökade gradvis i vikt. Vilka råd hade jag då fått, jo att äta mindre fett och motionera mer. I början av januari 2006 hade min vikt kommit upp i nästan 109 kg (108,7) så jag beslöt att ge den här viktminskningsmetoden, som jag då uppfattade den, ett försök.  

När jag började med denna kosthållning tog jag 40 IE insulin på kvällen och 24 IE på morgonen och dessutom 4 IE före varje måltid. Det jag ganska omgående märkte var att mina blodsockervärden blev drastiskt bättre. Redan efter ett par dagar kunde jag dra ner på doserna. Insulinet till måltiderna försvann fortast. Sedan kunde jag ta bort dosen på morgonen och minska dosen på kvällen. Resultatet på vågen lät heller inte vänta på sig, det blev närmast en "störtdykning". Efter tre månader hade jag tappat nästan 8 kg. Då fick jag en tid för kontroll hos min diabetessköterska och det skulle tas en massa prover. Man tog fasteblodsocker, levervärden, kolesterol m.m. Både sköterskan och läkaren var minst sagt mycket förvånade över den snabba förbättringen. Mitt HBA1C låg på 4,8 vilket var nästan normalt. Fasteblodsockret var det heller inget att klaga på och naturligtvis inte heller vikten. Både läkaren och diabetessköterskan tyckte att jag skulle sluta helt med insulinet. Det har jag gjort så nu är "metformin" den enda medicin som jag tar. Men eftersom den dosen är inställd efter en högre vikt börjar biverkningarna att kännas vid. De är illamående och lös mage. Därför jobbar jag på att trappa ner även denna medicin.  

Nästa kapitel i min diabetes resa började i och med att labbet rapporterade svaret på proverna.  Då gick sköterskan "i taket" eller kanske snarare "genom taknocken", värdet var nämligen 12,7 mmol/l. Enligt läkaren rekommendationer ska det vara under 5. Man ville redan från början att jag skulle återgå till behandling med "statiner". Jag säger återgå, därför att jag medvetet hade slutat med den behandlingen när jag gick över till LC-kost därför att jag har läst om studier som visar att en sådan kost minskar eller normaliserade kolesterolvärdet, se t.ex. http://www.nmsociety.org/postersdisplay06.htm. Efter ytterligare 6 veckor gjordes en ny mätning och nu hade värdet sjunkit till 9,8 mmol/l men min doktor sade att detta utgör en mycket större risk än vad diabetes gör, hon uppmanade mig också att ta 40 mg Simvastatin per dag. Jag vill helst inte ta mer mediciner än nödvändigt men att sätta sig upp mot sin läkare tycker jag heller inte om. Så nu gällde det att försöka inhämta så mycket kunskap som möjligt om kolesterol och vilka eventuella skadeverkningar ett högt sådant kan ha. Då tog jag kontakt med Sten Sture Skaldeman som i sin tur kopplade ihop mig med Dr Uffe Ravnskov. Han har forskat en del i detta ämne, bl.a. har han studerat ett flertal läkemedelsstudier om kolesterol och sammanställt sina fynd i boken "The Cholesterol myths". När man har läst den förstår man att inte alla läkare delar den gängse synen på vad som är farligt och inte farligt. Mer om dessa läkare kan man finna på adressen: www.thincs.org Men det är en sak att rent objektivt inte tro att ett högt kolesterolvärde är farligt och att själv ha ett högt värde och ändå bortse från det.

Vid det senaste besöket på vårdcentralen var kolesterolvärdet 8,1 mmol/l vilket är aningen bättre, Triglyceriderna var nästan normala och även HDL men inte LDL så det finns kanske en bit kvar. Det förutsätter ju dock att man omfattar tron att ett visst värde är farligare än ett annat. Lite konstigt är det ju att ett ämne som kroppen själv skapar skulle vara farligt. Vi får se vad nästa mätning ger vid handen.

Avslutningsvis vill jag tillägga att om jag vetat det jag vet idag om hur vårdapparaten skulle reagera och att man med en kost som denna ofelbart kommer i konfrontation med sin omgivning, då skulle jag ha varit mera försiktig i min framtoning. Men det är lätt att bli euforisk när allting går som tåget och kilona bokstavligen smälter bort.

Anders_E

Annons:
Margareta
2006-07-13 20:03
#1

Tack Anders!

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

AndersE
2006-07-16 00:49
#2

Mycket intressant läsning!

(Och vilken fin signatur du har!) Flört

Filifjonkan
2006-07-17 00:38
#3

Tack för att du delar med dig Anders. Arbetar själv på Vårdcentral och jag håller sakta men säker på att "hjärntvätta" läkare och sköterskor med Kolesterolmyterna samt lågkolhydratkost Diabetessköterskorna är ganska nyfikna och ödmjuka och säger till sina patienter att det finns en del som svarar bra på låg kolhydrat kost. De säger att om jag lyckas med min viktnedgång så ska de omvärdera sina råd radikalare ändå. Det förutsätter alltså att jag bantar ner mig 35 kg samt uppvisar bra blodfetter samt kolesterol värden. Det känns som att det är en piece of cake, har redan tagit nio kg på knappt tre månader.

CarlS
2006-08-07 18:32
#4

Tack Anders! Tänkvärda ord.

//CarlS

Margareta
2006-09-21 23:06
#5

Hur går det Anders?
länge sen vi hörde av Dig.

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

magma
2006-09-22 00:22
#6

Tack för din berättelse Anders!

/magma

Annons:
Anders_E
2006-09-22 10:39
#7

Hej!

Just nu dvs de senaste 3 månaderna står vikten och stampar lite upp och lite ner. MEN jag mår bättre och mitt blodsocker är jämnare nu framför allt efter måltiderna. Efter semestern hade värdena gått pga av mitt försök att sluta med Metformin (diabetesmedicin) så jag fick återta den. Dessutom fick jag ta insulin på kvällarna under ett par veckor för att stabilisera blodsockret. Idag ligger det omkring 6,2 mMol/L på morgonen och rör sig bara marginellt under dagen. Naturligtvis beroende på vad jag äter.

Jag gillar att föra statistik och göra trender därför väger jag mig varje morgon och för in resultatet i ett excel ark per dag, per vecka och per månad.

holygittan
2006-09-22 12:17
#8

Hej Anders,

Har du testat att att äta kromtabletter? Jag tar en varje morgon och det har hjälpt till så jag har kunnat minska litegrann på insulinet till måltiderna.

NAan
2006-11-28 01:31
#9

Här finns min resa… Inte lika positiv kanske, men den visar på att man bör vara så diskret som möjligt i kontakt med vården. Tyvärr innebär det ju också att vi påverkar mindre… 

 http://www.javalia.se/wiktsnacks/posts/list/749.page

Mervi
2006-11-28 08:58
#10

Välkommen hit NAan och tack för din berättelse.

[Saiva]
2006-11-28 11:09
#11

Vilken idiot till läkare! Förvånad

Välkommen förresten Skrattande

NAan
2006-11-28 14:23
#12

Tack för välkomnandet! Jo, min läkare har stora problem tydligen… tur att Annika finns.. det känns bättre när Annika "dissar" henne, för att hon vet vad hon pratar om.

Anders_E
2006-11-29 12:47
#13

Holy_Gittan !

Var får man tag i Kromtabletter?

Annons:
Mervi
2006-11-29 15:48
#14

Anders E: jag köpte på hälsokosten.

Margareta
2007-02-15 18:36
#15

Det är väldigt länge sen Anders_E skrev den här artikeln, den var nästan bland de första här på Kolhydrater iFokus!

Lika aktuell fortfarande.

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

Margareta
2008-07-26 00:51
#16

Nu har Anders_E ätit LCHF i 2,5 år.

Läs den här tråden om hur det gått…

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

Upp till toppen
Annons: